Fler helgreflektioner i fotbollsväg
Jag hade ett långt fotbollsinlägg till redo att läggas in i fotbollsbloggen men det krånglade när det skulle publiceras, så det läggs in här i stället.
. . . . . . .
Fler fotbollsreflektioner från helgen som gick är på sin plats. Förutom vi spelade laget som jag följer allra hårdast, Nickebo IK, match i lördags. Man tog sig an elitfyran-nykomlingen Alstermo IF på Fredriksskans konstgräs och gjorde enligt rapporterna en bra match. Det blev förvisso förlust men knappt, 1-2, efter ett mål i slutminuterna. Speciellt andra halvlek ska ha varit riktigt bra från NIK:s sida och oavgjort hade tydligen speglat matchen bättre än 1-2. Då ska man också ha i åtanke att Alstermo storsatsar, har värvat rejält och kvalitativt de senaste säsongerna samt under försäsongen hittills bland annat slagit seriekonkurrenten Högsby IK med 3-0. Det var med andra ord ett starkt motstånd som Nickebo ställdes emot och den positiva insatsen för med sig tilltro inför avslutningen av försäsongen och seriepremiären mot IFK Oskarshamn som nu bara är några veckor bort.
I mångt och mycket är det samma gamla NIK då spelaromsättningen inte har varit så stor de senaste åren. Dock ska det bli intressant att se hur man hanterar förlusten av spelfördelaren “Manno” Andersson (Trion) på mittfältet. Hittills ser lösningen ut att heta Mikael Larsson/Sonny Ståhlbalck. Tränarduon Fredrik Svensson/Anders Madsen har nämligen så här långt i det närmaste konstant använt Larsson på mittfältet i stället för som mittback vilket han spelade förra säsongen, samtidigt som man i flera matcher har dragit ner den komplette anfallaren Ståhlbalck och låtit honom utgöra ett mycket starkt centralt mittfält med nämnde Larsson och fjolårssuccén Joakim Jonsson. Riktigt intressant på förhand och det ska bli spännande att se om man fortsätter med den här trion i ett 4-5-1-system framöver.
. . . . . . . .
Min senaste Gävleklubb, IK Sätra, spelade även de i helgen men den matchen vill de nog helst glömma. Hela 1-8 mot ett förvisso starkt division 4-lag i form av Skutskärs IF är inget man skriver hem om. 13 insläppta på de två senaste matcherna oroar en del även om de spelmässiga insatserna sägs ha varit ganska bra. Defensiven behöver onekligen tätas och vi får hoppas att de grönvita får ordning på försvarsspelet redan till helgen då seriekonkurrenten Brynäs IF 2 står för motståndet.
. . . . . . . .
Tre sköna MFF-poäng i söndags borta mot Gävle togs emot med glädje här nere hos mig i Helsingborg. Det känns skönt på något sätt att vara MFF:are i fiendeland, inte minst när det går så här bra. Andra segern på de två senaste försöken på annars svårspelade Strömvallen satt fint och starten har varit nästintill lika bra som förra säsongen. Då vet vi förvisso alla hur det gick för de himmelsblå sen men känslan är (ta i trä) att det är ett stabilare MFF som uppträder nu. Framtiden får utvisa om den känslan är rätt.
. . . . . . . .
Milan var den enda riktiga missen under en annars riktigt bra helg, såväl fotbollsmässigt som rent allmänt. Det börjar bli frustrerande till bristningsgränsen att se Rossoneri missa chans på chans som de har bjudits på i titelkampen på senare tid. 1-1 mot Napoli kan jag köpa då Napoli är ett riktigt spännande och starkt lag med stor potential. Däremot är 0-1 mot Parma för dåligt och 1-1 mot Lazio är inte mycket bättre det. Det är lag som Milan, trots skadeproblem och avstängningar, ska besegra. Framförallt ett under säsongen anmärkningsvärt svagt och underpresterande Lazio ska hemma på San Siro resultera i tre poäng.
