Dödens väntrum?
Nja, det var kanske att ta i men likväl ett mardrömmarnas väntrum utan dess like, nämligen hos tandläkaren. Jag överlevde årets besök också och har nu uppnått 27 år snart utan att ha ett enda hål, men jag kan garantera att den där skräcken, med den obligatoriska medföljande isande kylan som drar genom kroppen på morgonen när man vaknar och inser att idag är det dags, idag ska jag till tandläkaren.
Uscha, riktigt hemskt är det.
Kommer aldrig kunna gå med våra barn till tandläkaren, den biten får Karin ta hand om. Jag menar jag kan ju inte stå och ljuga för dem och säga att "det här är hur lugnt som helst, ingen fara barn" när jag själv drabbas av en panikkänsla varje gång jag själv ska dit... :)
Kommentarer
Trackback
