Perfekt avslutning

Igår spelade jag min sista match här nere i Skåne. 3.5 år har det nu blivit i en och samma klubb, HF Olympia. Gårdagens framträdande var det sista av många i den vitröda Igår spelade jag min allra sista match här nere i Skåne. 3.5 säsong hardressen och det kunde inte ha blivit ett bättre slut. Seger, efter en svit på fem raka förluster och sex raka utan vinst efter en skaplig säsongsstart, med 3-0 borta mot serietrean Hyllinge GIF. Det innebar revansch på dem efter förlusten tidigare i våras. Dessutom hade de tidigare bara förlorat två matcher mot de två totalt överlägsna lagen i toppen. En riktig skalp för oss med andra ord och att vi dessutom förmodligen gjorde årets bästa laginsats var ytterligare en detalj som gjorde avslutningen på min sejour här nere än mer minnesvärd.
 
Det kunde förresten ha blivit ännu bättre, när jag tänker efter. Jag var nämligen nära att bli målskytt på en frispark där vi höll oss framme med flera spelare och jag, som en av dem, slängde mig fram på andra, tredje returen och stötte bollen utanför. Men ett mål där hade nästan varit för bra.
 
Jag var oerhört nöjd med allt ändå när det var dags att summera gårdagskvällen. Dels med hela laget, som sagt gjorde vi det riktigt bra och stod för en klart godkänd insats. Dels med mig själv då det gick fint även för mig personligen. Det blev ett inhopp då jag var förpassad till bänken efter en rad starter (något som dock inte sved, särskilt inte med tanke på hur allt artade sig i slutändan) och fick glädjande nog chansen på mittfältet tidigt i andra halvlek. Det blev runt 40 minuter varav den första halvtimmen på högermittfältet. Där gällde det att jobba stenhårt, vinna boll och försöka bidra även offensivt med löpningar. Något som också fungerade. Sista tio spelade jag sedan vänsterback och fick vara med och bidra till att vi höll nollan. Riktigt skönt och härligt att kunna känna att jag verkligen var en del av den helhet som ledde till tre rättvisa och efterlängtade poäng.
 
Efter matchen tackades jag lite överraskande, men fint, av i omklädningsrummet. Applåder och kramar från lagkamraterna samt en snyggt klubbnål som minne från vår "president" Björn Eriksson blev det innan slutpunkten definitivt kunde sättas.
 
Ett perfekt avslut med andra ord och glädjande nog en väldigt positiv känsla att ta med sig trots en resultatmässigt tuff vår. Nu kan mina lagkamrater blicka fram emot hösten med mer tillförsikt och jag kan njuta av gårdagskvällen under lång tid framöver.
 
Det här inläggets tack, för att följa temat som har existerat den senaste veckan här, är givet:

Tack HFO och alla inom klubben som på olika sätt har varit med och gett mig många positiva minnen de senaste säsongerna.

Det har långt ifrån varit något enkla år då vi har slagits i botten och fått slita hårt, men det finns trots allt en hel del positivt att plocka med sig norrut.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0