Vinst och muffins
Segerns sötma smakar allra bäst när man inte får uppleva den så ofta.
Åtminstone inbillar jag mig det och under säsonger som denna, då det mesta går emot resultatmässigt, är det extra skönt när man väl får vara med och vinna en match då och då.
Igår kvälll blev det så en efterlängtad framgång igen efter alla dessa motgångar. Detta när Gantofta IF, med sitt a-lag i division 4 och med en bilaga som slåss i toppen av reserv division 3, besegrades i b-lagsserien med klara 4-0 (1-0). Det var andra raka vinsten för bilagan, men i övrigt har säsongen sett ut i princip som a-lagets. Det vill säga nattsvart. När vi jobbar lika hårt för varandra som igår och när alla tar sitt ansvar, lägger stor vikt vid positionsspelet och går in med rätt attityd till uppgiften så är vi klart bättre än vad tabellen visar. Inte minst i reservserien. Vårt b-lag håller egentligen klart skaplig klass när alla presterar på den nivå de kan och, framförallt, när alla underordnar sig laget. Den här gången var det verkligen laget före jaget från samtliga Olympiaspelare och då gav det också resultat.
Ett hårt arbetande Olympia blev visserligen delvis tillbakatryckt inledningsvis. Men vi fredade oss och lät inte Gantofta skapa speciellt mycket mer än några hörnor och ströchanser. En riktigt het målchans hade de, med ett avslut tätt utanför, men sedan stack vi upp i flera fina och snabba anfall. Den sista passningen lyckades inte riktigt och vi borde nog ha utnyttjat våra attacker när bättre då vi flera gånger om kom runt på kanterna, men i boxen hade vi ingen större lycka med oss före paus.
Dock nickade en av mina backkollegor snyggt in en hörna och med 1-0 i ryggen kunde vi sedan gå ut med ett ganska starkt självförtroende till andra halvlek. Gästerna inledde piggt men allt eftersom halvleken led blev det mer och mer Olympia. Vi spelade aggressivt (domaren tillät ganska tufft spel också) och vann många bollar på mitten, något som ledde till fina kontringslägen. Vi gjorde 2-0 på ett friläge i misstänkt offsideläge, satte 3-0 efter en snabb och smart frispark på mittplan och rundade av med en kontring till 4-0.
Skönt att få vinna och att dessutom få göra det övertygande. Just att alla slet så hårt var extra roligt och vi ser ju att det ger utdelning. Plus för att vi äntligen höll nollan och för att vi tog viktiga poäng i kampen kring strecket i tabellen. Då även vårt b-lag slåss för sin existens i serien är varje inspelad pinne av värde. 
För undertecknads del blev det 90 minuter som högerback och lagkapten. En godkänd insats utan tvivel om den ska bedömas av mig själv. Inga stora misstag direkt och ett par fina brytningar, med en precis glidtackling i straffområdet som höjdpunkt, gjorde att det kändes bra. Över lag kändes det stabilt i backlinjen och vi låg allt som oftast rätt, precis som de övriga lagdelarna, i positionerna. Välbehövligt var det också att få 90 minuter i kroppen då jag på grund av Greklandssemestern inte har rört en fotboll sedan matchen mot Stattena för två veckor sedan.
. . . . . . . . .
Med den här lyckade starten på veckan kan jag summera några riktigt fina dagar fotbollsmässigt. Bortsett från vår tunga a-lagsförlust i lördags har det varit idel medgång: NIK-vinst i fredags, Ibrahimovic klar för Milan i lördags och Rossoneri propagandaspelade mot Lecce igår. Dessutom fick som bekant Helsingborg stryk i lördags och Inter tappade poäng i gårdagskvällens Serie A-match.
Det är bara att tacka, ta emot och njuta av de ovan nämnda resultaten samtidigt som jag tar en tugga av muffinsen som sambon så passande hade slängt ihop medan undertecknad spelade. Det är synd att klaga, eller hur?
