alfredssons vardag

Ingen har väl missat att Åhléns drar tillbaka sin annons med en liten pojke som Lucia sedan det strömmat in vidriga, rasistiska och hatiska kommentarer angående pojkens hudfärg (och förmodligen också en del kring att det är just en pojke som porträtteras som Lucia). Jag känner egentligen inte att jag behöver säga mycket mer om tillbakadragandet än att det är fullständigt åt helvete att små, ynkliga och fega människor kan sitta och vräka ur sig hemskheter riktade mot ett litet barn. Det borde säga sig självt, för alla, att det är fullständigt vidrigt och oacceptabelt. Det är skamligt och det är förstås fruktansvärt synd om pojken och hans familj. 

Just det sistnämnda gör dock att jag vill ta ämnet vidare och diskutera en annan sak: Åhléns syfte med annonsen. Vad var det egentligen? Och hur stort är egentligen Åhléns ansvar i det hela?

Till att börja med är jag den första att påminna om att jag nyligen blev snudd på vansinnig när huliganernas attack mot Helsingborgs tränare och spelare på Olympia delvis skylldes på dålig säkerhet från HIF:s sida. Jag tålde inte resonemanget och slog bakut då jag anser att det alltid ytterst är individens eget ansvar, den person som begår brottsliga eller på annat sätt förkastliga handlingar bär givetvis ansvaret och ska stå till svars. Men med det sagt tycker jag ändå att man bör ifrågasätta vad Åhléns egentligen ville och hur genomtänkt annonsen egentligen var.

Självklart, det behöver väl inte påpekas egentligen, är det individernas ansvar när det gäller de fega, patetiska och kränkande kommentarerna. Det kan aldrig Åhléns lastas för på något sätt. Det är idioterna bakom tangentbordet som ska kritiseras och som har ansvaret. Men det finns ändå saker man kan kritisera eller åtminstone ifrågasätta när det gäller Åhléns val. 

Att en mörkhyad person är Lucia lägger jag knappt ens märke till, det ska givetvis vara en självklarhet att man ska kunna vara det som vit, svart, gul, brun, blå, röd - vad som helst. Tyvärr är det uppenbarligen inte självklart för alla men jag personligen reagerar förstås inte.

Ska en pojke vara Lucia då? Ja, om pojken i fråga själv har uttryckt en vilja att vara det. Jag tycker absolut att barn ska få välja vad de vill vara när det gäller en banal sak som ett Luciatåg. Det är ingen stor grej. Men då ska barnet själv ha gjort ett medvetet val. Och då kommer vi till det som jag vill kritisera och ställa mig frågande till gällande Åhléns annons. 

För vad är egentligen syftet med annonsen? Även om det inte ens ska diskuteras huruvida Lucia ska kunna vara mörk eller inte så vet man på förhand, tyvärr, att det ändå kommer att väcka debatt. Det har inte undgåt någon som rör sig på nätet idag hur debattklimatet ser ut. Det kan inte heller Åhléns ha missat. Man kunde också räkna med att det faktum att det nu var en pojke som fick ikläda sig Luciarollen skulle vålla viss kritik och väcka debatt. Därmed inte sagt att det är fel med en mörkhyad pojke som Lucia, inte på något sätt, men var det värt att ta risken? 

Det beror, för att retoriskt svara mig själv, på syftet. Var syftet att väcka debatt och lyfta upp en fråga man anser viktig i kampen för jämställdhet och jämlikhet? Jag är ytterst tveksam, faktiskt. Men om vi ändå för en stund utgår ifrån att just det var syftet måste vi ändå fråga oss om det var värt uppståndelsen? En uppståndelse man (tragiskt nog) faktiskt kunde förutse. 

För att svaret på den frågan ska vara ja måste också effekten av den debatt som väcks och åsiktsbomberna som briserar vara väldigt stora och vara det på ett positivt sätt. Då måste det här leda oss rakt in på en utvecklande, tillåtande och respektfull väg i riktning mot ett mer jämställd/jämlikt samhälle. Men har verkligen debatten kring vem som porträtteras som Lucia den effekten? 

