Home, sweet home
Dagar här har gått fort men jag har, för en gång skull när jag väl är här, ändå hunnit med en del av det jag hade tänkt och ville. I torsdags blev det som bekant ett besök på Ölandsbladet och lunch med min gamla sportchef och sen blev det stan och ett besök på Kalmargrillen för det sedvanliga tugget med Bojan. Alltid lika kul att tjabba lite med honom, något som jag passar på att göra varje gång jag är hemma i Småland. Jag hann även med ett inköp av nya inomhusträningsskor, Adidas Spezial. Något som behövdes och de kom väl till pass när jag visade upp mina kvalitéer (eller snarare brist på kvalité) på pingisträningen på kvällen. Riktigt kul var det trots att ringrostigheten gjorde sig extremt påmind.
I fredags var jag sedan inne i stan igen och tog en fika med Hanna. Det var kul att träffas igen och det blev mycket snack om allt mellan himmel och jord. Inte minst om skolan och utbildningen då vi båda pluggar till lärare. Efter det inhandlades en viktig sak till måndag, men mer än så kan jag inte avslöja än.
Kvällen innebar den klassiska bastun med "gubbgänget" här ute i skogarna. Efter att, mycket slumpartat och orättvist, jag fått stryk av pappa i pingis var det skönt att kliva in i bastuvärmen och höra allt skitsnack en stund. Jag lyckades få dit Mackan också vilket var en fullträff då vi alltid har kul när vi träffas. Vi hade mycket att tjata om så var nyttigt att vi äntligen fick ses igen.
Idag har vi bara varit hemma här. Långpromenad i det underbara höstvädret, smörgåstårta, fotbollstittande och allmänt må-bra-slöande har stått på programmet. Så kommer även de närmaste timmarna att se ut: god mat och fotboll alltså. Sen rundar jag av vistelsen här med att streama Milan-Parma på nätet, somnar förhoppningsvis nöjd och åker tillbaka till Gävle imorgon förmiddag.
På ett tåg en onsdagsförmiddag
En riktigt löjlig Aftonbladet-inspirerad "så här ser min dag ut" kommer här kära läsare.
07.15 Klockan ringer ilsket och efter några sekunders fumlande i ett förvirrat sömnigt tillstånd lyckas jag stänga av den. Det bär till viss del emot, men det är inget annat att göra än att lämna den mjuka, varma sängen och älsklingen som ligger där för att ta sig upp och in i duschen. Därefter frukost och packande av de sista småsakerna som ska med hem.
08.15 Pussar Karin hej då och beger mig mot stationen. Tack vare datorn som kommer att bli mitt ressällskap ser jag faktiskt fram emot den sju timmar långa tågresan. FM och uppsatsskrivande ska bli mina sysselsättningar på den normalt sett dryga tågfärden.
09.06 Tåget mot Linköping avgår. Fyra timmars tågresa väntar och därefter är det byte mot Kalmar, för ytterligare tre timmar på tåg.
09.50 Drar igång FM efter att ha tagit mig igenom dagens nummer av Aftonbladet. Nu ska här fördrivas tid.
10.08 (cirka) ”Glöm inte att ta med biljetten. Den krävs för att komma in på Arlanda”. Undrar hur många gånger som jag har hört just den frasen under mina tågresor Kalmar – Gävle/Gävle – Kalmar.
10.16 Mannen i beige jacka som har slagit sig ner bredvid mig har somnat och hans huvud gungar i oregelbunden rytm mot mig. Jag bara väntar på att han snart lägger huvudet i mitt knä. Lite elakt vore om jag tar tillfället i akt när hans överkropp pendlar åt andra hållet och då ger honom en lätt knuff. Resultatet av det skulle bli att den sovande platsgrannen skulle hamna ute på golvet ute i gången…
10.20 Aftonbladets förstasida skriker idag ut att influensavaccinet kan göra en sjuk. ”Hela listan: alla 114 biverkningar”. Läste att en av biverkningarna var medvetslöshet och plötsligt blodtrycksfall, med andra ord ungefär vad Nicko sägs ha råkat ut för igår. Åtminstone fick vår målvakt ett rejält yrselanfall, slängdes ner i en rullstol och var för några minuter föremål för diskussioner kring huruvida de vaccinationsansvariga skulle ringa 112 eller inte. Måste ha varit en syn att se honom i rullstolen, lite lätt borta.
