Hellströms genialitet avslutade galen MFF-vecka

Det är lika skönt att påpeka nu som det var i våras: Håkan Hellström är ett geni. 
Det går inte att säga annat om en låtskrivare som inleder en låt med textraden "Änglarna har åkt på pisk". 
Så klockrent. 



Inte minst i söndags när MFF vann stormötet med IFK Göteborg. Den största matchen som spelas i allsvenskan, den och motsvarande möte i Göteborg. Nog för att Stockholmsderbyna har magisk inramning och enormt imponerande publiksiffror men när allt vägs in - historia, meriter, publik, europeiska framgångar - så är det ingen match som slår mötena mellan MFF och Blåvitt. 

Hursomhelst, MFF räddade spänningen för egen del i allsvenskan genom att stå för en lysande insats och vinna med 2-1. Precis som mot Salzburg tidigare under veckan gjorde man en riktigt bra insats spelmässigt första timmen fram till att laget åkte på en utvisning och fick ägna resten av tiden åt att försvara. Något som MFF gjorde grymt bra såväl mot österrikarna som mot Göteborg nu senast. 

Det var visserligen ingen snygg seger även om spelet var bra särskilt i första halvlek. Sista 30 handlade bara om kamp, gnäll och rätt mycket irritation på planen. Inte så konstigt kanske med tanke på hur mycket matchen betydde och det är inget jag bryr mig om, eller rättare sagt inget jag som MFF:are skäms över. Tvärtom, ärligt talat. MFF har lärt sig av Europaspelet, man måste vara cynisk till viss del och ha en del tjuvknep redo att ta till när det hettar till både i toppmatcher i allsvenskan och i CL-matcher. Det ser inte snyggt ut när de maskar, gnäller och gör allt för att få motståndarna ut balans men så länge de fokuserar på att spela fotboll också är jag nöjd. Ett mer cyniskt och pragmatiskt MFF än vad vi har sett hittills i år (i allsvenskan) behövs under återstoden av säsongen om det ska bli ett riktigt lyckat Europaspel och hoppet om tredje raka SM-guldet ska leva. Så jag är hoppfull!    
 


Apropå matchen mot Salzburg, 3-0-segern som innebar en säkrad Europa League-plats och fortsatt chans på CL-spel, så var det något av det absolut bästa jag sett MFF stå för. Åtminstone med förutsättningarna som rådde. Jag sammanfattade det hela så här efter slutsignalen (efter de mest nervösa slutminuter jag upplevt i hela mitt liv tror jag):
 

Framåt Malmö! 
 
. . . . . . . . .
 
Vi avslutar väl som vi började, med Håkan: 

https://www.youtube.com/watch?v=Tklq4LUc9yk
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0