Många kära återseenden

Den spontanbokade Smålandshelgen, som inte alls var planerad för bara några dagar sedan, kunde inte ha blivit bättre. I brist på kul och värdefullt umgänge med min kära sambo som befinner sig i Gävle och jobbar var det perfekt med en tur hemåt för att träffa nära och kära där. Återigen var det riktigt härligt att återse mamma och pappa, förstås, och vi hade några lyckade dagar där hemma.

Till skillnad från de senaste besöken, då jag inte har hunnit träffa så många kompisar, hade jag nu lite tur med tajmingen och fick ”gratis” in några roliga återseenden som inte var inplanerade. Det genom att bland annat besöka Ljungvallen i fredags när NIK spelade. Där sprang jag glädjande på en rad gamla vänner och bekanta. Kul att träffa lite folk från bygden igen och alltid roligt att se NIK samt träffa spelarna och ledarna där. Synd bara att fotbollen är fruktansvärt ologisk (och kanske orättvis) ibland, något 1-1-resultatet den här gången i allra högsta grad visade. Men nya tag för Nickebo framöver och spelar de som i fredags borde poängen snart börja trilla in.


 

I lördags var det sedan en perfekt dag för att ta vara på det sköna sommarvädret. Som alltid är det fint där hemma i Småland så här års och känslan när man kan sitta ute i trädgården, dricka kaffe och bara njuta av lugnet plus allt grönt, fint runt omkring är svårslagen. Dessutom tog vi en långtur på cykel och man fick på så sätt lite nyttig motion samtidigt som sommarvädret togs tillvara på bästa sätt.


 

Det blev lite fotboll även på lördagseftermiddagen. Den gången var det Åbyvallen, min första hemmaplan i karriären då min moderklubb Läckeby GoIF håller till där, som var skådeplatsen. Tyvärr är det inte många kvar i Läckeby från min tid i ungdomslaget, men ett par riktigt bekanta lirare fick jag i alla fall se. Dessutom fanns det en hel del gamla vänner på läktaren vilket gjorde besöket där nere ännu positivare.

Innan Smålandsvistelsen var över för den här gången blev det en kaffe och en hel del gott surr hemma hos Marcus & Lizette. Alltid så trevliga, alltid så enkla och roliga att umgås med. Kul också att se deras familjeliv med två barn, varav en liten ettåring, inte minst nu när samma sak snart väntar oss. God paj förresten Mackan, eller var det inte mannen i huset som hade bakat...? :)

Tack Småland, alla jag hann träffa och framför allt mina underbara föräldrar för den här gången.
Snart ses vi igen!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0