alfredssons vardag

Det här inlägget skrevs på tåget hem från Småland efter den senaste helgens vistelse där. Publiceringen har dock dröjt till idag. Bättre sent än aldrig:

Helgen har spenderats hemma i Småland hos mamma och pappa. Bland annat för att fira lite för sen jul och lägligt nog också min käre fars födelsedag. Grattis i efterskott (17:e januari är datumet som gäller) pappa får jag lov att säga till att börja med.

Som alltid har det varit skönt att komma hem några dagar. Inget speciellt har stått på schemat utan vistelsen har mest gått ut på att umgås med föräldrarna, njuta av lugnet och det sköna vintervädret. Tyvärr har det inte blivit varken skridsko- eller skidåkning, men några kalla uppfriskande promenader har hunnits med.

Förutom en hel del soffhäng framför fotboll och annat kul, samtidigt som massa god mat har ätits, har jag passat på att träffa en rad gamla lagkamrater och trevliga NIK:are. Det då Nickebo hade upptaktsträff med diverse roliga teambuildingstationer och lite annat igår. Det känns som att ett spännande fotbollsår väntar där hemma i Smålandsskogarna med ett riktigt intressant NIK-lag på pappret.

Idag blev det lite mer idrott och NIK då jag kikade på pappa och hans lagkamrater i division 5-pingisen. Jag måste erkänna att det, trots att hans humör påverkade hans spel negativt, var lite roligt att se att vinnarskallen och grinigheten finns där hos min gamle far. Antalet gånger jag har fått (förvisso välförtjänt och dessutom konstruktiv) kritik från honom för att jag har lagt energi på fel saker (som på att vara tjurig och gnälla på mig själv efter varje boll) vid pingisbordet är minst sagt högt, men den här gången var det faktiskt jag som fick försöka förklara för “gubben” att han skulle fokusera på rätt saker. Det blev också bättre och bättre och han avslutade pingisdagen med en fin seger.

Igår hade vi dessutom lite försenat julfirande med allt från gröt och julmat till klappar. Som alltid när det vankas julklappar från mamma och pappas sida så får man ett antal bra och nyttiga saker. Själv hade jag i sin tur med en del gåvor från Jamaicavistelsen i form av bland annat färskmalet kaffe från Blue Mountain och en flaska jamaicansk rom.

Allt har bara varit bra där hemma och jag har återigen uppskattat att göra ett helgbesök hemma hos mina kära föräldrar :)

Nu väntar jobb igen och helgen har tyvärr gått för fort, som alltid. Men snart är det sportlov och det lutar åt ett nytt Smålandsbesök.

 

 

2013 är två veckor gammalt och det är hög tid att summera bloggåret 2012, bättre sent än aldrig. Sammanfattningen kommer den här gången att bestå av en tillbakablick i min egen blogg, med ett utvalt inlägg per månad.

 

JANUARI
Det här var månaden då Karin förberedde det allra sista inför sin praktik i Tanzania och det oundvikliga, jobbiga avskedet närmade sig med stormsteg. Nu gick ju allt bra, hon hade en bra tid i Afrika, men vi visste ju inte vid den här tiden hur allt skulle gå för min älskade flickvän och det där jobbiga hej då:et väntade. Därmed var det ingen jättelätt start på året, efter vårt lyckade nyårsfirande, även om det givetvis fanns en hel del förväntan för Karins del också.

Så här skrev jag inför Karins resa:

 

 

Jag har utöver bloggandet här skapat en profil på resdagboken.se. Anledningen till det beskrivs nedan i ett inlägg som jag har saxat från min sida där. Något nytt jämfört med bloggen finns inte med där, men det kan vara värt en titt om man mer exakt vill se var vi har hållit hus då jag har passat på att märka ut ett antal av våra besökta platser på kartan:

http://www.resdagboken.se/m/Alfredsson86/jamaica-2012-442601/

 

 

 

