Hem ljuva hem

Imorgon, eller rättare sagt om bara några timmar, bär det av hemåt för första gången sen sommarlovet. En allt för lång tågresa, som när den är avklarad ändå är värd besväret, ska ta mig hem till Smålandsskogarna igen och det ska bli ett kärt återseende. Har inte varit hemma sen sommaren som sagt och det har ju faktiskt gått några månader redan sen dess. Nu blir det en vecka på hemmaplan och det känns lagom. Då hinner jag träffa lite folk och göra det jag vill där nere, utan att för den skull vara ifrån mitt nya hem och liv här uppe för länge.


Hem till byn igen :)

En helg till har gått - det är helt sanslöst vad fort tiden går. Den här har varit riktigt bra, likt flertalet av de senaste helgerna faktiskt. Lugnet har varit rådande för min del under hela helgen.

Fredagskvällen blev som jag har nämnt en mycket mysig sådan som dessutom ledde till ett fint uppvaknande på lördagsmorgonen. Därefter var det alltså stjärnor på is innan det sedvanliga fotbollstittandet tog vid. Efter att ha sett en del fotboll, druckit en del kaffe och ätit tacos i sällskap med Noa gick lördagskvällen i samma fotspår som fredagsaftonen.

I stället för att haka på grabbgänget som hade börjat ladda för utgång nöjde jag mig med ett kort förfestbesök och begav mig därefter återigen till Fältspatvägen. Svensson Svensson, Beck, godis och te samt ett bra sällskap förgyllde den kvällen :)

I morse vaknade jag upp i min egen säng, trodde att klockan var närmare tio innan jag till min glädje insåg att den knappt hade slagit nio. Ställa om klockan och tjäna en timme skulle jag, som obotlig tidsoptimist, behöva göra varje dag... Tog tag i lite skoluppgifter och annat medan dagen gick och Milanmatchen (Atalanta borta) närmade sig. Det blev en tröstlöst dålig tillställning - men Kakàs briljans med tio minuter kvar räckte till en synnerligen orättvis 1-0-seger. Slutet gott, allting gott för oss rödsvarta således.

Rundade av dagen genom att spendera tredje kvällen i rad med Karin (vem av oss tröttnar först? ;)) och tiden sprang iväg som aldrig förr. Hade räknat med några timmar där men helt plötsligt var klockan nästan ett och det var tyvärr dags att gå hem. En del fixande sen dess (inte direkt så att jag hade varit ute i god tid med packandet och det inför hemresan...) innan det nu närmar sig läggdags. Hoppas på att sova lite och vara riktigt trött imorgon så jag kan sova på tåget. Sju timmar - sen är jag återigen i Kalmar.

Hej då Gävle, hej Kalmar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0