Tilläggas bör kanske att Nicko strax därefter var vid god vigör och stod för en klart godkänd insats på gymmet med mig och Brevbäraren.
10.22 Damen framför mig frågar en liten unge som de har med sig om ”hur gör man egentligen sten, sax, påse”. Vafalls??? Finns det folk som inte vet vad kluns är? Lätt chockad ska jag försöka att återfå koncentrationen och göra lite nytta (det vill säga jobba lite med mitt Milan på FM).
10.30 Är det bara jag som är nöjd idag? Förmodligen inte men det verkar som att just den här onsdagen är en irritationens dag för många. Såväl på bussen till stationen som på tåget omgärdas jag av människor som gnäller, ser bittra ut och verkar vara allmän griniga just idag. Med risk för att låta elak kan jag också tillägga att den kategori människor som i störst (i dubbel bemärkelse…) utsträckning utgör den här tjuriga delningen av befolkningen idag är de som är tjocka. Kanske finns det ett samband mellan deras otympliga kroppshyddor och deras dåliga humör idag?
10.35 Utan datorn hade jag förmodligen riskerat att spåra ur inom kort. Andelen högljudda, jobbiga barn i den här vagnen ökade nämligen lavinartat nyss...
11.05 Hej igen dagboken. Två timmar avverkade redan, det går som tåget det här (den var usel så jag skäms nästan). Den sovande beigea jackan har vaknat och fått sällskap av någon som verkar vara hans studiekamrat. Sällskapet har ett jobbigt skratt och småler fånigt hela tiden.
Två timmar, sen la jag ner det här. Men kom hem gjorde jag och nu har redan en dag på "hemmaplan" gått. Lite mer om den och resterande delen av tiden här utanför Kalmar kommer i nästa inlägg.
Hemma, borta, eller både och?
Eller nu ljög jag lite, för i skrivande stund är det inte Småland som gäller utan Öland då jag gör ett gästspel på Ölandsbladet-redaktionen. Alltid trevligt att kika in här och tjata lite. Allt är sig likt och det känns tryggt, då vet man att en av ens referenspunkter här i livet håller sig intakt.
På tal om hemma förresten, just ordet hemma börjar bli alltmer svårdefinierat för mig. Givetvis kommer Tombo/Kalmar/Småland alltid var hem för mig. Det är alltid där jag kommer att ha mina rötter och jag kommer alltid att känna mig hemma där. Men samtidigt har Gävle med tiden kommit att betyda mer och mer för mig. Kanske inte själva staden i sig, men tack vare människorna som jar har mött och upplevelserna som jag har fått vara med om där. Så just nu skulle jag vilja säga att jag är lika mycket hemma såväl i Smålandsskogarna som i Gävle.
Det är förstås ett lyxproblem att känna så. Jag känner en enorm trygghet på båda platserna och är väldigt tacksam för att det är så.
Under resan igår roade jag mig med att köra en slags minut-för-minut-blogg. Åtminstone till en början, men jag tröttnade efter tågbytet i Linköping och hindrades också rent tekniskt då vi på grund av dålig tillgång på tåg fick finna oss i att åka med ett omodernt där allt vad eluttag hette lös med sin frånvaro. Batteritiden räckte bara till en timmes FM-spelande...
Hursomhelst slänger jag in mina reflektioner från sträckan Gävle-Linköping senare idag.
Nu luch och sedan över sundet igen till Kalmat för en runda på stan-
På återseende!