Dock har säsongens upplaga av Milan (och tidigare upplagor med för den delen) oerhört svårt att avgöra matcher som man egentligen är det bättre laget i. Spelövertaget omsätts alltför sällan i målchanser och mål då Rossoneri stillastående och krampaktigt försöker ta sig fram till lägen. När bollen väl kommer in i boxen är Milanspelarna just nu för dåliga i avslutningsfasen. Borriello som var så bra i höstas kladdar för mycket på bollen i stället för att avsluta på ett tillslag, Inzaghi ser alltmer slut ut tyvärr och bränner chanser som han aldrig tidigare har missat och Pato går en egen kamp mot MilanLabs okunnighet. Jag tycker att det blir allt tydligare att en riktig striker saknas, en målskytt som skjuter utan att tveka och som nästintill garanterar ett visst antal mål per säsong. Förhoppningsvis blir Dzeko den som axlar den manteln nästa säsong. Om inte måste någon av samma kaliber tillföras till Milanbygget, annars kan vi räkna med ytterligare ett år där vi inte riktigt räcker till.
Försvaret behöver förstås också förbättras och förstärkas. Antonini gjorde visserligen en miss på målet igår men är ändå en frisk fläkt som numera verkligen förtjänar rollen som vänsterback. I övrigt är det dock inte så mycket att hurra över när det gäller ytterbacksalternativ. Dessutom behöver Nesta och Silva en back up värd namnet i mitten.
Trots den sistnämnda önskan ska jag avsluta med att hylla en som hyllas bör efter gårdagens match. Den jag talar om är förstås Beppe Favalli. Karln stod rätt under 90 minuter igår, bjöd på resoluta brytningar och satte en mästerlig glidtackling när Zaraté var på väg runt Dida. Jag var nog inte ensam om att frukta en misslyckad brytning som skulle leda till en straff där, men Favalli visste bättre än undertecknad och satte en klinisk sista sekunden-tackling som bara den var värd entrépengen.
Om jag mot förmodan någonsin startar en vingård ska det första årgångsvinet som produceras döpas till Favalli. För när han spelar som igår ser det nästan ut som om han bara har blivit bättre med åren, även om hans absoluta klimax i karriären var i Lazio för nästan tio år sedan (jag minns att jag hellre ville ha haft honom än Pancaro när denne signades från Romklubben sommaren 2003).
. . . . . . .
Fler fotbollsreflektioner från helgen som gick är på sin plats. Förutom vi spelade laget som jag följer allra hårdast, Nickebo IK, match i lördags. Man tog sig an elitfyran-nykomlingen Alstermo IF på Fredriksskans konstgräs och gjorde enligt rapporterna en bra match. Det blev förvisso förlust men knappt, 1-2, efter ett mål i slutminuterna. Speciellt andra halvlek ska ha varit riktigt bra från NIK:s sida och oavgjort hade tydligen speglat matchen bättre än 1-2. Då ska man också ha i åtanke att Alstermo storsatsar, har värvat rejält och kvalitativt de senaste säsongerna samt under försäsongen hittills bland annat slagit seriekonkurrenten Högsby IK med 3-0. Det var med andra ord ett starkt motstånd som Nickebo ställdes emot och den positiva insatsen för med sig tilltro inför avslutningen av försäsongen och seriepremiären mot IFK Oskarshamn som nu bara är några veckor bort.
I mångt och mycket är det samma gamla NIK då spelaromsättningen inte har varit så stor de senaste åren. Dock ska det bli intressant att se hur man hanterar förlusten av spelfördelaren “Manno” Andersson (Trion) på mittfältet. Hittills ser lösningen ut att heta Mikael Larsson/Sonny Ståhlbalck. Tränarduon Fredrik Svensson/Anders Madsen har nämligen så här långt i det närmaste konstant använt Larsson på mittfältet i stället för som mittback vilket han spelade förra säsongen, samtidigt som man i flera matcher har dragit ner den komplette anfallaren Ståhlbalck och låtit honom utgöra ett mycket starkt centralt mittfält med nämnde Larsson och fjolårssuccén Joakim Jonsson. Riktigt intressant på förhand och det ska bli spännande att se om man fortsätter med den här trion i ett 4-5-1-system framöver.
. . . . . . . .