Tanken var aldrig från början att lägga in något här på Resedagboken då jag bloggar själv tämligen ofta, men idén dök upp efter hand. Dels vore det roligt att kunna ge andra Jamaicaresenärer, eller blivande sådana, lite tips på vad som kan göras och på vad man kan se. Dels vill vi också passa på att slå ett slag för vår hyresvärd, en tysk som är bosatt här och gift med en jamaicanska sedan mängder med år tillbaka. Han hyr ut rum och driver en turistverksamhet i liten skala, men har oerhört mycket att ge dig som turist. Han har gett oss en bild av Jamaica såväl från ett europeiskt som ett mer inhemskt perspektiv. Dessutom är han oerhört kunnig när det gäller historia och vad som är värt att se här i landet. Han styr gärna upp intressanta rundturer till mycket bra pris och han är utmärkt att ha med som guide. Dessutom har han bra kontakter med andra inom turistbranschen, så väljer man att hyra rum här (i ett väldigt trevligt, fint och lugnt område uppe på höjderna precis utanför Montego Bays centrum) får man automatiskt en unik möjlighet till att sy ihop perfekta rundturer och man får verkligen chansen att uppleva hela Jamaica.

 

Bland annat fick vi, tack vare honom, möjligheten att åka på en fantastisk tur ner via sydkusten till Kingston, vidare därifrån uppe i Blue Mountain och sedan upp längs med hela norra kusten tillbaka hit med en österrikisk guide som vår värd ordnade åt oss. En oerhört kunnig och bra guide ska sägas, som har levt här i över 30 år och kan allt som verkar värt att veta.

Så har ni planer på att ta er hit till Jamaica skulle jag verkligen rekommendera att ta kontakt med Doc, vår tyske värd. Skulle han ha fullt hus här hjälper han garanterat er ändå med att ordna boende till bra pris, klart bättre än de man fixar på egen hand (det vågar jag nästan garantera), och han ger er framför allt en unik möjlighet att uppleva Jamaica på ett "äkta" sätt.

Här är hans sida på Facebook, kolla gärna in den:
http://facebook.com/docs.hideaway

Kan även rekommendera den här:
http://montegobayapartment.com

 

Då jag redan har skrivit mycket om Jamaicavistelsen i min blogg, som har uppdaterats kontinuerligt under hela resan, samt lagt in en rad bilder där kommer inget bild- eller textmaterial att publiceras här. Däremot länkar jag samtliga inlägg som har skrivits i min blogg, alfredsson86.blogg.se, under de senaste två månaderna:

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/forsta- inlagget-fran-jamaica.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/jamaica -del-2.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/rastaby -fotbollssnack-och-utsikt.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/coachjo bb-och-gott-vader.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/losgodi s-sallad-och-mer-fran-jamaica.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/jamaica bilder.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/regn-ov er-karibien.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/flyttkl art.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/november/fler-ja maicabilder.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/en-tysk -kakor-och-battre-forutsattningar.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/julkale nder-och-stranddagar.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/mordarb ackar-2.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/fortsat t-positiv-jamaicavardag.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/dunns-r iver-falls-och-beromda-grottor.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/klockre n-negrilvecka-2.html

http://alfredsson86.blogg.se/2012/december/solnedg angar-och-annat-fran-negril.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/kingston -bob-marley-och-vattenfallsbad-2.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/bilder-f ran-tvadagarsturen.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/jamaicab ilder-marley-kingston-blue-mountain.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/jamaicaf avoriten-somerset-falls.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/500-mete r-over-havet-och-en-tur-med-krokodiler.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/sista-kv allen.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/en-sista -laddning-bilder.html

http://alfredsson86.blogg.se/2013/january/bokslut- for-jamaicatiden.html

 

 

Ja, som ni redan har förstått är vi hemma i Helsingborg igen efter två månaders äventyr. Trots kylan, mörkret och att jobb redan idag stod på schemat för min del känns det bara bra att vara tillbaka här. Å andra sidan kan vi givetvis inte klaga för en enda sekund när det gäller hur de senaste nio veckorna har varit.

Jag hade ganska höga förväntningar på resan, men att det skulle bli så här bra kunde jag inte ens drömma om. Det har utan tvekan varit värt det rakt igenom och nu, med facit i hand, kan jag utan minsta tvekan rekommendera Jamaica som resmål för svenska turister.

Till skillnad från vad vi delvis hade blivit lite varnade för, att bemötandet mot vita kunde vara mindre bra, blev vi trevligt bemötta i varje stad och på varje plats som vi besökte. Det även när det inte handlade om turistbemötande, när de vi träffade inte hade något ekonomiskt att vinna på att visa upp en trevlig och korrekt fasad för oss. Dessutom slapp vi lyckligtvis att uppleva den höga kriminaliteten. Den existerar både enligt statistiken och enligt många av människorna som vi mötte, men vi var på rätt platser vid rätt tillfällen.

