alfredssons vardag

Zlatan Ibrahimovic röstade inte i Europaparlamentsvalet och hade heller mycket att säga på frågan om vad han kände inför att flera högerextrema partier gått starkt framåt. Det kan man förstås kritisera och hans uteblivna röstande (liksom Erik Hamréns och Pia Sundhages) har också, rättmätigt, kritiserats av flertalet sportjournalister.

 

En annan journalist, Fredrik Virtanen, har tydligen missat det och gör  i mina ögon ett rejält självmål när han i ett försök att kritisera Zlatan, Hamrén och Sundhage ger sig in i ett snårigt (men framför allt hånfullt) resonemang kring fotbollen i stort i samhället. Hans krönika i Aftonbladet har ni via länken nedan och mina tankar kring det hela får ni också serverade:

 

Det känns ganska märkligt att man å ena sidan raljerar och mellan raderna hånfullt låter läsarna förstå att man inte delar åsikten att fotbollen har en stor och viktig effekt på samhället och inte heller håller med om att fotbollen tar ett stort samhällsansvar för att i nästa andetag såga enskilda fotbollspersonligheter för att de inte röstade. Det med motiveringen att de som förebilder och representanter för fotbollen borde ta sitt ansvar, annars blir fotbollen en destruktiv farlig kraft.

 

Absolut, jag tycker det är dåligt av Zlatan, och övriga som inte röstade för den delen, men om nu fotbollen inte har någon (positiv) betydelse i samhället och dess representanter själva sätter dig på höga hästar utan fog för det har det väl heller ingen betydelse vad Zlatan eller andra kända personer inom fotbollens värld tycker, tänker och förmedlar?

 

Eller? Helt plötsligt verkar Virtanen ändå anse att fotbollen, eller åtminstone dess affischnamn, har stor påverkan på människors attityd och åsikter. Jag kan inte tolka följande textrader på annat sätt:
"När tre av de mest namnkunniga personerna inom svensk idrott kommer ut som bimbos blir fotbollen i så fall en motsvarande destruktiv, farlig kraft. Några få sportjournalister reagerade men de flesta slätade över som luttrade alkoholisthustrur....".

 

Visst, man kan hävda att det handlar om den enskilda individen och dennes påverkan på andra. Det kan jag hålla med om, en känd person med många beundrare påverkar och influerar säkerligen ett x antal enskilda individer när kommer till åsikter, värderingar och attityd. Men varför då ge sig in i någon slags egenstartad diskussion där man tillåter sig själv att hånfullt ifrågasätta en hel idrotts positiva effekter? Jag ser inte det logiska i att koppla ihop en enskild individs tyckande, eller icke tyckande som i det här fallet, med en hel idrott eller för den delen med något annat som denne har som jobb eller annan sysselsättning.

 

Virtanens raljerande och hånfullhet kring fotbollen som samhällskraft är också intressant. Jag menar inte att fotbollen är något som för med sig mirakel och löser alla världsproblemen. Men det är okunnigt att påstå, även om man gör det mellan raderna som Virtanen, att påstå att fotbollen inte tar stort samhällsansvar och att den har en väldigt positiv påverkan på många människor. Läs på, läs Erik Nivas och andra erkänt skickliga journalisters skildringar om sporten från världens alla hörn, prata med människor i fotbollens närhet - fattiga och rika, vita, svarta, gula, vad som - lyssna till alla berättelser om fattiga, unga människor som genom fotbollen har fått en väg ut ur misären. Läs det näst senaste numret av utmärkta Offside och reportaget där om hur folk sätter sitt hopp till fotbollen i det så av krig söndertrasade och präglade landet. Lyssna och ta också del av alla de berättelser som finns om hur fotbollen har varit en enormt stark, enande kraft i krigshärjade länder (Bosnien som snart ska spela VM är ett utmärkt exempel). Eller gå på en match, stå i en klack, se hur mängder med olika personligheter med olika ursprung tillsammans gör allt för sitt lag. Jag kan inte komma på någonting i samhället som enar folk i lika stor utsträckning sätt som fotbollen då den är utövas av och intresserar så många. Allt från mitt eget spelande på gärdsgårdsnivå till matcherna i MFF-klacken har gett mig otaliga exempel på hur mångfalden har kunnat ta plats på ett naturligt sätt, något som ju långt ifrån är en självklarhet i andra sammanhang alla gånger.

Sen finns det givetvis mindre bra element inom fotbollen också, det försöker jag inte på något sätt förneka. Men fotbollens representanter tar ansvar för dessa också och jobbar mot dem. Att det sedan finns mer och göra går inte att motsäga, men det positiva väger över och det rejält.

