alfredssons vardag

 

 

Fördelen med att ha en son som ofta när det börjar bli dags att sova på dagarna hamnar i ett mittemellan-trött-läge, det vill säga är för trött för att vara uppe och leka men samtidigt inte nog trött för att somna (eller det kanske han är, men hans nyfikenhet gör att han envist vägrar somna), är att min allt annat än fina form får sig en putsning i kanten. Det genom promenader, promenader och så några promenader till.

 

Så länge Theo är nöjd och glatt och nyfiket sitter i vagnen och tittar sig omkring med stora granskande ögon är det bara kul att gå. Inte minst när vädret är sånt här, även om det är snudd på för varmt för promenerandet nu. I söndags morse var det exempelvis helt fantastiskt att gå ut 06.40 och inleda en lång morgonpromenad i solsken, strax under 20 grader och ett totalt lugn i ett än så länge tyst Hille där bara vi och några hundägare var ute. Svårt att hitta ett bättre sätt att inleda en söndag på, även om Theos morgonvanor innehåller allt för tidig uppstigning.

 

Några som dock inte tycker om allt gående är mina stackars fötter. Blåsor och skavsår tävlar i att göra mest ont (gnäll, jag vet, men det måste jag få komma med också). Kanske inte konstigt då vi i söndags gick i 90 minuter först för att sedan följa upp med 1 h och 45 minuter därefter. Igår blev det sedan 1 h och 40 minuter på morgonen och idag har vi knallat på i cirka 1.5 h x 2. Skönt att röra på sig hursomhelst :)