alfredssons vardag

Det datumet, 14/12, är speciellt varje år.

Varje år medför den dagen många tankar, väcker många minnen.

Ofta är det då skönt att skriva av sig, även om det behovet oundvikligt blir mindre med tiden.

Samtidigt letar jag efter orden, efter de rätta formuleringarna som gör känslorna inombords rättvisa.
Ibland räcker det nog dock egentligen med att plocka fram sådant som har skrivits, för det stämmer så väl in på hur det fortfarande är:

 

 

Idag, på årets näst sista dag, var jag förbi Simons grav. Det sker alldeles för sällan numera, det är inte många gånger per år jag är hemma numera. Men besöket idag var värt mycket. Att vara där helt själv, kunna tänka efter och känna från hjärtat helt i lugn och ro, var värdefullt. Det väckte, likt årsdagen, minnen och det var skönt att få lite tid att minnas. Den stunden tar jag med mig in i 2018.