Plastig, oäkta fotbollskultur
Hoppet lever, Emil Forsbergs sena reducering (skänken från ovan, den tackar vi för) i Salzburg gör att läget ser klart ljusare ut än det gjorde under i princip hela matchen. Självklart var 2-1 inget logiskt resultat som spelet såg ut, österrikarna kunde och kanske rent av borde ha vunnit klart större. Men å andra sidan borde MFF också ha gjort något mål innan det där slumpartade reduceringsmålet och de behöver verkligen inte be om ursäkt för att chansen till CL-avancemang nu ändå är skapligt god.
Det blir tufft att slå Salzburg hemma, men samtidigt gör vetskapen om att det räcker med 1-0 det hela ändå enklare. Nu kommer Stadion att bära fram MFF, var så säkra. Jag har tjatat om stämningen där nere tidigare och hade så gärna upplevt den igen såväl senast mot Sparta Prag som nu kommande onsdag. Trycket som publiken skapar ska inte underskattas.
Det lär bli något annat än den vidriga plastkultur som Salzburgspelarna är vana vid från sina hemmamatcher. Det kanske låter gnälligt och bittert, men jag är långt ifrån ensam (vi MFF:are är långt ifrån ensamma, ska tilläggas) om att tycka illa om klubben som Erik Niva, Sveriges kanske bäste fotbollsjournalist, beskrev som ett projekt med syfte att marknadsföra en energidrycksjätte (Red Bull Salzburg, som de heter). Slängde ur mig lite skit mot den österrikiska klubben och dess läktarkultur även i samband med matchen i tisdags:
Många är de som verkar dela den åsikten med mig och jag hoppas nu om möjligt än mer än senast det begav sig 2011 på att MFF går vidare till gruppspelet. Salzburg är ett bra lag som sagt, jag imponerades av dem och de har en del starka resultat i bagaget (de slog exempelvis Ajax med 3-0 hemma och 3-0 borta under fjolårssäsongens Europa League-spel), men hemma på Stadion kommer MFF att lyftas av fansen. Jag tror verkligen på det här, det kan gå, det SKA gå.
Skicka ut plast-Salzburg med sin fåniga publik. Framåt Malmö!
Kommentarer
Trackback