Samvetet renas
Nu har #17, alltså brevbärar-Pettersson, ryckt upp sig. Han bidrog nämligen till ett bra löppass följt av lite styrketräning igår, ska med till gymmet senare idag och han har hör och häpna knäckt en gymnastikbom med hjälp av sitt smalben. Det är respekt :)
Jag fick förresten dåligt samvete häromdan när jag kom på att Kollers besök hos mig i söndags eftermiddag helt förbisågs här i bloggen. Det måste förstås påpekas att det var roligt att återse den numera huvudstadsboende Koller och att få tjata lite med honom i några timmar. Det får vi absolut ta att göra om då det aldrig är tråkigt i hans sällskap.
Söndagens mest förvirrade och samtidigt bästa konversation:
- Leverkusen tappade igår då?
- Ja, 1-1.
- Vilka hade dom?
- Dortmund.
- Borta?
- Ja, fast de spelade i fredags, hemma...
Avd. När fan spelade egentligen Leverkusen och var någonstans spelade de?
Nu ska jag runda av dagens sysslor på praktiken, gymma med den nämnde brävbäraren och Nicko, hämta ut tågbiljetten som ska nyttjas imorgon då det bär av hem till Småland för ett litet höstlov på hemmaplan för att sedan avsluta dagen med film och mys, precis som igår, tillsammans med Karin.
Hörs från Smålandsskogarna.
Over and out.
Sover man gott nu? Oja!
En bra och trevlig helg fick en lysande avslutning när Milan återigen, för tredje matchen i rad inom loppet av en vecka, vände underläge och till slut vann med 2-1 borta mot Chievo. Helt sanslös avslutning på matchen blev det också när Rossoneri lyckades ändra på resultatet sista kvarten. Kvittering av Nesta (som ytterst sällan gör mål), maxtryck mot Chievomålet för ytterligare ett Milanmål, Chievokontring och en total idioträddning av Dida (snacka om revansch efter den bedrövliga insatsen mot Real Madrid) och halvminuten senare 2-1-nick av Nesta (!). Sanslös dramatik och ett underbart slut.
Snart dags att sova och gissa om jag kommer att sova gott nu.
Sov gott, dröm sött, forza Milan!
Lugna, härliga helg
Kvällen blev sedan helt perfekt med god mat, äppelpaj och en bra film hemma hos Karin. Ruskigt så bortskämd jag känner mig där. Maten, i form av kycklig och klyftpotatis, stod på bordet när vi kom hem efter att Karin hade jobbat och därefter var det bara att ta för sig och vara nöjd.
Efter mat och efterrätt bänkade vi oss tillsammans med svärmor framför Slumdog Millionaire som vi hade hyrt på hemvägen. En riktigt bra film får jag faktiskt säga och helt klart sevärd. Filmkikande och godis rundade också av en kväll som inte blev alltför sen då älsklingen skulle upp redan före sju för att jobba idag.
Nu har jag inte mer än kommit hem från Batterigatan och gjort mig redo för att bänka mig framför tv:n. Det blir nämligen en söndagseftermiddag rakt igenom i fotbollens tecken. Det finns ju att välja och vraka bland gällande fina tv-matcher idag. Eller vad sägs om Hammarby-AIK, AZ-Ajax, Man Utd-Liverpool, Napoli-Fiorentina, Arsenal-West Ham? Synd att klaga för en fotbollsnörd som mig, särskilt när det ändå inte finns så mycket som behöver göras just för tillfället.
Det börjar röra på sig
Eller snarare jag börjar röra på mig. Efter några lugnare veckor sedan den hektiska fotbollssäsongen avslutades har jag nu tagit mig i kragen och börjat träna en del igen. Tiden känns lite knapp numera när dagarna fylls av praktik på Bauer men det är trots allt ingen ursäkt god nog för att bara sitta framför tv:n eller spela Football Manager hela kvällarna.
