Tankar dagen efter
Det här inlägget skrevs i fredags, dagen efter attacken på skolan i Trollhättan:
Många diskussioner angående gårdagens fruktansvärda dåd och mycket som jag tycker väcker irritation hos mig. Som Debatt i SVT igår exempelvis. Det är så oerhört enkelt för folk att sitta och tala om hur det ska vara och vad folk ska göra.
Hur kan man kritisera kommunen i det här fallet exempelvis? Eller skolans säkerhet? Vilken värld lever man i då? Har man någon koll på hur det fungerar i en skola idag? Det är naturligt att det finns en öppenhet. Det hade aldrig, om man bara ser till hur våra skolor fungerar och är utformade idag, gått att förhindra gårdagens dåd.
Sen är det väl fullständigt naturligt att eleverna står och håller med om att det vore bättre med stängda, hårt kontrollerade skolor några timmar efter att personer i deras närhet dödats.
Visst skulle man skulle kunna ha mer kontroll utan att helt inskränka friheten och öppenheten. Det är inte själva problemet att det diskuteras. Problemet är att folk direkt börjar haspla ur sig populistiska åsikter och låter som att de minsann sitter på alla problemlösningar som finns redan innan det är rimligt att man har hunnit smälta det som har hänt och verkligen kan analysera det.
Låt de närmast berörda få sörja, ta in det som har hänt och bearbeta känslorna innan ni börjar göra analyser av hur den svenska skolan bör se ut i framtiden. Vi har den skola vi har idag, den hade som sagt inte kunnat förhindra gårdagens dåd, och även om det givetvis kommer vara på sin plats framöver att diskutera huruvida kontrollerna ska bli hårdare eller inte så är det inte läge än. Och att komma med snabbanalyser samt åsikter till synes baserade mest på populistiska quick fix-tankar är det aldrig läge för.