Utöver att vi kände oss trygga och blev bra mottagna fick vi också, vilket var det allra bästa, se hur mångsidigt Jamaica är. Inte minst hur den fantastiska naturen faktiskt vinner över de imponerande stränderna. Våra bästa upplevelser har alla varit naturrelaterade (bad i vattenfall, bergspromenad och utflykter till olika delar av landet då vi verkligen fått se oss om och ta del av den fina miljön), även om stränderna i Negril och Montego Bay inte var det minsta fel heller. Vi har fått en salig blandning upplevelser levererade till oss och vi har med glädje tagit emot dem allihop. Det har varit en såväl avkopplande som väldigt lärorik tid. Allt från att ha fått hjälpa Karin och vara ett bollplank under hennes uppsatsskrivande och livet i den jamaicanska vardagen till de ovan nämnda upplevelserna har varit både intressant och utvecklande.

 

Det finns så mycket positivt och givande att ta med sig från den här resan och just det gjorde det faktiskt också mycket enklare att lämna vårt härliga Jamaicaliv för att bege sig tillbaka till kalla Sverige. Med så många upplevelser i bagaget är det lätt att tänka tillbaka och njuta av tiden som varit, samtidigt som det är skönt att vara hemma igen. Vi kan känna att vi verkligen har tagit vara på Jamaicatiden. Även om landet var så rikt på saker värda att se och det skulle finnas mycket annat att göra vid ett nytt besök där känner jag att vi har fått ut enormt mycket och känslan av att vi inte har missat något som "måste" göras där innebär att det är väldigt lätt att sitta här hemma och vara nöjd med tillvaron. Jag hade inte velat vara hemma i vinterkylan igen om jag känt att vi borde ha sett till att se och vara med om mycket mer på Jamaica, det hade känts snopet och frustrerande. Nu däremot är det bara gott allting.   

 

 

 
Vi med Montego River i bakgrunden.

 

Det var allt i bildväg, i alla fall när det gäller nya bilder, som ni bjuds på från vår Jamaicavistelse. Jag kan tänka mig att det blir en kortare summering, men nu är allt nytt material publicerat och vi är hemma i tryggt förvar i ett kyligt Helsingborg igen.

 

 

 

 

 

Så var den här, sista kvällen på Jamaica. Nio veckor har gått sedan vi landade en mörk novemberkväll och tiden har flugit fram. Samtidigt som det känns som att det har gått snabbt är det ingen tvekan om att vi har hunnit med att uppleva oerhört mycket.

Bara det att vi har bott på två olika ställen - ett första tre veckorna uppe på höjden precis utanför stan och ett resterande delen av tiden, där vi är nu, även det precis i utkanten av Montego Bay och en bit upp - har medfört att vi har fått uppleva olika sidor av det jamaicanska livet. Första tiden spenderades som bekant med en rastafarifamilj som bedriver konst- och turistverksamhet och inom vilken kvinnan i familjen, Tamika, också var Karins kontaktperson här när det gällde uppsatsen. Där fick vi se hur det vardagliga livet fungerade och fick ta del av kulturen. Resten av tiden har vi sedan bott hos tyske Doc som hyr ut rum till turister. Här har vi haft mer yta att röra oss på och vi har fått se mer av själva samhället då vi har kunnat ta våra långa promenader, gå runt och känna oss lite friare. Det har gett en bra bild av hur folket lever här.

 

Vi har också kunnat konstatera att Jamaica är ett land med enormt varierande miljö. Bara när det gäller här och uppe mot bergen, där vi bodde först, skiljer det sig. Skillnaden på den norra kusten, där vi bor, och sydkusten är dock klart större. Därför var det perfekt att få ta ett par turer söderut, för att uppleva kontrasterna. Att dessutom få gå upp en bit i Blue Mountain var kronan på verket. Där uppe snackar vi verkligen skön miljö. Både i norr och på östra sidan har man slagits av all grönska, hur allt det gröna har omgett en och vilket fint landskap det har skapat tillsammans med berg och havsvyer. Vi har minst sagt varit bortskämda, inte minst när det har handlat om den miljö som vi har levt i.

