Guldet är hemma!
Fullständigt magiskt.
Så kändes det i måndags kväll, strax före 20.50, när slutsignalen gick på Borås Arena och MFF via en 2-0-seger hade säkrat SM-guldet 2013.
Vilken känsla, vilken glädje!
Att vi har fått en underbar son i höst har satt saker i perspektiv för mig och vetskapen om att det i allra högsta grad finns saker som är viktigare än fotbollen har blivit större, men lika självklart som Theos födelse alltid kommer vara den största händelsen i mitt liv är det att lyckan var stor när Jonas Eriksson blåste av matchen i måndags.
En lång säsong där långt ifrån allt har gått på räls för MFF har nått sin ände och även om ett par matcher återstår (allsvenska avslutningen och Supercupen) har Malmö nu också nått målet med säsongen. Och det på ett oerhört imponerande och starkt sätt, förmodligen inte bara i himmelsblå ögon. Även mer neutrala betraktare ser nog MFF:s guld som helt rättvist.
Det hade förstås varit roligt att vara kvar nere i Skåne och på så sätt ha fått chansen att följa den nu avslutade guldjakten på närmare håll. Men samtidigt är jag oerhört nöjd med allt vi har här uppe och det var en härlig upplevelse att se upplösningen framför en datorskärm hemma i lägenheten. Att sitta där med en trots pappas enormt höga puls tryggt sovandes liten son i knäet och se Gische Molins sätta 2-0 inför ögonen på 4500 ditresta MFF-supportrar var mäktigt.
När nu guldet är i hamn växer dessutom minnena från året som har gått när det gäller de matcher som jag har sett live. Även riktigt tunga upplevelser som 1-3 mot Häcken i min sista match på Stadion i år och 0-2 här uppe på Strömvallen i Gävle i slutet av sommaren blir nu pusselbitar i guldpusslet och förvandlas på så sätt i alla fall delvis till positiva minnen då de ändå har varit steg på vägen mot något lyckat.
De matcher jag minns från läktaren med störst glädje är i sin tur 2-1-segern mot Elfsborg på försommaren, 2-0 mot Kalmar, 2-0 mot Öster och även premiären trots att det ”bara” blev 1-1 mot Halmstad. Även 1-1-derbyt mot Helsingborg var en höjdpunkt stämningsmässigt, de rivalmötena är ju alltid imponerande på det sättet, även om det inte var ett av de mest minnesvärda derbyna från de senaste åren.
Bland de tv-sedda matcherna kommer förstås derbykrossen, 3-0 borta mot Helsingborg två dagar efter lille Theodors födelse, riktigt högt upp på listan av de allra bästa minnena. Det tillsammans med de så viktiga uddamålssegrarna mot Mjällby och BP nu i slutet av hösten. Högst smäller dock förstås måndagskvällens match - matchen som gav oss guldet!
SVENSKA MÄSTARE 2013 – så gott det smakar! :)