 

Virtanen skriver att Zlatan måste orka ägna fem minuter åt att läsa en tidning. Han själv borde kanske ägna fem minuter åt att själv läsa på och sätta sig in i frågor som han tar upp för diskussion.

Sportbladets Robert Laul gav svar på tal på Twitter och det är märkligt att Virtanen har missat att flera sportjournalister, en yrkesgrupp han också ger en känga, visst kritiserade Zlatans beslut att inte rösta.

 

. . . . . . . . . . .

Jag undrar också var Virtanens och hans musikskribentkollegors fördömande av pajasen Sebbe Staxx i Kartellen efter Uppdrags Gransknings program om det vänsterextrema våldet tog vägen? Denne Staxx stod i programmet för det ena dåliga försöket efter det andra när han kämpade med att komma på vettiga, trovärdiga förklaringar (vilket totalt misslyckades) till varför han hade med autentiska bilder från våldsamma överfall utförda av extremistiska Revolutionära fronten (som man också kunde lista ut att han stöttade) i sina videos. Det var väl något oerhört konkret att kritisera? Nu har det i och för sig inte med Virtanens ovan länkade krönika att göra för fem öre, men i min värld är det oerhört viktigt att vi står enade mot våld i samhället - oavsett vilka som utsätts för det och vad man tycker om deras åsikter. Det som Staxx försvarade där känns som ett klart större hot mot samhället än att Zlatan skiter i att rösta...

 

 

En intressant fundering är ju faktiskt också vad Zlatan hade röstat på om han nu hade bestämt sig för att rösta. Nu tror jag inte alls att karln skulle ha röstat på SD och det skulle förmodligen inte Sundhage eller Hamrén heller, men tänk OM.

 

Det vill jag komma till är att de här tre sågas för sitt beslut att inte rösta på grund av de mer högerextrema partiernas framgångar. Hade exempelvis SD landat på typ en halv procentenhet och vänstern dominerat i resten av Europa hade Zlatan aldrig ens fått frågan om huruvida han utnyttjade sin demokratiska rättighet (skyldighet också beroende på hur man ser det) eller inte. Så tänk OM Zlatan, eller någon av de andra som jag har nämnt, hade svarat att "javisst, jag röstade på SD". Hade denne då applåderats för att personen i fråga tog sitt ansvar och röstade? Knappast.

 

Nu förstår jag förstås varför jubel inte hade utbrutit, men jag tycker ändå att man ska se det från den här vinkeln också. Det är ju faktiskt inget som säger att man bara för att man ses som en stor förebild, idol och har kändisstatus lägger sin röst på ett accepterat parti. Men ändå tas det för givet. Det är ju ingen hemlighet att SD faktiskt också har ett antal väljare med utländska rötter, så varför skulle rent teoretiskt inte vår svenske lagkapten i blågult kunna rösta på dem? Bara en förutsättningslös tanke, men ändå.

 

 

Virtanen skriver också rätt hånfullt följande:
Zlatan hade förstås inte blivit ett fotbollsgeni om han funderat på andra saker än fotboll. Det är det enda han kan, det finns inte plats för annat. Han förstod inte ens att beklaga att han inte har tid med politik.

 

Jag tycker att det blir lätt patetiskt när man får det att låta som att bara för att man är fotbollsspelare kan man inte fundera på någonting annat utan är, rätt och slätt, ganska dum i huvudet samt allmänt okunnig. Det är tyvärr en bild många verkar ha av professionella idrottare, men det är ju oerhört generaliserande. Nu är väl inte just Zlatan den som har satsat mest på skolan eller har brytt sig mest om att skaffa sig allmänbildning kanske, men det finns förstås en mängd andra som går rakt emot den när nidbilden som bland andra Virtanen målar upp. Ta Philip Haglund i Blåvitt exempelvis. Han har garanterat fler högskolepoäng och är mer välutbildad än de flesta av oss då han har kombinerat allsvenskt spel med bland annat rikliga ekonomistudier på universitetsnivå. Så visst kan man kunna mer än bara fotboll...

 

Och förresten, om nu fotboll är det enda Zlatan kan är det kanske bäst att han struntade i att rösta, för då är väl knappast hans omdöme att lita på när det gäller ämnen som Europaparlamentsvalet?

 

 

Men ja, jag tycker att det är dåligt att inte gå att rösta. Det är en rättighet som är ack så viktig och som ska utnyttjas. Det gäller dock precis lika mycket Nisse Nilsson i Ånge eller gamla Agda i Höör och som det gäller Zlatan Ibrahimovic.

 

Så lägg ner försöken att vinna billiga poänger på Zlatans och fotbollens bekostnad.