 

Vardagen - som har inneburit mycket uppsatsjobb för Karin (hon är klar nu och har gjort ett grymt bra jobb i mina ögon), en del uppsatsassisterande från min sida, bloggande, fotbollsskrivande och en hel del långa promenader eller löprundor - har kryddats av flera fantastiska utflykter. Jag har försökt beskriva dem och attraktionerna vi har besök (Dunns River Falls, Kingston, Somerset Falls, nämnda Blue Mountain, en vecka i Negril, Lovers Leap med mera) så gott jag har kunnat här i bloggen. Förhoppningsvis har det kunnat ge en liten inblick i vårt Jamaicaliv, även om det långt ifrån gör allt det roliga vi har upplevt rättvisa.

 

Känslan när väskorna nu är packade, klockan har tickat iväg till 22.15 och det är vår sista kväll är endast positiv. Det ska bli skönt att komma hem, samtidigt som det har varit fantastiskt och oslagbart att vara här. Tack vare min underbara flickvän och hennes idé om att skriva uppsatsen i ett U-land fick jag en oförglömlig vistelse i en del av världen som jag inte ens varit nära tidigare. Det finns så många upplevelser, intryck och positiva minnen att bära med sig hem. Jag känner att vi har tagit vara på tiden så pass bra som det bara har gått. Det gör det också enklare nu när vi ska hem, det känns inte som vi har gått miste om något (även om det fortfarande finns mängder att uppleva och se här) och därför ska det bli fint att komma hem med en enorm erfarenhet och en minnesbank sprängfylld av värdefulla minnen i bagaget.

 

Ett par Jamaicainlägg till ligger på lut och ska in fortfarande, men de kommer att publiceras från Sverige. Nu slår vi igen butiken, sätter punkt för Jamaicabloggandet och sätter en signatur under vårt tackmeddelande i Docs gästbok. Sedan åker vi hem! :)

 

Så var det sista riktiga Jamaicaäventyret avklarat. Igår tog vi en tur neråt de södra delarna av landet igen, den här gången med vår hyresvärd Doc och hans fru Claudette. På planeringen stod först ett besök vid, och en tur på, Black River som såväl är vad den heter (alltså en flod) som en stad följt av nytt vattenfallsbad i YS-falls. Det sistnämnda blev dock inte av då de visade sig ha stängt där på måndagar, men de ändrade planerna blev bara till det bättre då vi fick uppleva mycket annat i stället.

 

Det blev nämligen en rundtur som ledde oss till Lovers Leap där vi bjöds på den mest magnfika utsikt jag har upplevt och dessutom gjorde vi ett nytt stopp vid Treasure Beach (där vi stannade till en kort stund under Kingston-resan med den österrikiske guiden förra veckan). Det gav oss i stället för ytterligare en erfarenhet av bad i vattenfall ännu fler upplevelser och minnen att ta med tillbaka hem till Sverige.

Nu hade säkert YS Falls varit mäktigt, men att bada i Somerset Falls och kasta sig ut i det forsande vattnet där som vi gjorde i torsdags var en så positiv upplevelse i sig att det kanske var lika bra att den fick sätta punkt för vattenfallsbesöken. Det känns därför bara positivt att det stängda YS Falls ledde oss till Lovers Leap i stället.

 

Som vanligt bjuds det på en del bilder och jag ska försöka förklara någorlunda vad vi har varit med om.

 

Det blir ytterligare ett inlägg med bilder från vår tvådagarstripp i de södra och östra delarna av Jamaica. Mycket kul hanns med och mycket av det minns vi säkerligen under lång tid framöver. Här kommer nu en salig blandning med bilder, allt från resan neråt och Bob Marley-museet till bergspromenaderna och den magiska miljön som vi bjöds på uppe i bergen.



Grym utsikt uppe i berget, ner över en bergsby. Ser lite sagolikt ut.

