Uppförsbacke

En rejäl uppförsbacke tog sig undertecknad an tillsammans med de här i bloggen numera frekvent återkommande #12 och #17 tidigare ikväll. Vi följde nämligen upp gårdagens pass på gymmet (ja, jag och #17, #12 vilade sig i form igår inför vad som komma skulle...) med att springa en ganska rejäl runda och dessutom köra några helvetes tunga intervaller upp för mördarbacken intill högskolan. Inte lilla backen det och inte de piggaste benen eller kropparna efter gymmandet heller. Så satan i gatan vad det slet på både kropp och själ, men ack så skönt när det väl var avklarat.

En varm dusch, lite mat och ett fotbad på det gjorde inte saken sämre och det är med ett stort mått av nöjdhet som jag kommer att lägga mig om någon timme nu. Det kommer kännas imorgon, det är ett som är säkert, men nöjd som en självgod snål smålänning kommer jag att vara... :)


. . . . .



Över lag har den här dagen gått i flitighetens tecken då jag presterade en del när det gäller arbetet med fältstudien innan det var dags för tränandet. Det känns som att jag har grepp om det här nu och kommer att bli klar i god tid utan att för den skull slita livet ur mig. Man kommer långt på ren kvalité, eller vad säger du Lewton? ;)

Imorgon tror jag bestämt att jag väljer att jobba hemifrån på förmiddagen, något som jag kan unna mig då fältstudien är mitt eget ansvar rakt igenom. Kan vara skönt att få det undanstökat genom att sitta hemma i mitt kryp in och intensivskriva i några timmar innan det är dags att bege sig till Bauer.


. . . . .



Till sist vill jag nämna Hannover 96:s målvaktsstjärna Robert Enke. Nu är en fotbollsspelares liv inte mer eller mindre värt än någon annans, men det går inte att undgå att reagera som fotbollsintresserad och bli berörd när en känd fotbollsspelare går bort. Särskilt inte när det som i det här fallet så tragiskt handlar om självmord dessutom.

Jag läste en intervju med Enke i Offside för något år sedan och fick då på allvar upp ögonen för den här skicklige och av storklubbarna eftertraktade målvakten. Han verkade vara en ödmjuk man vars privatliv fått en rejäl törn då han och fruns tvååriga dotter gick bort.

I intervjun lät det dock som att Enke var på fötter igen och såg positivt på framtiden. Men ack så fel den känslan var. Han dolde tydligen sin depression som han nu befann sig i och igår tog han livet av sig. Mycket tragiskt, precis som alla självmord som hemskt nog begås i världen. Det är otäckt egentligen att begrunda hur många som bär på mörka hemligheter och mår väldigt dåligt inom sig utan att visa det och utan att få hjälp. Man får be för att varje självmord på något sätt innebär att arbetet med att motverka dem och arbetet med att hjälpa dem som behöver hjälp går framåt.














Kommentarer
Postat av: Albanyexpressen

Kvalitet är det som gäller. Det hjälper inte att lägga ner tiden och vara hängiven om du inte lägger till lite kvalitet i det du gör:)

2009-11-12 @ 00:43:34
Postat av: Affe

Svar till den emigrerade Mörbylångasonen,



haha helt rätt :) att jobba för länge och mycket med någonting tyder bara på att man saknar den klass och de kvalitéerna som vi (som fixar det snabbt, effekt och med gott resultat) besitter ;)



2009-11-12 @ 12:47:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0