Tänk om och tänk rätt angående skolan

Som lärare följer jag förstås med ganska stort intresse skolfrågor i medierna och debatten. Idag dök det upp en debattartikel som fick mig att reagera:

http://www.aftonbladet.se/debatt/article22585584.ab

Christoher Rydaues, Riksordförande för Moderat skolungdom, föreslår bland annat att elever måste få rätt att överklaga sina betyg. Det efter EN artikel i Aftonbladet där tre elever på en skola som lämnade in exakt samma elevarbete och fick tre olika betyg (två dessutom satta av samma lärare). Självklart är det uppseendeväckande, ett elevarbete ska inte bedömas så olika av olika (eller rent av samma, som i det här fallet) lärare. Det säger sig självt. Men förslaget att ge elever rätt att överklaga sina betyg saknar ju helt verklighetsförankring.
 
Betyg sätts på x antal uppgifter varje termin i en skola där vi lärare redan har för mycket pappers- och dokumentationsarbete. Tror någon vettig människa att rätt att överklaga betyg skulle minska den bördan? Enda möjligheten vore ju om externa bedömare bedömde varenda enskild uppgift. Då skulle eleverna kunna överklaga bedömarens beslut. Att vi lärare däremot ska ta emot överklaganden, som garanterat skulle svämma in i massor då många elever inte har förståelse för betygskriterierna eller självinsikt gällande egna prestationen, och hantera dessa samtidigt som vi tar hand om den vardagliga undervisningen och ansvarar för den vanliga betygsättningen vore givetvis helt orimligt. Något som Rydaeus säkert också förstår men tycks glömma bort i sin iver att locka unga väljare.

Externa bedömare är visserligen ett annat förslag som Rydaeus tar upp och det vore förstås fantastiskt med en extern bedömare. Denne kunde gärna få rätta precis alla uppgifter åt mig, det skulle underlätta arbetsbördan enormt. Men hur rimligt är det? Och hur garanterar man rättssäkerhet i det? Olika externa bedömare kan väl bedöma olika utifrån betygskriterierna? Det skulle underlätta för mig personligen, men som sagt: är det rimligt? Vi sätter en massa betyg på en rad olika uppgifter varje vecka, varje månad. Till vilka av dem skulle en extern bedömare kallas in? Bara de "viktiga", riktigt stora? Eller alla? Eller de jag själv tycker är svåra att betygsätta? Ja, ni hör ju själva. Jag vill inte låta bakåtsträvande och negativ med någon klassisk, småländsk "det gaur int-mentalitet. Men just det här förslaget är inte förankrat i den vardagliga, verkliga skolverksamheten.

Det är klart att det finns brister i betygsättningen, det handlar ju trots allt om att tolka betygskriterier för den enskilda läraren. Men de här förslagen verkar mest vara populistiska, för att vinna unga väljare, ihopknåpade av någon som saknar förståelse för lärarvardagen.
 
"Lärare sätter alltför ofta betyg utifrån faktorer som inte ska bedömas" och "i dag bedöms elever utifrån vilka de är istället för vilka kunskaper de besitter" skriver debattören. Vilka belägg har Christofer Rydaues för detta? Det är klart att man som lärare kan ha svårt med personkemin när det gäller vissa elever, men jag sätter knappast betyg med utgångspunkt i vilka elever som är trevligast eller snällast. Du får inte ett dåligt betyg i historia för att du råkar vara otrevlig mot mig på lektionerna, du får det för att du lägger fokus på fel saker och inte engagerar dig i ditt skolarbete.

Elever ska givetvis ha rätt att få sina arbeten och prov bedömda på ett säkert och bra sätt. Men felaktiga betyg är knappast skolans huvudproblem idag. Tvärtom ser vi rasande skolresultat och hör larmrapporter om stökig, dålig arbetsmiljö vecka efter vecka. Där har vi vad som borde vara huvudfokus idag. Att vända den utvecklingen rätt. Problemet är inte att elever får fel betyg utan att allt för många elever saknar grundläggande kunskaper och i vissa fall också viljan att skaffa sig dem. Där måste vi däremot jobba hårt.
 
Jag brukar stötta Moderaternas förslag väldigt ofta, men det här var av den mer verklighetsfrånvarande sorten. Ren populism som säkerligen många högstadie- och gymnasieelever jublar åt. Dock utan substans när det gäller rimlighet och möjlighet att genomföra. Skolan skriker efter utbildade lärare, lärarbristen blir allt mer akut samtidigt som skolresultaten rasar. Tänk om vi då kunde fokusera på att:

* få in fler kompetenta lärare
* höja elevernas kunskaper
* få eleverna att inse värdet av att skaffa sig kunskaper och att den grund att stå på som de skapar för sig själva genom kunskapsinhämtning i sig är viktigare än det enskilda betyget
* förbättra oss när det gäller att hjälpa eleverna att förstå vad som faktiskt krävs av dem utifrån betygskriterierna 
 
Sista punkten är viktig då jag är övertygad om att många elever som anser sig ha fått ett felaktigt betyg helt enkelt inte har förstått vad som faktiskt krävs. Betygskriterierna kan vara en ren djungel att ta sig igenom ibland och vi lärare måste bli bättre på att tydliggöra för eleverna vad kraven är för respektive betyg. När elever inte förstår det är det lätt att de per automatik anser att deras arbete har bedömts fel om betyget är lågt.
 
"Elever behöver externa examinatorer, möjlighet att överklaga sina betyg och fler nationella prov mer än någonsin förut. Om alla elever ska garanteras en likvärdig utbildning måste förändring ske nu".
Så avslutar Rydaeus sin debattartikel. Med andra ord vill han vara med och skapa en skola där vi ytterligare ökar mängden av dokumentation och pappersarbete i stället för att fokusera på det som verkligen är viktigt: Själva undervisningen och elevernas kunskapsinhämtning. Dessutom skulle det här bara skapa än mer hets kring betygen. Något som garanterat är osunt för eleverna då det skapar fokus på själva bokstaven i stället för på vad som faktiskt ligger bakom det där E:et, C:et eller A:et.
 
Får populistiska politiker bestämma har vi snart en skola där eleverna enbart har rättigheter, inga skyldigheter. Det lär knappast höja skolresultaten...

Nej, tänk om och tänk rätt.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0