alfredssons vardag

Dagens i särklass skenheligaste gäng måste vara sportjournalisterna där uppe på toppen, med Robert Laul i spetsen. Eller vad sägs om den här krönikan? 

 

Hela diskussionen som förs i medierna, av journalisterna själva, kring gårdagens Fotbollsgalan och den plats i skuggan som damfotbollen fick ta där är skenhelig i mina ögon. Något som jag återkommer till.

 

Bakgrunden är, för att förtydliga, dels att galan är lagd samtidigt som flera av de bästa damspelarna som är utlandsproffs lirar i Champions League med sina klubbar och därför inte kunde närvara på galan, dels att Therese Sjögrans hyllning för 200 landskamper uteblev på grund av ett tajt galaschema. Kritiken har varit stor mot TV4 och Svenska fotbollförbundet från många håll. Inte minst från spelarna själva och representanter från damsidan inom fotbollen, men även från allmänheten. 

 

Den kritiken är inte oväntad och givetvis ska det vara fritt fram att framföra den. Det säger jag absolut inget om. Man måste kunna kritisera och få tycka till, inte minst när det gäller orättvisor och folk som känner sig illa behandlade. Då är kritik som kan leda till en konstruktiv diskussion oerhört viktig. 

 

Så vad vänder jag mig då emot? Hur kan det vara skenheligt av journalister som Robert Laul med flera att just kritisera förbundet, TV4, galan och därmed föra folks talan i debatten? 

 

Jo, för att medierna själva gör exakt samma sak som ovan nämnda aktörer (de ansvariga för Fotbollsgalan). De skuffar undan damfotbollen, ger den lite uppmärksamhet och gör inte någonting en enda dag i veckan för att lyfta sporten, för att höja statusen och öka intresset hos allmänheten.

 

Givetvis både förstår och anser jag själv att det är ett större intresse för herrarna för att herrfotbollen är större, mer spridd och har fler stora profiler. Men jag kan ändå inte undgå att uppröras när journalister som 364 dagar om året inte skriver en rad om ett enda damlag eller en enda damspelare, för att sedan på den 365:e dagen se chansen att tjäna lite populistpoäng genom att känna av hur vindarna blåser och helt plötsligt låta mycket engagerad i damernas situation och förutsättningar. 

 

Det är inte annat än pinsamt. 

 

Medierna har ju en väldigt stor makt när det gäller att både skapa och sprida intresse, oavsett om det gäller fotboll eller något helt annat. De kan påverka folks intresse genom vad de skriver, säger och visar. De sitter på den makten. Och om nu herr Laul (som jag annars anser är en riktigt bra journalist faktiskt) tycker att det är så viktigt med visat intresse för damfotboll, varför skriver han då enbart om herrarna? Varför skriver inte han eller någon annan av hans kollegor i journaliteliten (Simon Bank för att ta ett annat exempel på duktig journalist som dock gärna jagar populistpoäng när tillfälle ges, för att sedan återgå till att enbart ägna herrfotbollen intresse när de där poängen är inkasserade) krönikor och artiklar någorlunda kontinuerligt om damernas allsvenska, CL, landslag etcetera? I stället för som det är nu enbart om sådant som för herrsidan. 

 

Det går bra att skriva 467 artiklar i veckan om Zlatan för dessa journalister (Bank, Wegerup, Frändén, Sjögren för att namedroppa några). 

Och att plita ner långa, målande krönikor om diverse stormatcher - när det handlar om herrfotboll.

Eller att ha folk på plats i Paris, London, Milano och Barcelona för att bevaka storlagen där - på herrsidan.

Men inte att skriva om damfotboll.

Förutom när det börjar blåsa kritiska vindar och de känner att de genom att haka på det tåget kan plocka lätta poäng hos allmänheten. För det är vad det handlar om, inget annat. 

 

Missförstå mig inte, jag kräver inte att exempelvis Laul eller Bank ska frångå sitt vanliga skrivande som de normalt sett gör bra för att bevaka FC Rosengård i damernas Champions League. Jag förstår prioriteringarna, jag förstår att man skriver om det som säljer mest och intresserar flest. Jag själv läser ju exempelvis nästintill enbart om herrfotboll och det handlar förstås om utbud och efterfrågan.

 

Men poängen är däremot den att så länge de själva inte skriver en bokstav om damfotboll och samtidigt jobbar åt en arbetsgivare som inte heller på det stora hela ägnar damerna något vidare intresse ska de heller inte helt plötsligt vända kappan efter vinden och iklä sig kostymen som damfotbollens främsta förespråkare och försvarare. Det blir inte trovärdigt någonstans.

 

Ta i så fall ert ansvar först innan ni pekar finger åt andra. Se i så fall till att folks intresse för damfotboll ökar. För ni har den makten. Och även om ni skriver för att sälja tidningar och jaga klicka har ni trots allt en valmöjlighet. Ni kan välja vad ni ska skriva om, ni kan påverka genom vad ni skriver. Något som också ger er klart större ansvar än vad som TV4, SvFF och Fotbollsgalan någonsin kommer att ha.