alfredssons vardag

Det sista lät för jäkla klyschigt, men visst för allt nytt med sig en hel del nya möjligheter också just nu. Liksom, säkerligen, en del nya hinder som man ska ta sig över.

 

Hursomhelst närmar sig (tyvärr, förstås) semestern sitt slut, och som alltid känns det som att det har gått alldeles för fort, vilket innebär att ett nytt jobb väntar. Det med årskurs 4-6 på Kungsgårdens skola utanför Gävle, eller strax utanför Sandviken närmare bestämt. Det blev klart redan före sommarlovet men det var först i måndags som jag var där, träffade min nya chef och fick ett första intryck av skolan. Ett intryck som var positivt. Det verkar fint, mysigt och lugnt där ute. Lite samma känsla som på min första skola i livet, Åbyskolan hemma i Läckeby. Förhoppningsvis blir även jobbet trevligt, även om jag i ärlighetens namn bävar en aning för att vara mentor åt ett 30-tal tioåringar. Föredrar att inte tänka på det allt för mycket än, utan njuta av de sista semesterdagarna...

 

. . . . . . . . . . . . . .

 

Semestern har för övrigt varit lysande. Det har visserligen inte gjorts några större utsvävningar, men jag har verkligen uppskattat småutflykterna som Karin och jag har gjort, lugnet, slappandet och allt vi har hittat på även om det inte varit några sensationella saker.

 

Det största under sommaren är väl att vi har fått tillgång till vår nya lägenhet. I onsdags, alltså för en vecka sedan, var det äntligen dags att få bära ner alla lådor från förrådet här ovanför och börja fixa i ordning lägenheten. Det har gått över förväntan och efter en flitig helg är vi nu i princip klara, åtminstone för stunden. Några småsaker återstår men redan nu är den mysig och fin tycker jag. Det känns redan som vårt hem till 100 % och jag är övertygad om att vi kommer att trivas. Finaste lägenheten vi har haft hittills i mitt tycke och riktigt kul att få inreda och ordna lite.

 

 

Närmast väntar nu besök av mamma kommande helg, eller redan från i morgon kväll och framåt för att vara exakt. Det blir roligt att träffa henne igen och det känns skönt att vi har kommit på plats här på allvar och på så sätt kan visa upp ett fint hem vid det här laget.

Efter mammas besök rundas helgen och semestern (usch, jobbigt att behöva säga det) av med MFF-AIK. Tyvärr inte på plats förstås, av förklarliga skäl, men förhoppningsvis blir det en bra kväll framför TV:n. Sedan, på måndag, är det dags att träffa mina nya kollegor för första gången då all personal åker till Orbaden (någon form av konferens- och relaxanläggning vad jag förstått) för att i två dagar starta upp höstterminen.