alfredssons vardag

Oerhört tungt att åka ut mot ett lag som Ukraina, givetvis. Bättre lottning kunde vi inte fått i åttondelen. Enorm besvikelse.

Men ännu en gång är folk så enormt svartvita (eller bara svarta, rättare sagt) i sina analyser, helt utan nyanser. Janne Andersson är värdelös, spelet var värdelöst, allt är värdelöst. 

Andersson sågas för bytena kom för sent. Det går väl att tycka, men nånting säger mig att samma personer som nu kritiserar honom för att byta för sent hade idiotförklarat Janne Andersson om han bytt ut Kulusevski/Isak tidigare och effekten uteblivit. "HUR kan man byta ut våra farligaste spelare?!" hade det hetat då. 

Det går ju inte att utvärdera bytena och coachningen nu. Tre offensiva bytena, drygt 20 kvar, läge att lägga i sista växeln och så 30 sekunder senare tvingas Marcus Berg spela defensiv mittfältare pga en utvisning. Inte direkt något Janne kunde förutse. 

Nu får vi tyvärr aldrig veta om just de bytena, i det läget, hade kunnat ge den energiinjektion som kunnat leda oss till ett segermål. Hade å andra sidan Forsbergs ribbskott suttit, eller Kulusevski satt sitt jätteläge i slutminuterna, så hade vi utan vidare kunnat summera en klart godkänd insats. Sverige gör en under relativt långa perioder bra match med bra återerövring, vinner tillbaka mycket boll, får tryck på Ukraina och skapar chanser samtidigt som man inte släppte till särskilt många lägen bakåt. 

Därmed inte sagt att det var tillräckligt bra, för det var det inte. Då hade vi vunnit. Men omständigheter som Janne Andersson inte kunde styra över, lite marginaler emot och en sekunds oskärpa i slutsekunderna av förlängningen innebär inte att förbundskaptenen, spelet och spelarna per automatik är underkända eller rentav usla. 

Jag satt också och svor över det med facit i hand klara röda kortet och var mer besviken än jag varit över en förlust för Blågult sen EM 2004, men totalt onyanserad behöver man ju inte vara.