Perfekt avslutning
Det har långt ifrån varit något enkla år då vi har slagits i botten och fått slita hårt, men det finns trots allt en hel del positivt att plocka med sig norrut.
Hockeynätter och Stadion-kvällar
i det vita och det blå som varit där i hundra år..."
En överlägsen midsommar
Några sista FJG-bilder
David, Gabrielle och Terese var några av dem som jag spenderade mina sista
FJG-timmar med.
Ett definitivt slut
Många kära återseenden
Den spontanbokade Smålandshelgen, som inte alls var planerad för bara några dagar sedan, kunde inte ha blivit bättre. I brist på kul och värdefullt umgänge med min kära sambo som befinner sig i Gävle och jobbar var det perfekt med en tur hemåt för att träffa nära och kära där. Återigen var det riktigt härligt att återse mamma och pappa, förstås, och vi hade några lyckade dagar där hemma.
Till skillnad från de senaste besöken, då jag inte har hunnit träffa så många kompisar, hade jag nu lite tur med tajmingen och fick ”gratis” in några roliga återseenden som inte var inplanerade. Det genom att bland annat besöka Ljungvallen i fredags när NIK spelade. Där sprang jag glädjande på en rad gamla vänner och bekanta. Kul att träffa lite folk från bygden igen och alltid roligt att se NIK samt träffa spelarna och ledarna där. Synd bara att fotbollen är fruktansvärt ologisk (och kanske orättvis) ibland, något 1-1-resultatet den här gången i allra högsta grad visade. Men nya tag för Nickebo framöver och spelar de som i fredags borde poängen snart börja trilla in.
I lördags var det sedan en perfekt dag för att ta vara på det sköna sommarvädret. Som alltid är det fint där hemma i Småland så här års och känslan när man kan sitta ute i trädgården, dricka kaffe och bara njuta av lugnet plus allt grönt, fint runt omkring är svårslagen. Dessutom tog vi en långtur på cykel och man fick på så sätt lite nyttig motion samtidigt som sommarvädret togs tillvara på bästa sätt.
Det blev lite fotboll även på lördagseftermiddagen. Den gången var det Åbyvallen, min första hemmaplan i karriären då min moderklubb Läckeby GoIF håller till där, som var skådeplatsen. Tyvärr är det inte många kvar i Läckeby från min tid i ungdomslaget, men ett par riktigt bekanta lirare fick jag i alla fall se. Dessutom fanns det en hel del gamla vänner på läktaren vilket gjorde besöket där nere ännu positivare.
Innan Smålandsvistelsen var över för den här gången blev det en kaffe och en hel del gott surr hemma hos Marcus & Lizette. Alltid så trevliga, alltid så enkla och roliga att umgås med. Kul också att se deras familjeliv med två barn, varav en liten ettåring, inte minst nu när samma sak snart väntar oss. God paj förresten Mackan, eller var det inte mannen i huset som hade bakat...? :)
Tack Småland, alla jag hann träffa och framför allt mina underbara föräldrar för den här gången.
Snart ses vi igen!
Hektiskt men roligt schema
Som jag har varit inne på tidigarehär i bloggen är det mycket på programmet nu och en hel del att se fram emot. Schemat är riktigt fullspäckat just nu samtidigt som tiden rusar framåt:
* Spontanthelg i Kalmar och Smålandsskogarna
Utan att ha haft en tanke på det för bara en vecka sedan slog det mig att just den här helgen faktiskt var ganska passande för en sväng hemåt. Det blir som vanligt lite fotboll (förmodligen enda besöket för mig på gamla fina Ljungvallen i år) och det är kul att hinna med att träffa mamma och pappa lite till innan Gävleflytten.
* Avslutning på jobbet
Ja, på onsdag är det dags för tårar, kramar och snörvlande. Eller där kanske jag tog i, men det blir i alla fall lite speciellt att säga hej då till kollegorna och sätta punkt för tiden på Frans Suell & Jörgen Kocks gymnasium,
* Midsommarfirande
Dagen efter jobbavslutningen, på torsdag, bänkar jag mig återigen på ett tåg och åker norrut. Klart längre den här gången då jag ska upp till Gävle. Väl där, eller en bit utanför om jag har förstått det hela rätt, blir det midsommarfirande med Karin och hennes morbror med familj. Själv har jag aldrig träffat honom (morbrodern) så nu är det upp till bevis om man ska godkännas av fler i släkten eller inte... :)
* Flyttvecka
Efter midsommar beger jag mig ner och avslutar Helsingborgstiden. Två MFF-matcher och det sista flyttstöket är saker som ska hinnas med. När det väl har blivit lördag igen rullar flyttlasset mot Gävle och därmed lämnar även jag Helsingborg och Skåne bakom mig, åtminstone för den här gången.
