Billudden och den sista nedräkningen

Bloggandet har kommit igång lite igen och det är kul att kunna skriva av sig lite. Nu behövs det dock inte som någon slags terapi eller liknande då det mesta just nu är riktigt bra för egen del. Allt rullar på och om några få dagar går jag på pappaledighet.



Förra veckan passerade med hög hastighet och man hann ju inte mer än börja jobba efter påsklovet förrän det var dags för helg igen. Åtminstone var det känslan.. Igår hade vi en riktig familjedag då jag, Karin, svärfar Håkan plus Karins lillebrorsa Jonas och hans tjej Erika åkte ner till Billudden, några mil söder om Gävle, för att spendera en skön eftermiddag där. Korvgrillning intill havet och allmänt go tillvaro i det fina vädret. Synd att klaga! :)


 
 


Kvällen innebar sedan grabbkväll då jag och Theo fick klara oss utan Karin några timmar. Något som gick lysande – fram till att det var dags att natta junior. Nästan två timmars skrik och gråt senare ringde jag hem min blivande fru och så fick hon agera räddare i nöden och söva lillkillen. Hoppas på bättre lycka nästa gång, men kontra amningen har jag inte mycket att erbjuda så jag får nöja mig med att vara god tvåa i popularitet bakom Karin... :)

Familjelivet som helhet är dock – förstås – fantastiskt. Allt har gått så snabbt, vår lille son är numera sju månader och lär sig nya saker varje vecka. Dessutom väntar nu pappaledighet från och med fredag och fram till januari. Så nu blir jag verkligen pappa på heltid. Något som ska bli härligt. Jag känner mig allt tryggare vid tanken på att vara hemma med Theo och det känns mycket enklare alltid nu, vi har hittat en rutin i blöjbyten, matning, sömn (även om mitt nattningsförsök som sagt gick mindre lysande) – ja kring allt som har med vår lilla stjärna att göra.

Det är så ofattbart stort att ha barn och den känslan växer också bara för varje dag som går. Att få vakna upp varje morgon och se sin älskade sambo samt vår lilla kille det första man gör är så mycket lycka så det går knappt att beskriva med ord. Jag är så enormt lyckligt lottad och ska verkligen ta vara på det.

Nu är det dags att klara av de absolut sista jobbardagarna och sedan se fram emot en låååång tid på hemmaplan med junior :)

Skrevs förra måndagen men blev liggande på datorn.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0