Respekt, Sjöstedt

Jag har aldrig varit nära att rösta på V, men jag måste säga att har vuxit enormt som ledare i mina ögon under den senaste tiden. Att vara så tydlig, stå upp för det man tror på och för sina väljare kännertecknar en bra ledare. Han är en av få politiker (den ende?) som har imponerat under det här efterspelet till höstens valrörelse. Vi delar inte direkt politiska åsikter, men jag har verkligen fått ökat respekt för Jonas Sjöstedt den senaste tiden. 
 
. . . . . . . . . . . . 
 
I övrigt politiskt då? Jag röstade på Centern och var inte för en ny mandatperiod med Löfven som statsminister. Samtidigt är det förmodligen bra för Sverige att en regering nu är på plats. Många C-väljare känner sig förmodligen svikna av Lööf. Själv gör jag inte det. Av den enkla anledningen att jag tycker de flesta av våra ledande politiker har skött hela höstens arbete med att få fram en ny regering på ett så uselt sätt att mitt förtroende för merparten av dem ändå är i botten. Man kan inte bli sviken av någon man inte har något förtroende för, så resonerar jag. Lööf kanske har agerat för partiets (och väljarnas) bästa, det får tiden utvisa. Men något som är märkligt är hur hon nu allt mer framstår som egocentrerad och immun mot allt som inte passar in i hennes sätt att se på saker. Det är obegripligt hur hon kan sitta och upprepa att Vänsterpartiet minsann inte kommer ha inflytande och att de är införstådda med detta, samtidigt som exempelvis nämnde Sjöstedt så sent som i torsdags hade en väldigt tydlig debattartikel i Aftonbladet där han skrev vad V kräver. 

Det här är också obegripligt. C-ledaren verkar inte direkt ha tolkat intervjun på samma sätt om SVT text i alla fall: 
 
 
 
 
 
. . . . . . . . . . . . 
 
Nej, bäst politiskt senaste tiden är ändå Kalmarsundsrevyns sammanfattning av arbetet med att få till en regering under hösten. Stor underhållning och väldigt träffsäkert. 
 
 
 
 
 

En rejäl överraskning

Grattis pappa! 70 år i torsdags. En dag som jag fick vara en del av då mamma och jag styrde upp ett överraskningsbesök för min del. Utan pappas vetskap bänkade jag mig på tåget från Gävle vid lunch, tog mig ner till Kalmar och klev till min pappas minst sagt stora förvåning in i mitt barndomshem strax efter klockan sju på torsdagskvällen. 

Därefter har det varit några lyckade dagar här hemma. Vi firade pappa på hans 70-årsdag förstås, det blev en bra kväll. Jag plockades upp på stationen av mamma och pappas vänner sedan många år tillbaka, Sören och Birgitta. Pappa hade som sagt inte en aning om att jag skulle komma så det blev en rolig överraskning när det knackade på dörren hemma och det var undertecknad som steg in. 

Det var kul att få överraska pappa och att få vara med och fira hans 70-årsdag. Även om han hade undanbett sig och inte firade så storslaget kändes det förstås bra att komma hem och att få vara en del av hans födelsedag.
 
Torsdagskvällen följdes av en fredag då jag tog tag i ett av mina
livsprojekt. Jag har, som folk i min närhet vet, ägnat mycket tid åt att skriva om sport genom åren. Inte minst om fotboll. Jag har också haft en förkärlek för att läsa och dessutom spara en massa fotbollstidningar, Sportbladet och liknande. Allt sammantaget, med en mängd utskrifter och sparade tidningar, har blivit en minst sagt rejäl samling. En samling som det länge funnits en tanke att rensa i. Nu blev det äntligen av, nu när det fanns tid och jag var hemma i Småland igen utan familjen den här gången. 

Allt egenproducerat, sånt som jag skrivit själv, sparades givetvis tillsammans med ett antal nummer av Offside och en del MFF-relaterat. Resten, i form av allt från mängder av Sportbladet med artiklar från stora mästerskap (som av någon outgrundlig anledning sparats) till fotbollsmagasin och annat rensades ut. Det man kan säga är att det tog sin tid och att det försvann en hel del... 🙂

 



Det var riktigt skönt att få det här gjort och att kunna lämna Småland igen med vetskapen om att mitt "arkiv" numera är sorterat, utrensat och i ordning uppe på vinden i barndomshemmet. 

Pingis och bastu bjöd sedan fredagskvällen på. Under lördagen stod sedan en av höjdpunkterna med besöket på schemat: årets upplaga av Kalmarsundsrevyn. Som så många gånger förr briljerade inte minst Martin Rydell och hela ensemblen levererade en riktigt bra revy. Det är alltid mycket självdistans och sköna pikar till såväl lokala som nationella politiker samt till de inom regionen som på ett eller annat sätt kanske inte riktigt har briljerat under årets gång. Exempelvis fick sig Kalmar FF:s styrelse en passande känga efter turbulensen i höstas. 

Nu vänder jag hemåt med en skön känsla. Det var värdefullt att få vara hemma när pappa fyllde och vi hann med mycket kul samtidigt som det alltid är skönt att komma hem till fru och barn igen. 
 
 

RSS 2.0