Jag är rädd att debatten bara skapar mer splittring. Dessutom tror jag att den kan få till följd att klart viktigare frågor hamnar i skymundan, Självklart är markerandet mot rasism ovärderligt, där måste vi alla stå upp och säga ifrån. Men när det gäller huruvida en pojke ska vara Lucia eller inte finns det klart mycket viktigare saker att fokusera på för att kunna skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Ska man lyckas med det gäller det snarare att jobba från grunden i sitt normbrytande och inte nödvändigtvis dra saker till sin spets. Att stärka kvinnor som kommer hit från andra, mer mansdominerade kulturer, att ge unga tjejer som idrottar samma förutsättningar som killar, att betala kvinnor lika lön för lika jobb som män, att i klart högre utsträckning än vad som nu är fallet både uppmärksamma och stötta de uppskattningsvis cirka 70 000 kvinnor som lever i Sverige idag 2016 och inte själva får själva styra sina liv utan kontrolleras av män - för att ta några exempel. Det ena utesluter inte det andra visserligen, men jag tror ändå vi riktar vårt fokus fel många gånger.

Det finns många normer som det både är viktigt och sunt att bryta, men frågan är om Luciarollen som något tradionellt kvinnligt är en sådan norm. Jag är ytterst tveksam till det och har svårt att se att pojkar som Lucior skulle ha någon stor effekt på sikt när det gäller jämställdhetsarbetet. Och den skepsisen leder till att jag frågar mig igen: Varför väljer då Åhléns att ha just en pojke som Lucia? Vad är deras syfte?

Det hade varit oproblematiskt om syftet varit just att påverka och bidra till en positiv samhällsutveckling och man gjort det genom en vuxen person, erfaren, som kunnat reflektera över sin roll och också försvara sig själv mot eventuellt kritik. Då hade det inte funnits något att kritisera. Nu däremot var insatsen i mina ögon för hög. 

För ingen kan väl på allvar tro att att han själv reflekterat kring sin roll som normbrytande Luciapojke? Han har garanterat inte själv uttryckt en önskan om att få vara just "manlig Lucia" för att bryta normer (vilket indirekt ju blir en följd av Åhléns annons oavsett dess syfte). Då blir det också väldigt fel. Det är en sak att ikläda sig rollen som Lucia i förskolans Luciatåg, en helt annan att helt plötsligt bli ett ansikte utåt i en i allra högsta grad offentlig kampanj. 

Det som sticker mest i mina ögon är dock att jag faktiskt inte tror att Åhléns i första hand, eller åtminstone inte bara, vill bidra till en positiv samhällsutveckling. Jag är så pass cynisk att jag tror att det ganska mycket handlar om att synas, sticka ut och vara normbrytande för att tjäna pengar. Det kanske är för cynskt av mig, men jag skulle bli förvånad om ett vinstdrivande företag som Åhléns inte har det som ett syfte även med den här annonskampanjen. Och då har vi helt plötsligt en ung pojke, ett litet barn, som mer eller mindre har kastats åt de förvisso tragiska, patetiska men likväl lika fullt existerande vargarna. "Offrad", om uttrycket ursäktas, för att skapa en positiv känsla för Åhléns, en känsla som i sin tur ska generera företaget pengar. 

När allt kommer omkring är detta, oavsett syfte och var man står i olika frågor, djupt tragiskt. Jag lider med pojken, hans familj och hoppas att det ändå ska komma något gott ur det hela på sikt.

. . . . . . . .


Jag ramlade över en artikel i Resumé för några dagar sedan och fick delvis svar på min fråga om vad syftet med Lucia-kampanjen var. Samtidigt kvarstår ändå mitt cyniska resonemang, för det är ju inget som säger att uppmärksamheten och chansen att tjäna pengar inte fanns med i utkanten av det syfte som Åhléns officiellt pratar om.