2x1-1
Efter några dagars uteblivet bloggande ska jag återigen förgylla er annars gråa och trista vardag med mina fantastiska blogginlägg. Stående ovationer, glädje och jubel över hela landet nu förstås. Lovar att inte göra en enda bloggläsare besviken ;)
Eller jo, ganska många lär nog bli det nu. Alla ni som inte gillar fotboll, för återigen är det dags för ett rent fotbollsinlägg. Hela helgen har gått åt till fotboll mer eller mindre. Två matcher och inte så mycket annat som har hunnits med.
Lördagen innebar a-lagsmatch mot vår namne Korsnäs IF från Falun. För historieintresserade låg Korsnäsfabriken tidigare i Falun (åtminstone enligt Wirtz, som säkert har koll) innan den flyttades till Bomhus och dess nuvarande plats. Med andra ord var det "riktiga" Korsnäs som vi mötte i lördags. Hursomhelst, gästerna spelade förra säsongen i trean (åkte förvisso ur) och skulle komma att bli en riktig värdemätare.
KBK mönstrade för dagen följande manskap från start:
Parre - Pärra J, Brännström, Olovsson, Danne - Mange, Robin, Admir, Jim - Christian, Basse.
Med andra ord återfanns undertecknad återigen på bänken. Inte allt för roligt, men i sällskap med grabbar som Wirtz och Petta Norell finns det ändå vissa positiva aspekter med det.
Matchen då. Jo, den var av ganska hög kvalité från de båda Korsnäslagen och gav många positiva besked för vår del. Falungänget tog visserligen ledningen en bit in i första halvlek med vår kanonskytt Jim såg till att kvittera med en fin vänsterträff. 1-1 i paus, tämligen rättvist trots visst övertag spelmässigt för oss, följdes av en andra halvlek där vi borde ha avgjort. Nämner inga namn, men vissa borde nog träna lite extra på avslut ;)
Defensivt såg det riktigt bra ut (även sista kvarten då jag spelade vänsterback...) och framåt skapade vi flera stekheta lägen. Men brände dem som sagt. 1-1 stod sig matchen ut och det var ett kryss med klar mersmak som vi tog med oss från Korsnäsvallen den här eftermiddagen. Själv hann jag inte med att prestera så mycket men får klassa mitt inhopp som ett G+.
Bäst i KBK den här gången var Mange och Brännström, lysande båda två.
Lite tråkiga nyheter är att Pärra skadade knäet i andra halvlek. Otäck smäll, otäckt skrik från kapten Johansson och det är klart att man blir orolig när han för en gång skull ligger ner. Bara att hoppas att det inte är så allvarligt (något han själv inte trodde det var när jag pratades vid med honom senare under lördagen).
. . . . . .
Söndag och match med b-laget på Hofors konstgräs mot division 6-laget Torsåker. Inga vidare förutsättningar för vår del skulle det visa sig på grund av flera sena återbud, vilket resulterade i att vi begav oss iväg med elva spelare. Med andra ord inte en enda avbytare. Dessutom bestod halva laget av spelare från vårt äldsta ungdomslag, så inte mycket talade väl egentligen för en lyckad eftermiddag.
Snarare började jag ana att det skulle bli ungefär lika roligt som det var när jag steg upp på morgonen och tittade ut genom fönstret. Blötsnö, kallt, jävligt och allmänt ledsamt var det då, morgonstund hade verkligen inte guld i mund. Men som tur var kom fotbollen där som ett lyckopiller under en i övrigt seg söndag. Vädret var dessutom bättre i Hofors och konstgräset riktigt skönt att spela på.
Fick bära kaptensbindeln för dagen, för ett lag som såg ut enligt följande:
Bentzer - Wirtz "Segio Ramos", Haben, Jim, Alfredsson - Hassan, Dulle, Welde, Nordqvist - Serhat, Shimal.
Riktigt bra inledning av oss tycker jag då vi vågade försöka hålla i boll och hitta alternativ längs marken. Tyvärr var vi dock ofta för snabba med att slå den sista avgörande passningen, något som ledde till att vi hade svårt att skapa riktigt heta lägen. För dåliga sista passningar och inlägg gjorde att vi inte kunde utnyttja att vi var bättre än Torsåker spelmässigt.
I stället tog de ledningen då Bentzer stod och halvsov och delvis gjorde en Rami Shaaban (det vill säga en tabbe...). Nog borde min gode vän ha tagit det långskottet, men även stjärnor gör misstag :) Skönt att höra honom säga "grabbar, jag ber om ursäkt för målet" i omklädningsrummet i paus också. Shaaban hade väl skällt på oss för att vi inte gick på skytten...
Nordqvist hann med att spela fram Serhat med en perfekt boll till 1-1 före halvtid och det var med en klart mer positiv känsla som jag klev av planen efter 45 minuter jämfört med när jag äntrade den innan avspark.
Andra halvlek blev sedan lite upp och ner från vår sida. Vi inledde helt okej, för att sedan till synes tappa orken och initiativet en aning. Inte konstigt med tanke på att vi inte hade några avbytare som sagt. Dock avslutade vi förvånansvärt positivt, hade ett par lägen som vi borde ha avgjort på och krigade på bra i defensiven.
1-1 med mersmak således i en match till under helgen.
För egen del var det också snudd på mersmak på vänsterbacksplatsen. 90 minuter, lagkapten och en fullt godkänd insats. Synd att klaga då faktiskt.