Min senaste Gävleklubb, IK Sätra, spelade även de i helgen men den matchen vill de nog helst glömma. Hela 1-8 mot ett förvisso starkt division 4-lag i form av Skutskärs IF är inget man skriver hem om. 13 insläppta på de två senaste matcherna oroar en del även om de spelmässiga insatserna sägs ha varit ganska bra. Defensiven behöver onekligen tätas och vi får hoppas att de grönvita får ordning på försvarsspelet redan till helgen då seriekonkurrenten Brynäs IF 2 står för motståndet.
. . . . . . . .
Tre sköna MFF-poäng i söndags borta mot Gävle togs emot med glädje här nere hos mig i Helsingborg. Det känns skönt på något sätt att vara MFF:are i fiendeland, inte minst när det går så här bra. Andra segern på de två senaste försöken på annars svårspelade Strömvallen satt fint och starten har varit nästintill lika bra som förra säsongen. Då vet vi förvisso alla hur det gick för de himmelsblå sen men känslan är (ta i trä) att det är ett stabilare MFF som uppträder nu. Framtiden får utvisa om den känslan är rätt. . . . . . . . .
Milan var den enda riktiga missen under en annars riktigt bra helg, såväl fotbollsmässigt som rent allmänt. Det börjar bli frustrerande till bristningsgränsen att se Rossoneri missa chans på chans som de har bjudits på i titelkampen på senare tid. 1-1 mot Napoli kan jag köpa då Napoli är ett riktigt spännande och starkt lag med stor potential. Däremot är 0-1 mot Parma för dåligt och 1-1 mot Lazio är inte mycket bättre det. Det är lag som Milan, trots skadeproblem och avstängningar, ska besegra. Framförallt ett under säsongen anmärkningsvärt svagt och underpresterande Lazio ska hemma på San Siro resultera i tre poäng.
Dock har säsongens upplaga av Milan (och tidigare upplagor med för den delen) oerhört svårt att avgöra matcher som man egentligen är det bättre laget i. Spelövertaget omsätts alltför sällan i målchanser och mål då Rossoneri stillastående och krampaktigt försöker ta sig fram till lägen. När bollen väl kommer in i boxen är Milanspelarna just nu för dåliga i avslutningsfasen. Borriello som var så bra i höstas kladdar för mycket på bollen i stället för att avsluta på ett tillslag, Inzaghi ser alltmer slut ut tyvärr och bränner chanser som han aldrig tidigare har missat och Pato går en egen kamp mot MilanLabs okunnighet. Jag tycker att det blir allt tydligare att en riktig striker saknas, en målskytt som skjuter utan att tveka och som nästintill garanterar ett visst antal mål per säsong. Förhoppningsvis blir Dzeko den som axlar den manteln nästa säsong. Om inte måste någon av samma kaliber tillföras till Milanbygget, annars kan vi räkna med ytterligare ett år där vi inte riktigt räcker till.
Försvaret behöver förstås också förbättras och förstärkas. Antonini gjorde visserligen en miss på målet igår men är ändå en frisk fläkt som numera verkligen förtjänar rollen som vänsterback. I övrigt är det dock inte så mycket att hurra över när det gäller ytterbacksalternativ. Dessutom behöver Nesta och Silva en back up värd namnet i mitten.
Trots den sistnämnda önskan ska jag avsluta med att hylla en som hyllas bör efter gårdagens match. Den jag talar om är förstås Beppe Favalli. Karln stod rätt under 90 minuter igår, bjöd på resoluta brytningar och satte en mästerlig glidtackling när Zaraté var på väg runt Dida. Jag var nog inte ensam om att frukta en misslyckad brytning som skulle leda till en straff där, men Favalli visste bättre än undertecknad och satte en klinisk sista sekunden-tackling som bara den var värd entrépengen.
Om jag mot förmodan någonsin startar en vingård ska det första årgångsvinet som produceras döpas till Favalli. För när han spelar som igår ser det nästan ut som om han bara har blivit bättre med åren, även om hans absoluta klimax i karriären var i Lazio för nästan tio år sedan (jag minns att jag hellre ville ha haft honom än Pancaro när denne signades från Romklubben sommaren 2003).
Kommentarer
Trackback
