alfredssons vardag

Det gick inte.

Det blev inget guld.

Guldet skulle ju hem, men hamnade i Borås i stället.

 

Rättvist tycker säkert många och det är väl så att en tabell aldrig ljuger. Elfsborg vann serien och är följaktligen Sveriges bästa fotbollslag 2012. Det är inte så mycket att diskutera.

Samtidigt kan jag inte annat än småle lite för mig själv åt hur medierna nu, som alltid efter en allsvensk avslutning, tävlar i att hylla guldlaget. Faktum är ju att inget av topplagen gjorde någon särskilt bra säsong, något som jag med bestämdhet hade stått för även om MFF vunnit. Saken hade varit densamma då, MFF hade hyllats enormt i tidningarna och givetvis hade jag njutit av den framgången. Ett SM-guld hade gjort mig väldigt stolt och lycklig, jag hade varit en gladare MFF:are än vad som nu är fallet.

Dock hade MFF:s säsong ändå egentligen varit för dålig för att räcka till ett guld. En seger mot AIK i söndags, som nu hade inneburit att guldet hade varit hemma, hade ändå inte tagit bort alla de bortslarvade poängen: 1-0 och dominans blev 1-2 mot Blåvitt, 2-0 i paus blev 2-2 mot Mjällby, 1-0 hemma blev 1-1 mot Mjällby, premiären mot Gefle gav bara 0-0 och så vidare. Med så många "enkla" poäng bortkastade ska man inte kunna vinna guld. Elfsborg har också varit ojämna men i något mindre utsträckning än MFF och de andra topplagen, något som i år räckte till guld.

 

Med det konstaterat, att MFF har varit för ojämna och egentligen inte gjort någon riktigt bra säsong, ska jag vara lite mer positiv fortsättningsvis. Säsongen 2012 gav ändå en skaplig tredjeplats och, vilket är det bästa (nu när det inte blev SM-guld), en rad härliga minnen.

 

Jag har sett MFF på plats inte mindre än tolv gånger den här säsongen, nio hemma och tre borta. Helsingborg, Gefle och Kalmar har det blivit på bortaplan och en rad fina matcher nere på Stadion. Jag har haft flyt också, endast en gång (Blåvitt hemma) har MFF förlorat när jag har sett dem i år.

Två kryss, mot HIF borta och Örebro, samt resten vinster. Bra facit för min del med andra ord :)

Mina bästa minnen från MFF-säsongen 2012 är de här:

* Derbykrossen mot Helsingborg när MFF totalt körde över dem i våras och vann med 3-0 inför fullsatta läktare. Galet tryck på läktarna och en lysande insats på planen den gången.

* 3-1-segern mot Djurgården för ett par veckor sedan. När MFF på drygt en minut gjorde 2-1 och 3-1 i andra halvlek var glädjen enorm på läktarna och Stadion kokade. Största glädjen i år när det gäller MFF.

 

* Matcherna då Karin har varit med mig. Sundsvall och Norrköping, segrar med 2-0 båda gångarna och fin inramning. Särskilt Sundsvallsmatchen var minnesvärd, då MFF avgjorde med mål i 87:e och 90:e minuten.