Ännu mer Malmö
I torsdags, för en vecka sedan alltså, tog MFF en av de mest meriterande segrarna som de har gjort under min livstid. Åtminstone under den tid som jag har varit MFF:are, det vill säga sedan mitten av 90-talet. Visserligen börjar torsdagens motståndarlag, Besiktas, bli ålderstiget men den kvaliteten som finns i deras trupp och de meriterna (VM-final, EM-guld, Champions League-segrar, Champions League-final, mängder med landskamper för starka nationer) som deras spelare har på respektive CV imponerar. Sett till det var det här ett starkare lag än Shakhtar som MFF slog i Champions League 2015 och Olympiakos som stod för motståndet, och besegrades, i CL 2014. Att ta trepoängare i CL-gruppspelet var väl visserligen större sett till status och turnering, men oavsett vad så var det här en meritmässigt oerhört tung seger.
Att MFF dessutom tog den med ett stort mått av självklarhet, genom att man klev in och vågade spela sitt spel och kliva högt upp med laget. Malmö vågade pressa Besiktas, vågade spela offensivt och kliva framåt. Nu kunde matchen absolut slutat 1-1 likaväl, men det var samtidigt inte alls orättvist eller ologiskt att MFF vann. Efter 2-0-målet, eller redan efter 1-0, kontrollerade MFF matchen fullständigt och tillät inte gästerna skapa någonting. Ett styrkebesked och ännu ett bevis på att MFF har tagit rejäla kliv framåt senaste månaderna.
Oavsett vart den här säsongen tar vägen har den här hösten fört med sig så mycket optimism o tecken på att 2019 kan bli fantastiskt. Förvandlingen som har skett sedan Rösler tog över är ovärderlig. Det MFF lyckas med är viktigt i nuet, men förmodligen ännu viktigare på sikt.
Enda som kan oroa lite inför 2019 är hur vi ska få plats för våra egna ynglingar. Samuel Adrian, Hugo Andersson med flera kommer behöver speltid för att ta de kliv som de högst troligt har kapacitet för. Men konkurrensen är ju mördande och lär inte vara sämre i januari nästa år.
