alfredssons vardag

Jag måste förstås börja med att säga, eller skriva, det även här:

Stort grattis till examen älskling!
Färdig socionom efter 3.5 års utbildning och med fina resultat, jag är imponerad och stolt :)

3.5 år har också gått sedan vi flyttade ner hit. Det känns inte som det, känslan är att det har gått snabbt och att det egentligen inte är så lång tid. Men samtidigt så har vi ju hunnit uppleva mycket, inte minst tack vare Karins studier som har tagit henne till Tanzania och Jamaica och som har gjort att även jag har fått spendera tid i de länderna. Något jag verkligen inte hade förväntat mig eller hade minsta tanke på när vi blev Helsingborgsbor.

Att vi flyttade söderut har också inneburit en massa annat roligt och positivt. Så jag har verkligen Karins val av utbildning och studieort att tacka för mycket. Vi har trivts väldigt bra här men nu är det alltså dags, i alla fall riktigt snart, att lämna. Karin åkte upp till Gävle redan igår med mina svärföräldrar och lillebrorsan Jonas, som var nere här för att fira hennes examen igår och jag kommer att styra flyttlasset norrut sista helgen i juni.

Exemansfirande i onsdags som sagt och det blev riktigt lyckat (det både tror och hoppas jag att min bättre hälft också tycker). Hennes familj och mina kära föräldrar kom alla ner till oss och förutom själva firandet blev det ju ett perfekt tillfälle att träffa våra nära och kära samt för dem att träffa varandra. Riktigt roligt och en väldigt positiv dag rakt igenom.

Vi inledde med lunch på Italia i Lund föjlt av fotografering för Karin och hennes klass. Sen väntade den traditionella ceremonin där det förstås hölls tal av diverse folk och studenterna fick ta emot såväl välförtjänta applåder som avslutningspresent. När det var över begav sig våra föräldrar till Helsingborg samtidigt som jag och Jonas hängde med Karin på studenternas avslutningsmingel innan vi också tog oss hemåt för mer god mat, presentöppning och kul umgänge. Även Noa anslöt och hela gänget trängde ihop sig bland flyttkartonger och hade en riktigt bra kväll.

När onsdagskvällen blivit torsdag var det dags för Karin att säga hej då till Helsingborg och för Gävlekvartetten att ta sig uppåt landet. Det samtidigt som mamma, pappa och jag hade ytterligare lite tid att spendera tillsammans här nere. Det blev en tur till Sofiero, exakt ett år sen Karin och jag var där för övrigt, och en fin eftermiddag tillsammans innan de satte sig i bilen och begav sig mot Smålandsskogarna igen.