* Kalmar igen
Efter flytten blir det en vecka i Kalmartrakterna i början av juli och en chans att koppla av lite på min gamla hemmaplan. Därefter blir det sedan mer avkoppling uppe i Gävle och jag ska verkligen passa på att njuta. Den här våren och försommaren har varit riktigt bra och rolig, men samtidigt är det ganska hektiska tider och det ska bli skönt när vi har rott allt i land och kan lägga allt fokus på vad som komma skall med vår väntade, älskade tillökning i familjen :)
Tack Ambrosini!
Min absoluta favoritspelare vid sidan av legenden Paolo Maldini när det gäller spelare som har funnits i Milan sedan jag började följa laget för snart 20 år sedan.
För att beskriva hans insatser för Milan citerar jag den utmärkte bloggskribenten och min gamla Svenska Fans-kollega Michael Haile:
"Ett ord: kulturbärare.
En man som gjort enormt mycket för den här klubben utan att på ett extravagant sätt hävdat sitt Milanhjärta med publikfrieri. Massimo Ambrosini, en enormt intelligent och karismatisk personlighet, kommer att lämna ett stort tomrum efter sig. Jag är stolt över att stödja ett lag där dylika människor får framträdande positioner. En klasskille rakt av.
Ett tack känns futtigt i sammanhanget."
Jag slänger ändå iväg ett tack, även om det helt klart är lite futtigt.
Grazie Max!
Slutet är nära
Nu är det nära, alltså slutet.
Lite väl dramatiskt kanske, men det närmar sig.
Slutet som lärare på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Sammanlagt kommer jag nästan ha jobbat där i cirka 1.5 år när den här anställningen är över, närmare bestämt den 12:e augusti. Långt före dess, på onsdag, har vi dock avslutningslunch och det är dags att säga hej då till många trevliga, härliga kollegor som verkligen har gjort tiden där till något riktigt bra.
Eleverna har i sin tur redan gått på sommarlov. I onsdags var det dags för mig att för första gången någonsin ta avsked av en egen klass, som mentor, vid skolavslutningen. Min klass, SPR12P, har i mina ögon skött sig riktigt bra under våren och det har fungerat fint rakt igenom. Men allting har ju sin tid och när eleverna fortsätter på FJG:s språkintroduktion (där jag alltså jobbar) till hösten tar jag mig an ett nytt jobb norröver. Därför var det med stor sannolikhet sista gången vi träffades i onsdags och visst var det lite speciellt. Många duktiga elever med tacksam studiemotivation kan jag med viss stolthet lämna vidare och önska lycka till framöver.
Slut för den här terminen. Klassrummet tomt på elever efter avslutningen.
Lärarbandet sjöng in sommaren innan eleverna gick på sommarlov.
Nu har vi några avslutande dagar med dokumentationsjobb, diverse grupparbeten med syfte att förbättra verksamheten till hösten och lite annat innan slutpunkten sätts på onsdag. Ifjol när vi hade avslutningslunch och dessförinnan tackades av (vi som då skulle lämna) var det både roligt och lite vemodigt, något som det säkerligen blir nu också. Då var det inte lika definitivt att jag inte skulle komma tillbaka senare (vilket jag alltså gjorde efter nyår) som det kommer att vara nu.
Det finns ett antal människor bland kollegor och annat folk på skolan som jag verkligen kommer sakna, så lite känslosamt blir det nog allt. Samtidigt som det förstås blir härligt med sommarlov och allt spännande som ligger framför oss :)
En sliten krigare
Förra helgen spelades det dock desto mer som sagt och efter två matcher (90 min i A-laget mot Strövelstorps GIF i lördags och 45 min i B-laget mot FC Royal i söndags) var jag duktigt sliten i kroppen. Antar att det är ålderskrämporna som gör sig gällande redan, eller? Ont lite överallt hade jag i alla fall och en träning (i måndags) på det gjorde mig till världens just då mest stela och sega person i måndags kväll och tisdags förmiddag.
Nu fanns det dock något positivt att ta med från helgens båda matcher ändå. Mot Strövelstorp saknade vi sju-åtta spelare som hade kunnat gå in i startelvan, varav flera riktiga nyckelspelare (faktiskt utan överdrift, jag brukar inte vilja skylla på det och gör det inte nu heller då man får jobba utifrån de förutsättningarna som ges men anmärkningsvärt många var det). Nu lyckades vi ändå så när hålla jämna steg med hemmalaget trots en riktigt svag första halvlek (0-2) där vi inte alls kom rätt. 2-3-reduceringen i andra halvlek gav hopp och vi var nära att kvittera.
Förlusten till trots gjorde vi en bra andra halvlek och krigade verkligen för att komma i kapp. Vi gav det en riktig chans och gjorde allt vi kunde utifrån förutsättningarna. För egen del gick det också klart godkänt med flera lyckade brytningar och tacklingar som extra plus. Att vi "vann" andra halvlek med 2-1 innebar också att vi ytterligare en gång den här säsongen visade styrka efter paus. En enda andrahalvlek har vi förlorat, i övrigt har vi åtta vunna och en oavgjord om vi bara ser till matchernas avslutande 45 minuter. Nu ger det ju inga poäng men det är ändå skönt att kunna ta med något positivt och se att vi inte ger oss utan jobbar på i 90 minuter trots underlägen.
