Mindre smickrande
Numera har det dock varit klent med fotbollsinlägg. Skönt, kanske en del eventuella läsare (om jag har några sådana) tänker. Eller "spelar han ingen fotboll längre?" kanske några funderar.
Jodå, det gör undertecknad. Och visst bloggas och skrivs det en hel del om min eget fotbollsspelande i Hagaströms SK, men inte offentligt. Jag har mina skrivprojekt och samlar på mig en hel del material som kommer att bakas in i ett rejält arkiv på sikt. Att det däremot inte skrivits så mycket
Spelar gör jag hursomhelst fortfarande. Men bra går det inte. Tvärtom. Trots att vi har tagit väldigt stora kliv framåt och har en riktigt bra tränare i år, som har styrt upp defensiven avsevärt mycket bättre än ifjol och som har gett oss en tydlighet samt fått oss att jobba hårt tillsammans, är facit i tabellen katastrofalt. När det här inlägget började snickras ihop, innan söndagens match mot Valbo FF, hade vi tabellraden 16 - 1 - 0 - 15. Tre ynka poäng och nästjumbo. Många matcher har varit jämna, vi har förlorat inte mindre än sex matcher med uddamålet och ytterligare tre-fyra förlustmatcher har varit helt jämna ända in i slutminuterna. Exempelvis förra tisdagens 0-1 borta mot Hofors där vi stod upp väldigt bra och mycket väl kunde ha fått med oss en poäng. Det räcker ju dock inte, det ger inget positivt utslag i tabellen.
Med alla motgångar i allt för färskt minne började jag titta på statistiken för egen del. Att den skulle vara mindre smickrande var givet, med tanke på hur det har gått för oss under de här snart två säsongerna som undertecknad har spelat för Hagaström i division 4. Frågan är dock om inte de här siffrorna var ännu sämre än man kunnat ana.
21 matcher har jag representerat Hagaström i seriespel.
19 av de matcherna har vi förlorat.
En vinst, ett kryss, resten nederlag.
Det ger en procentsiffra på 90, 4.
90, 4 % förluster i division 4. En sanslöst dålig siffra, givetvis.
Lägger man till övriga matcher som jag har varit med i hittar man ytterligare fem förluster fördelat på fyra träningsmatcher och en DM-match. Endast två trepoängare i DM samt ett träningsmatchkryss hittas på pluskontot när det gäller försäsongsmatcher.
Totalt alltså 24 förluster totalt på 29 matcher i Hagatröjan så här långt. Ingen smickrande statistik direkt.
Den spelades visserligen utan mig i truppen, men glädjen hos undertecknad var ändå inte mindre för det när 1-0 till Haga var ett faktum. Tre oerhört tunga, viktiga poäng och ny energi som gjorde att man kunde blicka framåt igen.
Sjöstedt och Ernman den yngre är fel ute
Den här tjejen som skolstrejkar för att politikerna ska ta tag i klimatet, hur kan det hyllas?
Och hur kan en partiledare som Jonas Sjöstedt indirekt uppmana till skolk? Snudd på bisarrt enligt mig.
Miljöfrågorna är viktiga, klimatet är livsviktigt. Så långt är jag helt med. Klimatet är högt upp även på min lista över de viktigaste frågorna inför valet, en bit efter skolfrågorna men på samma nivå som integration och arbetsmarknadsfrågor. Och visst förstår jag syftet, att få folk att uppmärksamma klimatfrågorna och prioritera dessa inom politiken. Det är inget fel med den önskan, tvärtom är den logisk. Sedan går det förstås att vara mer cynisk om man vill. Det är som jag förstått det Malena Ehrnmans dotter som strejkar i samma veva som hennes mor släppt en bok om just klimathotet. Bra läge för en PR-kupp kan man hävda, även om jag väljer att tro att det är dotterns äkta engagemang i klimatfrågor som är anledningen.
Därmed inte sagt att hon gör rätt. Nej, tvärtom. Dels har jag svårt att se att vanliga människor och politiker utan intresse för klimatet ska få något slags uppvaknande av hennes aktion och framförallt tycker jag det är helt fel att strunta i skolan för det här som hon gör.
Så säger du bara för att du är lärare, det är bara därför du är så konservativ och träig i frågan tycker sakert en del. Och visst sätter jag som lärare skolan främst, jag värderar den mycket högt och behöver inte be om ursäkt för min inställning i den här frågan. Skolan ska lära, utbilda och förbereda eleverna för livet efter skolåren, skolan ska skapa en grund att stå på och på sikt hjälpa eleverna att göra bra och genomtänkta prioriteringar. Då är också tiden i skolan viktig.
Att en 15-åring, eller några stycken, agerar så kan man väl kanske inte fördöma men att vuxna utbildade människor kan hylla det är för mig en gåta. Oavsett hur viktig klimatfrågan är kan jag inte annat än tycka att det är helt bisarrt, snudd på surrealistiskt, att en partiledare stöttar skolk.
"Vad lärde vi oss de första två veckorna i nian som vi inte hade klarat oss utan resten av livet. Berätta gärna, jag väntar" skrev någon raljerande på Twitter. Men det är ju inte vad det handlar om. Det är mer själva principen som är fel enligt mig och framför allt måste man kunna tänka två steg längre. För vem avgör i framtiden vilka frågor som är ok att agera så för? Ska högerorienterade få skolstrejka för ett totalt invandringsstopp? Vem ska ha mandat att avgöra vad som är relevant och vad man får agera så för? Oavsett vad du och jag som enskilda individer tycker har vi knappast rätt att döma andras åsikter. Ska jag köpa om många av mina elever inte dyker upp för att de tycker det är av vikt att skolstreja för en bättre ishall eller ett nytt gymnastikens hus här i stan? Vem har rätt att bestämma att en 15-åring (som dessutom alltså passande nog precis gett ut en bok om klimat tillsammans med sin mamma) har all rätt i världen att strunta i skolan för sitt klimatengagemang men att andra frågor som ungdomar kan tänkas brinna för inte är lika viktiga?
Nej, det här är antingen en PR-kupp, eller så är det helt enkelt ett sätt att visa engagemang som kunde vara ädelt och fint men som träffar fel på grund av sättet det görs på. Och till skillnad från kändisar, vissa partiledare och en rad privatpersoner är jag inte imponerad.
Bland björnar, vargar och myskoxar