Nu har det dock blivit lite ordning på torpet den senaste veckan. Spontanfotboll i relativt högt tempo med Sätragrabbarna under 1.5 timme i onsdags, ett gympass med bröderna Pettersson och Nicko i torsdags (det känns nu kan jag säga, stelt och ömt) och en löparrunda på runt fem kilometer igår i ensamhet. Det börjar ta sig i alla fall och nu får man så sakteliga varva upp innan nästa fotbollssäsong drar igång igen.
I övrigt är det egentligen intet nytt på den Alfredssonska fronten. Praktiken går fortsatt bra och omdömet om mig hittills verkar vara gott såväl från min handledare som från eleverna. Den här veckan har jag inte haft några egna lektioner, men bland annat fått ansvara för en del extraundervisning och agerat som stöd för en del elever med vissa uppgifter i svenskan. Det känns grymt bra att jag får ta så mycket ansvar, inkluderas så mycket och att min hjälp dessutom verkar uppskattas av eleverna.
Så en positiv vecka rent "arbetsmässigt" avslutades igår och fredagskvällen spenderade jag sedan, likt flera av de senaste fredagarna, på egen hand. Fick inte mycket gjort men har ryckt upp mig lite idag och tvättar, städar och donar med lite av varje nu.
Men FM börjar ta greppet om mig igen. Det börjar tendera i att vara ett FM-beroende när man sitter med ett game igång på den stationära datorn och dessutom går och kör igång ett annat game på den bärbara lånedatorn...
Det ryktas en del kring vår #17 i Sätra. Och då syftar jag inte på transferrykten i första hand. I stället ryktas det om två saker: 1) han är duktig på att göra äppelpaj. 2) hans kropp är för klen, vilket gjorde att han vek ner sig igår och med några grumliga ursäkter nobbade en löparrunda med undertecknad. Kanske för mycket äppelpaj i en för trött kropp? Vad vet jag? ;)
Nu ska jag svepa några koppar kaffe, kika på lite Tipsextra-klassiska Wolverhampton mot Aston Villa, plocka i ordning och se till att jag har fått lite nytta uträttad när klockan närmar sig 17 och det är dags att möta älsklingen på stan. Matlagning, film och mys ska kvällen bestå av, blir bra det :)
Helt magiskt!
Så kritiserade (till viss del med all rätt), så hånade, förlöjligade och utdömda.
Så bespottade och nederlagstippade.
Milan skulle förnedras, krossas och förlora stort mot köpelaget Real Madrid, det var de flesta överens om.
Men de rödsvarta ville annat, visade att närmare tre miljarder kronor spenderade på spelarköp inte automatiskt leder till framgång och plockade med sig tre poäng hem från Bernebeu i Madrid.
´
De tre poängen var som jag ser det helt rättvisa då Milan var det lag som förvaltade sina chanser bäst och även skapade flest riktigt heta möjligheter. Att Real Madrid hade bollen stora delar av första halvleken kvittar fullständigt, de skapade ju ändå knappt en enda riktigt farlig chans.
Tyvärr bjöd ju dock Dida på ett mål med en bedrövlig tavla och allt såg nattsvart ut lik förbannat.
Men så underbart, härligt, magiskt det var när Rossoneri sedan gick ut till andra halvlek och vände matchen. De kvitterade, tog tag i spelet och var det lag som uppträdde mest aggressivt och anfallsvilligt.
När Pato gjorde 2-1 kändes det för första gången på allvar den här kvällen att det kunde gå, men när 2-2 kom trodde jag att det skulle bli en jobbig slutkvart. Det blev det dock inte dessbättre utan Milan fortsatte anfalla, fick horribelt ett regelrätt 3-2-mål bortdömt och fick till slut rättmätig utdelning när Pato vackert placerade in ett godkänt segermål bakom Casillas.
Lycka, en sådan enorm lycka!
