Ärkehycklaren slår till igen

Det är inte ofta jag bryr mig om att kommentera politik eller politisk journalistik här i bloggen men nu är det dags för ett sällsynt undantag. Kan nämligen inte hålla tyst när jag ser att en av den svenska journalistikens största hycklare är igång igen.

Lena Mellin, du är en sån jävla pajas. En pajas som ingen väl rimligtvis kan ta på allvar?
Nog för att jag röstar blått och mer än en gång har stört mig på Mellins oproportionerliga sågande åt höger och fjäskande åt vänster, men den här gången handlar det egentligen inte om vilken färg man präglas av. Det handlar mer om att det bara blir så pinsamt och patetiskt när en journalist, förvisso på en politiskt färgad tidning men likväl med krav på sig att vara någorlunda balanserad, för hundrade gången i ordningen ägnar sig åt hyckleri i stället för kvalitativt skrivande.

Det jag syftar på är Mellins krönika idag angående Håkan Juholts mygel med riksdagsbidrag till hans privata hyra. Uppemot 90 000 mer än vad han hade rätt till hade tydligen Juholt felaktigt sett till att få, enligt de första rapporterna (verkar vara mer nu), vilket Mellin kommenterade i dagens tidning. Jag lägger inte så stor vikt vid Juholts handlingar, utan irriterar mig snarare på Mellins försök att släta över socialdemokratens klavertramp.
Mellin la ingen direkt kraft på att kritisera Juholt, utan brydde sig mer om att konstatera att Juholt tyvärr inte är ensam bland politikerhöjdarna att delvis utnyttja systemet. Det är säkerligen sant, men två fel blir knappast ett rätt.

Man kan ju bara ana hur reaktionen från Aftonbladet och Mellin hade blivit om någon av de högt uppsatta alliansmedlem (eller för den delen även någon mycket mer perifer högerpolitiker) som hade "råkat" ansöka om - och fått - runt 100 000 kronor mer av skattebetalarnas pengar än vad som var tillåtet. Mellin hade knappast skrivit om att mannen, eller kvinnan, i fråga bara hade varit en i mängden. Det hade blivit svarta rubriker och tagit riktigt hus i helvete, det inser alla oavsett politisk läggning.

När hon nu väljer släta över-vägen blir det pinsamt, något djävulskt pinsamt rent av. Visserligen skrev hon senare en ny, mer kritisk krönika men den kan jag lova mer eller mindre tvingades fram sedan Juholtmyglet visat sig större än det först verkade.

Jag kan lova att jag det hade tyckt att Mellins sila mygg och svälja elefanter-journalistik var lika illa om jag så hade suttit bredvid Juholt i riksdagen som högt uppsatt S-representant. Någon måtta får det väl ändå vara på hycklandet? Annars kanske man inte är lämpad att tjäna sitt leverbröd som journalist.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0