alfredssons vardag

Det har som jag är inne på i det senaste inlägget före detta inte bloggat mycket på sistone. Inget alls, närmare bestämt. Mycket har därmed också hunnit hända sedan det skrevs någorlunda kontinuerligt här i bloggen. En extremt lång och snöig vinter har hunnit passera och fotbollssäsongen satt igång på allvar samtidigt som våren äntligen har börjat göra sig påmind.

Det mesta har rullat på under de senaste månaderna. Ett roligt minne från vintern som gick var när jag för första gången någonsin testade att åka utförsskidor. Karin har länge varit på mig om att jag måste prova, men jag har varit skeptisk. Så även när vi skulle iväg, vi två tillsammans med Karins bror Jonas. Vi begav oss till Kungsberget och det är synd att säga att min entusiasm var stor. Jag var tvärtom ganska nervös och inte alls särskilt sugen på att ta mig an skidliftar, branta backar och bångstyriga skidor. Det skulle dock visa sig att det var värt det. Utan minst tvivel.

 

Att åka utför var utan tvekan bland det roligaste jag någonsin har provat.
Det var en grymt skön känsla att ta sig ner, faktiskt utan att ramla mer än någon enstaka gång, för backarna och inse att det bara var roligt, inte alls skräckinjagande och frustrerande vilket jag hade befarat på förhand. Det gav enorm mersmak och nästa skidsäsong kommer jag garanterat vara en klart mer frekvent besökare i Kungsbergets skidbackar.