Jag kan säga att jag sov gott i natt, rena skönhetssömnen blev det efter att man hade fått uppleva den underbaraste segern på åratal. Det var heller inte svårt att ta sig ur sängen när klockan ringde tidigt i morse. Torsdagsmorgnar blir sällan enklare än idag.
FORZA MILAN!
Lycklig
Det är måndag, klockan ringde kvart i sju, snöblandat regn föll ner från himlen utanför fönstret, jag missade bussen med en halvminut och hade en lång dag framför mig. Att trots alla de måndagsförutsättningarna vara på riktigt bra humör - såväl i förmiddags som nu - måste betyda att jag för närvarande är en väldigt lycklig människa.
Hela helgen har varit en sån där må-bra-helg där allt har fallit väl ut och det inte har funnits någonting att klaga på egentligen. Den började med en fredagskväll i lugnets tecken som spenderades helt på egen hand hemma i lägenheten. Var faktiskt riktigt skönt att återigen vara ensam en fredag, för att bara koppla av och ta det lugnt. Givetvis hade jag allra helst spenderat tiden med Karin, men då hon jobbade så passade det perfekt för mig att varva ner på egen hand efter en hektisk vecka.
Lördagen tänkte jag ha spenderat genom att antingen åka skridskor eller simma. Men jag valde till slut en lat mans väg att vandra, stannade hemma och såg på fotboll. Herr Karlsson dök över och spanade in sitt kära Chelsea innan jag rundade av eftermiddagen med lite mer fotbollstittande på egen hand.
Att hela helgen gick i fotbollens och vännernas tecken kommer ni märka nu. Kvällen bestod nämligen även den av fotboll och umgänge. Jag och Thyberg (bilden) bänkade oss på Interpool, beställde in några kalla och tittade på spanska ligan från klockan åtta och framåt. Framförallt stod Valencia-Barcelona på programmet och efter den matchen mötte Karin upp oss. Strax senare begav vi oss hemåt mot Sätra (tack Thyberg senior för skjutsen) och det blev ett någorlunda tidigt avslut på lördagskvällen. 
När Karin sedan gav sig iväg för att jobba igår fortsatte jag på den inslagna vägen med att slöa och titta på fotboll. I slöhetens djupaste stund kom därför ett sms som gjorde så att jag ryckte upp mig. Skyttekungs-Lucas var sugen på att spela lite boll, drog ihop ett gäng IK Sätra-grabbar och så hade vi helt plötsligt spenderat två timmar på Träffens konstgräs. Klockrent att få träffas, tjata lite, röra på oss och lattja lite boll igen.
Därefter knöts en helg som rakt igenom kändes avkopplande och bra ihop på allra bästa sätt när Milan vände 0-1 och vann med 2-1 till slut mot Roma. Det hade varit ganska förväntat om just Milan skulle förstöra den glada helgstämningen som jag omsvärmades av, men tydligen skulle glädjande nog ingenting vara negativt under den gångna helgen. Så tack för det och en lysande helg var således till ända.
. . . . . .
Älskar dig Karin Nilsson <3
Varje minut med dig är lika med lycka
Betydelsefull dag
Så till att börja med ett stort grattis mamma på födelsedag, ska givetvis komma ihåg att ringa och gratulera senare i eftermiddag :)
Och sedan ett stort tack för allt fint som du har gett mig under de här två åren som vi nu har känt varandra älskling. Det har varit den bästa tiden i mitt liv och jag kunde inte vara lyckligare än vad jag är med dig nu. Snart ett år tillsammans också, helt underbart <3
Två betydelsefulla kvinnor :)
Kul att vara uppskattad
Jag fick lite tacksamma tankar riktade mot mig från vår tränare i vår gästbok på Sätras herrlags hemsida häromdagen. Alltid trevligt att vara uppskattad:
På Sätrabloggen har det förmedlats allt från knastertorra fakta till känslodrypande kärleksförklaringar till laget. Allt detta har underblåst den fantastiska stämning som råder i truppen i dagsläget. Med det vill jag påstå att #4, bloggaren, är högst delaktig i lagbygget och ska ha en jättecred för det. Tackar och ser framemot den nya bloggen.