. . . . . . . . . . .
Strövelstorp är för övrigt ett riktigt trevligt ställe att komma till. Påminner om hur det är hemma på Ljungvallen och på andra mysiga arenor i Småland. Kul att få besöka lite olika orter och inte bara spela en massa matcher här i Helsingborg och i Landskrona som vi har gjort de senaste åren.
Men framför allt rejält krävande för kropp och själv :)
Vackert
Sista försommaren här, åtminstone för den här gången.
Skratta eller gråta?
"Under varma sommarlov när ungdomsgårdarna har stängt finns det stor risk att det skapas oro i förorterna som sprider sig" - Mehmet Kaplan, Miljöpartitet, till Aftonbladet.
MP vill att alla ungdomar ska erbjudas sommarjobb och det är väl givetvis bra om det går att ordna, men vad är detta för uttalande? Menar han på fullt allvar att det är naturligt om det blir nya bråk och kravaller för att det är varmt, sommarlov och fritidsgårdarna har stängt?! Om folk (rent av riksdagsmän) verkligen tycker att det är en logisk förklaring till kravaller och något som närmast berättigar att ungdomar beter sig som svin (eller kommer att göra det, som han verkar förvänta sig), ja då har vi nog ganska stora problem i det här landet trots allt...
Ställa till bråk för att staten har förskingrat befolkningens pengar eller för att en galen diktator styr landet - fullt förståeligt. Ställa till med bråk för att jag inte kan gå till min lokala fritidsgård och spela lite rundpingis - inte fullt så förståeligt i min bok...
Och ja, jag förstår att mycket annat kan ligga bakom men Kaplans uttalande måste vara något av det mest korkade som har sagts under 2014.
Fina dagar med examen och Sofiero
Färdig socionom efter 3.5 års utbildning och med fina resultat, jag är imponerad och stolt :)
3.5 år har också gått sedan vi flyttade ner hit. Det känns inte som det, känslan är att det har gått snabbt och att det egentligen inte är så lång tid. Men samtidigt så har vi ju hunnit uppleva mycket, inte minst tack vare Karins studier som har tagit henne till Tanzania och Jamaica och som har gjort att även jag har fått spendera tid i de länderna. Något jag verkligen inte hade förväntat mig eller hade minsta tanke på när vi blev Helsingborgsbor.
Att vi flyttade söderut har också inneburit en massa annat roligt och positivt. Så jag har verkligen Karins val av utbildning och studieort att tacka för mycket. Vi har trivts väldigt bra här men nu är det alltså dags, i alla fall riktigt snart, att lämna. Karin åkte upp till Gävle redan igår med mina svärföräldrar och lillebrorsan Jonas, som var nere här för att fira hennes examen igår och jag kommer att styra flyttlasset norrut sista helgen i juni.
Exemansfirande i onsdags som sagt och det blev riktigt lyckat (det både tror och hoppas jag att min bättre hälft också tycker). Hennes familj och mina kära föräldrar kom alla ner till oss och förutom själva firandet blev det ju ett perfekt tillfälle att träffa våra nära och kära samt för dem att träffa varandra. Riktigt roligt och en väldigt positiv dag rakt igenom.
Vi inledde med lunch på Italia i Lund föjlt av fotografering för Karin och hennes klass. Sen väntade den traditionella ceremonin där det förstås hölls tal av diverse folk och studenterna fick ta emot såväl välförtjänta applåder som avslutningspresent. När det var över begav sig våra föräldrar till Helsingborg samtidigt som jag och Jonas hängde med Karin på studenternas avslutningsmingel innan vi också tog oss hemåt för mer god mat, presentöppning och kul umgänge. Även Noa anslöt och hela gänget trängde ihop sig bland flyttkartonger och hade en riktigt bra kväll.
När onsdagskvällen blivit torsdag var det dags för Karin att säga hej då till Helsingborg och för Gävlekvartetten att ta sig uppåt landet. Det samtidigt som mamma, pappa och jag hade ytterligare lite tid att spendera tillsammans här nere. Det blev en tur till Sofiero, exakt ett år sen Karin och jag var där för övrigt, och en fin eftermiddag tillsammans innan de satte sig i bilen och begav sig mot Smålandsskogarna igen.
Så här (ovan) såg det ut på Sofiero ifjol på nationaldagen och i år var det snarlikt. Riktigt fint!
Ett gäng vackra bilder dyker upp senare, men finns just nu på en kamera i Kalmartrakten.
En perfekt onsdagseftermiddag och en lika bra nationaldag blev det med andra ord.
Och snart är det helg igen :)
Avslutar med några bilder från onsdagen:
där i onsdags. Riktigt fin stad som jag dock inte sett mycket av tidigare. Skulle dock tröttna
på alla studenter om jag bodde där, men riktigt fint med alla gamla bevarade byggnader och
all grönska.
Familjerna, tillsammans med huvudpersonen själv, samlade innan själva examensmottagningen.
ceremonin.