 

 

 

 

 

Det närmar sig slutet på Jamaicavistelsen men några inlägg återstår att skiva. Här kommer ett med en mängd bilder från tvådagarsturen vi hade ner till Kingston, upp i Blue Mountain med promenerande uppe på berget och besök vid en kaffefabrik där de gjorde allt för hand, vidare längs med de vackra östra delarna av landet upp till Port Antonio med ett stopp vid Somerset Falls på vägen för att sedan ta oss hela vägen tillbaka till Montego Bay längs med nordkusten. För att illustrera resan på bästa sätt bjuder vi på en rad bilder:

 

Sent omsider bestämde vi oss, efter mycket funderande, för att ta en tripp söderut till Kingston och vidare uppåt, längs den östra sidan av landet, med bland annat en tur upp på Blue Mountain, ett både stort och välkänt berg som sträcker sig över en stor yta från söder och uppåt. Med facit i hand var det för jäkla väl att vi tackade ja till den rundturen. De senaste dagarna, onsdag och torsdag, har nämligen varit de absolut bästa hittills här och då konkurrensen är hård är det inte svårt att förstå att de med andra ord har varit oerhört bra.

 

Vi fick ge oss på en bagaruppstigning i onsdags, 04.15 ringde klockan, för tidig avfärd söderut. Vid ratten satt en god vän till Doc, tysken vi hyr av, i form av en skön österrikare i 60-årsåldern. Han hade enorm kunskap om landet, har bott här i åtminstone 30 år och guidar dagligen turister på diverse turer. Det skulle visa sig att han var en perfekt guide och det blev en resa fylld av intressant fakta, vackra miljöer, spännande upplevelser och minnen för livet. Faktiskt utan att överdriva.

 

Det var kul att se även de södra delarna av Jamaica. Miljön där skilde sig rätt kraftigt åt från den mer fuktiga, gröna miljön som råder här. Det var en annan känsla neråt sydkusten, men likväl riktigt fint och då vi åkte en omväg för att plocka upp ett annat par längs vägen fick vi chans att se mer av landet. Vi fick tack vare det en glimt av sydkusten, Treasure Beach som var riktigt mysig och fin, Mandeville som vi hade planer på att bo i först (precis i början av planeringen av hela den här Jamaicavisten) och fick då också ett hum om hur stora skillnaderna är när det gäller naturen nere längs sydkusten jämfört med här. Klart torrare och lite mer "ökenkänsla", men som sagt ändå riktigt fint. Naturen uppe i Blue Mountain var sedan ett kapitel för sig, riktigt mäktig och magisk!

Vi hann före det, redan under onsdagen, med ett besök på Bob Marley-museet. Även om Bob Marley aldrig har varit någon av mina favoritartister var det förstås intressant och kul att få chansen att se hans tidigare hem. Vi fick en guidad tur och fick se allt från hans gamla sovrum till rum tapetserade av massa tidningsurklipp (Aftonbladet och Expressen fanns med exempelvis) om hans uppträdanden under främst 70-talet.

 

På hemvägen stannade vi till vid Somerset Falls, ett berömt vattenfall men mindre turistigt än Dunns River Falls som vi har besökt tidigare. Båda fallen var stora upplevelser i sig och det går inte att rangordna dem, men det kan sägas att Somerset var grymt att få uppleva. Det var uppdelat i flera delar, med flera avsatser, så man kunde simma på ett par ställen nedanför själva vattenstrålen (eller hur man ska förklara det). Det allra läckraste var dock att simma in under de forsande vattnet och in i en grotta som var precis under fallet, för att sedan från ett klippblock inne i grottan hoppa rakt ut i den högt uppifrån kommande vattenströmmen. 

 

För att illustrera det hela bättre dyker det inom kort upp en rad bilder. Allt från bilvägen neråt södern till promenerandet uppe på berget och badandet i vattenfallet dokumenterades och hela turen blir garanterat ett minne för livet.

 

 

 

Här ser ni hur vi åkte. Från Montego Bay i norr, där vi br, neråt via bland annat Mandeville och längs sydkusten, upp genom Spanish Town och Kingston. Dag två innebar sedan vidare resa mot Blue Mountain Peak (störst inringat) innan vi fortsatte upp mot Port Antonio (inringat längst upp till höger). Där lämnade vi av de tyska paret som varit vårt ressällskap under turen och åkte vidare den ungefär fyra timmar långa bilresan längs den norra kustremsan genom bland annat Port Maria, Ocho Rios (där Dunns River Falls som vi tidigare besök ligger) och Rio Bueno.

 

Negril, där vi spenderade julveckan, ligger för övrigt på västkusten, ungefär vid hörnet där, en bit under den stad som heter Lucea och är utmärkt med en gul ring på kartan.