Tack för säsongen 09 grabbar! Nya tag mot 2010 och division 5 nu.
Hektiska dagar
Men trots att den lediga tiden är mycket mindre just nu än tidigare är jag nöjd. Praktiken går helt suveränt hittills och den här veckan som har varit fylld av lektioner som jag har hållit i på egen hand har varit bättre än jag vågade hoppas på. Eleverna har uttryckt att jag är tydlig, gör bra genomgångar och dessutom är min handledare riktigt nöjd hittills vad det verkar. Det känns förstås bra och den nervositet som fanns inför veckan har bytts ut mot ett sug efter att ha egna lektioner.
Förutom praktiken har den här veckan burit med sig en tripp till Stockholm. Vi var ett gäng studentkompisar härifrån som drog ner till Stockholm igår och såg Lars Lagerbäcks sista landskamp som förbundskapten. Nu var ju matchen mer eller mindre betydelselös, men det blev ändå en klart trevlig och rolig resa som var värd de små slantarna vi hade fått lägga ut.
På Råsunda var det verkligen kallt som i en isvak när matchen drog igång men trots kylan tycker jag absolut att det var värt att vara där. Några av oss hann också med ett besök på Casino Cosmopol före fotbollen. Själv spelade jag ingenting men det var ändå ganska kul att glida omkring där inne för första gången i sitt liv.
Nu har en lugn kväll inletts med mat, Johan Glans-show på Youtube och välbehövlig vila. Det är rätt slitet för bloggarens del idag. Hemma från Stockholm tjugo i två i natt, i säng runt kvart över två och sedan upp igen vid kvart i sju. Trots att det inte blev någon alkohol alls för mig igår är det förstås segt idag, men ska inte gnälla.
Imorgon väntar en ny tretimmarslektion och sedan tar jag helg för den här veckan. En helg som ska bli oerhört lugn då sömn efterlyses här.
Over and out för i afton.
Det blir ingen sommar
Det är ju bara ett spel, säger vissa. Men det känns verkligen som att det är så mycket mer än så.
VM 2010 utan svensk medverkan är inte ett VM att på allvar se fram emot. Just nu är det snarare ett mästerskap som ger en ångest bara vid tanken på det.
Tomhet är ordet som bäst sammanfattar känslorna igår när Sverige förlorade mot Danmark och Portugal sedan besegrade Ungern. Fy fan.
Känns förresten lagom kul att ha biljett till onsdagens match mot Albanien. Ett svinkallt Råsunda, skrikande små snorungar med Sverigeflaggor målade på kinderna som inte fattar att VM-hoppet är borta och en meningslös match är vad som väntar. Heja...
Ännu en vecka ihjälslagen
Igår hade vi individuella samtal med tränarna i fotbollen med syftet att stämma av läget lite inför nästa säsong och utvärdera den som precis har avslutats. Jag fick höra att de var nöjd med var jag har presterat spelmässigt samt att de tyckte att jag tog mycket ansvar både på planen och utanför den. Något som förstås var glädjande och jag fick också veta att min plats i truppen till nästa säsong är säkrad. Kommer förstås att stanna hos de grönvita, där jag som bekant trivs ypperligt, om det bara är så att undertecknad är kvar i Gävle. Men det får framtiden utvisa.
Vad händer ikväll då? Jo, så lite som möjligt för min del. Älsklingen ska ut med sina kompisar men jag nöjer mig utan tvekan med att sitta hemma här i lägenheten i mörkret och ensamheten. Om det sista lät bittert var det absolut inte meningen, för den här kvällen ska bli riktigt trivsam. Funderar på våfflor, glass och en film som avrundning av "arbetsveckan".