Nu ska jag inte tjata mer fotboll för den här gången. Tränade igår men finns inte så mycket intressant att rapportera, så lämnar tangentbordet nu. På återseende.
Eller jo, ganska många lär nog bli det nu. Alla ni som inte gillar fotboll, för återigen är det dags för ett rent fotbollsinlägg. Hela helgen har gått åt till fotboll mer eller mindre. Två matcher och inte så mycket annat som har hunnits med.
Lördagen innebar a-lagsmatch mot vår namne Korsnäs IF från Falun. För historieintresserade låg Korsnäsfabriken tidigare i Falun (åtminstone enligt Wirtz, som säkert har koll) innan den flyttades till Bomhus och dess nuvarande plats. Med andra ord var det "riktiga" Korsnäs som vi mötte i lördags. Hursomhelst, gästerna spelade förra säsongen i trean (åkte förvisso ur) och skulle komma att bli en riktig värdemätare.
KBK mönstrade för dagen följande manskap från start:
Parre - Pärra J, Brännström, Olovsson, Danne - Mange, Robin, Admir, Jim - Christian, Basse.
Med andra ord återfanns undertecknad återigen på bänken. Inte allt för roligt, men i sällskap med grabbar som Wirtz och Petta Norell finns det ändå vissa positiva aspekter med det.
Matchen då. Jo, den var av ganska hög kvalité från de båda Korsnäslagen och gav många positiva besked för vår del. Falungänget tog visserligen ledningen en bit in i första halvlek med vår kanonskytt Jim såg till att kvittera med en fin vänsterträff. 1-1 i paus, tämligen rättvist trots visst övertag spelmässigt för oss, följdes av en andra halvlek där vi borde ha avgjort. Nämner inga namn, men vissa borde nog träna lite extra på avslut ;)
Defensivt såg det riktigt bra ut (även sista kvarten då jag spelade vänsterback...) och framåt skapade vi flera stekheta lägen. Men brände dem som sagt. 1-1 stod sig matchen ut och det var ett kryss med klar mersmak som vi tog med oss från Korsnäsvallen den här eftermiddagen. Själv hann jag inte med att prestera så mycket men får klassa mitt inhopp som ett G+.
Bäst i KBK den här gången var Mange och Brännström, lysande båda två.
Lite tråkiga nyheter är att Pärra skadade knäet i andra halvlek. Otäck smäll, otäckt skrik från kapten Johansson och det är klart att man blir orolig när han för en gång skull ligger ner. Bara att hoppas att det inte är så allvarligt (något han själv inte trodde det var när jag pratades vid med honom senare under lördagen).
. . . . . .
Söndag och match med b-laget på Hofors konstgräs mot division 6-laget Torsåker. Inga vidare förutsättningar för vår del skulle det visa sig på grund av flera sena återbud, vilket resulterade i att vi begav oss iväg med elva spelare. Med andra ord inte en enda avbytare. Dessutom bestod halva laget av spelare från vårt äldsta ungdomslag, så inte mycket talade väl egentligen för en lyckad eftermiddag.
Snarare började jag ana att det skulle bli ungefär lika roligt som det var när jag steg upp på morgonen och tittade ut genom fönstret. Blötsnö, kallt, jävligt och allmänt ledsamt var det då, morgonstund hade verkligen inte guld i mund. Men som tur var kom fotbollen där som ett lyckopiller under en i övrigt seg söndag. Vädret var dessutom bättre i Hofors och konstgräset riktigt skönt att spela på.
Fick bära kaptensbindeln för dagen, för ett lag som såg ut enligt följande:
Bentzer - Wirtz "Segio Ramos", Haben, Jim, Alfredsson - Hassan, Dulle, Welde, Nordqvist - Serhat, Shimal.
Riktigt bra inledning av oss tycker jag då vi vågade försöka hålla i boll och hitta alternativ längs marken. Tyvärr var vi dock ofta för snabba med att slå den sista avgörande passningen, något som ledde till att vi hade svårt att skapa riktigt heta lägen. För dåliga sista passningar och inlägg gjorde att vi inte kunde utnyttja att vi var bättre än Torsåker spelmässigt.
I stället tog de ledningen då Bentzer stod och halvsov och delvis gjorde en Rami Shaaban (det vill säga en tabbe...). Nog borde min gode vän ha tagit det långskottet, men även stjärnor gör misstag :) Skönt att höra honom säga "grabbar, jag ber om ursäkt för målet" i omklädningsrummet i paus också. Shaaban hade väl skällt på oss för att vi inte gick på skytten...
Nordqvist hann med att spela fram Serhat med en perfekt boll till 1-1 före halvtid och det var med en klart mer positiv känsla som jag klev av planen efter 45 minuter jämfört med när jag äntrade den innan avspark.
Andra halvlek blev sedan lite upp och ner från vår sida. Vi inledde helt okej, för att sedan till synes tappa orken och initiativet en aning. Inte konstigt med tanke på att vi inte hade några avbytare som sagt. Dock avslutade vi förvånansvärt positivt, hade ett par lägen som vi borde ha avgjort på och krigade på bra i defensiven.
1-1 med mersmak således i en match till under helgen.
För egen del var det också snudd på mersmak på vänsterbacksplatsen. 90 minuter, lagkapten och en fullt godkänd insats. Synd att klaga då faktiskt.
Nu ska jag inte tjata mer fotboll för den här gången. Tränade igår men finns inte så mycket intressant att rapportera, så lämnar tangentbordet nu. På återseende.
Kommentarer
Trackback
