Regn över Karibien
Så var det dags att slänga in ett livstecken från Karibien igen. Karin och jag sitter som så många gånger förr på altanen och skriver. Hon givetvis på sin uppsats medan jag ägnar mig åt lite egna fritidsprojekt i form av en del skrivande av olika slag, mestadels om fotboll förstås. I övrigt finns inte så mycket att göra här, då jag fortfarande väntar på svar från skolan om fotbollstränandet och Karin för tillfället inte ska iväg på några intervjuer bortsett från en till skolan i morgon. Den ligger dock bara några kilometer bort så det blir ingen större utflykt.
Idag öser regnet ner här och dimman i kombination med regnet som piskar mot palmerna nedanför skapar en tropisk känsla. Dimman skymmer också Montego Bay idag, det är svårt att se havet.
Vi har det fortsatt väldigt bra här samtidigt som vi känner av "hotelldöden" lite. Det är fint, fantastisk utsikt (även disiga dagar som denna) och härlig natur här men det börjar märkas att man lätt går varann på tårna. Inte Karin och jag, vi har fixat det nästintill bättre än väntat att leva så tätt inpå varann så länge i streck, men däremot vi och de vi bor hos. Som sagt är de väldigt måna om oss och vår säkerhet, vilket känns bra, delvis av ren snällhet och delvis då ett bra intryck på oss i förlängningen (åtminstone enligt deras förhoppning) kan leda till bra reklam för verksamheten. Å andra sidan är det svårt att leva i ett ganska litet hus, tätt ihop, utan att stundtals känna att det är för lite utrymme och egentid. Självklar får man som inneboende anpassa sig, men när man betalar hyra och är en hyresgäst vill man ju ändå känna att man har lite frihet och rättigheter. Nu fungerar det till stora delar riktigt bra men givetvis är det inte helt optimalt att bo så här och två månader lär säkerligen räcka ganska gott.
I lördags var vi i kyrkan och det var en intressant samt speciell upplevelse. Det höll på i runt 3.5 timme, inte direkt vad man är van vid från de kyrkobesöken som man gör hemma i Sverige. Det var ett delvis helt annat upplägg, med psalmer, sång och prat först som hemma, följt av att alla barn/ungdomar fick ut för att ha undervisning med lärare utanför kyrkan samtidigt som de kvarvarande besökarna diskuterade ett par avsnitt i en bok som var dagens tema. Det handlade bland annat om kyrkan och vilken roll dess besökare spelar. Det var lite som i skolan, några präster/andra involverade inom kyrkans verksamhet sa sitt där framme följt av att alla som ville flika in något och delge sina tankar fick chans till det. Räcka upp handen var det som gällde, precis som i ett klassrum. Det var intressant samtidigt som det blev lite väl hetsigt ibland, vissa verkade mer måna om att övertyga andra om att det de själva tänkte var exakt rätt än att lyssna och ta in andras åsikter. Men en spännande upplevelse var det även för oss som långt ifrån är särskilt troende.
Vi har det fortsatt väldigt bra här samtidigt som vi känner av "hotelldöden" lite. Det är fint, fantastisk utsikt (även disiga dagar som denna) och härlig natur här men det börjar märkas att man lätt går varann på tårna. Inte Karin och jag, vi har fixat det nästintill bättre än väntat att leva så tätt inpå varann så länge i streck, men däremot vi och de vi bor hos. Som sagt är de väldigt måna om oss och vår säkerhet, vilket känns bra, delvis av ren snällhet och delvis då ett bra intryck på oss i förlängningen (åtminstone enligt deras förhoppning) kan leda till bra reklam för verksamheten. Å andra sidan är det svårt att leva i ett ganska litet hus, tätt ihop, utan att stundtals känna att det är för lite utrymme och egentid. Självklar får man som inneboende anpassa sig, men när man betalar hyra och är en hyresgäst vill man ju ändå känna att man har lite frihet och rättigheter. Nu fungerar det till stora delar riktigt bra men givetvis är det inte helt optimalt att bo så här och två månader lär säkerligen räcka ganska gott.
I lördags var vi i kyrkan och det var en intressant samt speciell upplevelse. Det höll på i runt 3.5 timme, inte direkt vad man är van vid från de kyrkobesöken som man gör hemma i Sverige. Det var ett delvis helt annat upplägg, med psalmer, sång och prat först som hemma, följt av att alla barn/ungdomar fick ut för att ha undervisning med lärare utanför kyrkan samtidigt som de kvarvarande besökarna diskuterade ett par avsnitt i en bok som var dagens tema. Det handlade bland annat om kyrkan och vilken roll dess besökare spelar. Det var lite som i skolan, några präster/andra involverade inom kyrkans verksamhet sa sitt där framme följt av att alla som ville flika in något och delge sina tankar fick chans till det. Räcka upp handen var det som gällde, precis som i ett klassrum. Det var intressant samtidigt som det blev lite väl hetsigt ibland, vissa verkade mer måna om att övertyga andra om att det de själva tänkte var exakt rätt än att lyssna och ta in andras åsikter. Men en spännande upplevelse var det även för oss som långt ifrån är särskilt troende.
Tack vare det besöket fick vi ytterligare en bra möjlighet att se lite mer hur livet fungerar här bland jamaicanerna och hur deras traditioner tar sig uttryck.
Det får vara allt för nu!
Ett inlägg till dyker, om internet fungerar som man kan hoppas, upp inom en snar framtid med en del bilder.
Håll utkik!
Kommentarer
Trackback