Imorgon blir det sedan en härlig fotbollsdag (hoppas vi) med Danmark-Sverige. Tänkte ladda upp genom att motionerna lite i ishallen, skridskoåkandet är det nämligen dags att ta upp igen. Sedan blir det förmodligen en stillsam eftermiddag innan allvaret börjar 20.00. Förhoppningsvis blir det en guldkantad kväll i fotbollsväg innan dagen avslutas tillsammans med Karin.
Over and out för den här gången.
Så var den slut
Jag har fått vara delaktig i ett mycket framgångsrikt projekt såväl på som utanför planen och jag har trivts ypperligt. Med facit i hand var beslutet att lämna Korsnäs BK för Sätra i vintras helt rätt och jag har aldrig behövt ångra mig. Tvärtom har jag tack vare Sätraövergången fått ett antal riktigt goa vänner.
Det kan också helt ärligt sägas från min sida att jag aldrig har upplevt så mycket roligt under en säsong som med IK Sätra.
Så det är bara att lyfta på hatten och tacka och bocka för alla som har varit delaktiga i att göra fotbollsåret 2009 till det bästa hittills för mig.
Sätrauppdateringar
http://www1.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=446898 - spelarstatistik
http://www1.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=446913 - kvalsummering
http://iksatraherr.blogg.se/ - kolla gärna vår blogg också
Världsklasshelg
Nu är det visst måndag igen och ytterligare en helg har susat förbi. Men den gångna helgen var så lyckad så det är nästan skönt att sitta här på John Bauer igen, konstatera att en ny vecka är här och bara njuta av de senaste dagarna som har varit. Helgen både inleddes och avslutades tillsammans med Karin. Med andra ord i allra bästa sällskap så fick en perfekt start såväl som ett perfekt avslut på den. Fredagskvällen innebar lite god mat, film (De ofrivilliga, flummig och svår film som vi inte alls gillade), godis och mysande. Och gårdagskvällen gick i samma stuk minus god mat och godis. Filmtittande, slöande hemma hos mig bara och bästa tänkbara avrundning av söndagen.
Däremellan hanns en strålande lördag med. De avslutande timmarna var lite sliriga och dimmiga minst sagt, men det var nästan värt att vara väldigt sliten igår med tanke på hur lördagen fortlöpte :)
Efter ett uppvaknande intill älsklingen begav jag mig sedan till matchsamlingen. Säsongens sista match stod på programmet och även om vi redan var klara för division 5 var motivationen hög hos samtliga Sätraspelare. Vi ville förstås avsluta snyggt och vinna kvalgruppen av egen kraft, även om det räckte med att komma före lördagens motståndare Gävle Latino för att ta sig till femman - något vi alltså redan hade ordnat. Samtidigt ville vi också ha revansch för 1-3 och 0-0 mot Latino i serien i år. Något som vi också fick och det på ett minst sagt övertygande sätt.
5-1 efter 2-0 i paus och aldrig något snack om vart segern skulle gå. En riktigt stark insats av hela laget och för egen del gick det också riktigt bra. Spelade högerback för dagen, min egentliga position men har ju nästan enbart spelat mittback i år, och det fungerade fint. Fick ganska mycket beröm för insatsen och kände mig nöjd efteråt. Skön avslutning på säsongen det.
http://www1.idrottonline.se/templates/NewsPage.aspx?id=445802 - allt om matchen
Därefter hade vi en klockren bankett och segermiddag med efterföljande festande kvällen lång. Tränarduon hade ordnat det suveränt med fin mat, efterrätt, dricka och ett över lag väldigt bra uppstyrt evenemang. Långt in på småtimmarna firade vi av säsongens framgångar och kunde därmed göra bokslut för en minst sagt lyckad fotbollssäsong.
Jonas, jag och Lucas är glada och nöjda
Mängder med bilder från segerfirandet finns på Facebook och dyker snart även upp i min bilddagbok. Dessutom är en ganska rejäl uppdatering av Sätrabloggen på gång.
