Rastaby, fotbollssnack och utsikt
Livet fortsätter här på Jamaica och det är skönt att vi har kommit in i vardagen. Det känns tryggt och stabilt. Vi har också förvånansvärt enkelt vant oss vid tidsomställningen och inte störts nämnvärt av att det skiljer sex timmar mellan Jamaica och Sverige.
Karin fick sin första intervju för sin uppsats igår när vi var och besökte en rastafariby. Den fungerade både som ett slags socialt projekt, med utbildning och arbete av olika slag, och som turistattraktion. De höll på att utveckla det hela och byggde för fullt på små stugor som ska fungera som turistboende framöver. Det var rätt intressant att se och lyssna på vad chefen där hade att berätta och som så många gånger förr under vår korta tid här hittills omgavs man av en fantastisk natur.
Tanken var också att vi skulle ha besökt den närliggande skolan igår men det blev inställt då det visade sig att det var någon form av studiedag där. Lärarna var iväg på konferens så det får vänta till på måndag. Vår kontaktperson, som vi bor hos, har mer eller mindre styrt upp med skolan att jag ska ha lite fotboll med eleverna och det ska nog funka bra. En eller två klasser kommer jag förmodligen att ha idrotts- eller fotbollslektioner med, en eller två dagar per vecka. Hur själva upplägget slutligen kommer att se ut återstår att se.
Hemifrån har nyheten att Sverige slog England i fotboll med 4-2 i onsdags nått hit också. Jag lyckades få koll via nätet redan under kvällen och träffade sedan en skön farbror i anslutning till rastafaribyn (när vi var där i torsdags för att kolla upp det och boka ett möte). När han fick reda på att vi var från Sverige började han berätta om när han var i Malmö 1962 och det visade sig att han hade lite koll på vårt hemland. Efter lite pratande, när det var dags för oss att gå, la vår nyfunne vän till: “You beat England yesterday. Ibrahimovic!”. Det utan att jag ens andats om mitt fotbollsintresse J
Igår när det här inlägget skrevs satt vi på terrassen där vi bor och njöt av kvällen. Eller jag passade på att koppla av medan Karin skriver. Det är bara att njuta av vyn som ger oss en härlig bild av Montego Bay nedanför oss. Häftigt med alla ljus i kvällsmörkret, ett mörker som kommer på bara några minuter när solen väl börjar gå ner (runt klockan sex här) och sedan är helt totalt kolsvart J
