Bilder från fotbollsfesten som kom av sig
Firande med världens bästa sambo
Nu ska tyvärr sambolivet upphöra i ett antal veckor då Karin åker hem för jobb i Gävle nästa helg. Därmed var det här vår sista helg tillsammans på ett tag och då passade vi på att fira min stundande examen några veckor för tidigt.
Det gjordes på bästa sätt i lördags kväll med mat på Big Buddha. Själv har jag aldrig varit något för asiatisk mat, eller rättare sagt inte varit något för att ens testa. Men när jag väl bestämde mig för, efter rekommendation från Karin, att vi kunde ta och testa igår så var jag fast direkt.
Kycklinggryta med jordnötssås, ananas och grönsaker i var något som smaklökarna gjorde vågen för. Ruskigt gott måste jag säga, något av det godaste i matväg som jag har intagit på länge. Där kan jag verkligen tänka mig att äta fler gånger :)
Väl hemma, proppmätta och nöjda, efter besöket på restaurangen visade det sig att Karin stått och fixat ihop en tårta till efterrätt under dagen. Även den var riktigt magisk i smakväg och förutom att det var en bra dag rakt igenom så kunde jag ju inte heller vara annat än väldigt nöjd med vad som bjöds. Är magen glad så är också människan glad, för att citera ur Svensson Svensson :)
Roligare med fotboll
Idag blev det dessutom seger med hela 6-1 borta mot Mörarps IF med B-laget. Till och med jag kunde, kanske rentav borde, ha gjort mål efter en hörna men kunde i alla fall glädja mig åt 90 lyckade minuter som högerback. Dessutom var det kul att vi gjorde en så bra match. Motståndet var väl inte det bästa men vi gjorde det bra och fokuserat rakt igenom.
http://hfolympia.bloggplatsen.se/ - mer om matcherna finns här och ett längre inlägg dyker upp i samma blogg under morgondagen
Plattmatch
Stryk med 2-5 (1-3), en allmänt usel insats av oss och ingen vidare harmoni någon gång under matchen för oss. Därmed har vi nu fyra förluster, två vinster och bara två poäng ned till kvalstrecket.
För egen del blev det 45 minuter (andra halvlek) som vänsterback. Det var ovant, har inte spelat på vänsterkanten sedan i Korsnäs BK 2008, men det fungerade väl hyfsat. Inblandad i ett mål bakåt men redde ut ett par svåra situationer bra också så var väl plus minus noll.
Idioterna förstörde festen
Jag - och många tusen till (exempelvis de 24 000 som fanns på arenan) - hade sett fram emot Skånederbyt nere i Malmö sedan länge. Det skulle bli årets största match, årets bästa fotbollsfest och Sveriges två bästa fotbollslag skulle mötas i ännu ett hett, spännande möte. Och så blev det ju också, ett litet tag. Inramningen var magisk, tifot från MFF-klacken vackert, sångerna rullade runt mellan arenaväggarna och matchstarten var oerhört bra. Två riktigt starka lag, ett enormt tempo och väldigt händelserik fotboll som alla såväl på arenan som i tv-sofforna måste ha gillat. Det var strålande fotboll och alla förutsättningar för en perfekt kväll fanns där.
Men så efter cirka en halvtimmes spel förstördes allt. Och då talar jag inte om Helsingborgs ledningsmål. Visst kändes det snöpligt, särskilt med tanke på hur bra och optimistiskt som MFF hade startat matchen, men man hann inte ens reflektera över att MFF nu låg under förrän matchen var förstörd. Förstörd, avslutad och förlorad på grund av ett par enskilda idioters verk.
Någon mindre intelligent människa fick för sig att kasta ett knallskott mot HIF-målvakten. Bara det hade förmodligen räckt för att bryta matchen och tilldöma MFF en förlust med 0-3, men nu skulle ju eländet fullbordas genom att en jävla pajas tyckte att det var en bra idé att ta sig in på planen och ge sig på HIF-spelare.
Redan då var vi i klacken helt övertygade om att matchen skulle brytas. Det fanns ju inget annat att göra om reglerna skulle följas så det är bara att accceptera. Så oerhört tråkigt bara att det inte fick avgöras på planen och att MFF inte fick chansen att vända.
Jag kanske ska tillägga att jag alla dagar i veckan hellre hade tagit en 0-1-förlust efter 90 minuter än det här.
Att jag dessutom hade Karin med mig, om än i fel klack, nere på arenan gjorde nästan saken än tråkigare. Vi skulle ju få uppleva festen tillsammans och ha ett par roliga timmar nere på nya Malmö Stadion, men så blev det så här. Det finns knappt ord för att beskriva hur fruktansvärt illa det kändes.
Jag vet att barn svälter i Afrika, bomber faller över länder världen över och att människor dör i aids dagligen. Fotbollen är långt ifrån alltid, men det spelar ingen roll för mig en dag som den igår. Då var det faktiskt riktigt nära till tårarna, utan överdrift. På samma gång som en fotbollsmatch förstördes blottades ännu en gång ett stort samhällsproblem och det var tragiskt såväl för alla fotbollsfans som för samhället i stort. Hur fan fungerar folk?
Jävla idiot, eller jävla idioter rättare sagt: Ni stal festen. Fy fan.
Svikare med stort S
Så illa, och om möjligt än värre än så, är det att Karin, tjejen som jag älskar så innerligt, ska stå i Helsingborgsklacken nere i MFF:s hemmaborg Swedbank Stadion under Skånederbyt ikväll. Alltså inte tätt intill mig i värmen och gemenskapen i MFF-klacken, utan på bortasektionen. Jag ryser, får skakningar och torkar tårarna om vartannat bara vid tanken. Vilket svek!
Framåt Malmö, heja Di blåe!
Mästarna från Malmö här är vi!
Hoppa om du älskar Malmö, hej hej!
Nu kör vi, derbydags och MFF ska återigen visa vilka som är Skånes stolthet. Låt mig småle när HIF propsar på att vara det. Fyra SM-guld mot 16 är ganska klent måste jag säga...
Sen får min dumma sambo och alla andra säga vad de vill om den saken. Och det återstår att om någon av oss sover på soffan i natt... :)
Klen poängutdelning
Lördagens division 6-möte med Ramlösa FF på bortaplan slutade med en tung 4-0-förlust (3-0). Det efter ett par onödiga mål bakåt i första halvlek, en halvlek som vi trots allt inledde riktigt bra och vi borde ha kunnat ta ledningen innan de kontrade in ett par mål. Spelmässigt var det ändå skapligt före paus och sedan sämre kvalité i andra från båda lagen. Tyvärr vek vi ned oss för enkelt och släppte till lite väl lätta mål.
http://hfolympia.bloggplatsen.se/ - mer om A-lagsmatchen
Igår spelade vi 2-2 (2-2) mot Helsingborgs City i toppmötet i reserv division 4. En match som vi borde ha vunnit sett till både spel och chanser, men trots att kryss kändes halvt som en förlust kan vi vara nöjda med insatsen och ändå glädja oss åt fyra vinster och en oavgjord på de inledande fem matcherna.
För egen del blev det 65-70 minuters spel som högerback i lördags med hyfsat resultat. I andra halvlek gick det riktigt bra medan första var tung sett till antalet insläppta mål men ändå kändes okej sett till spelet.
Igår spelade jag 90 minuter och det var riktigt kul att lira, särskilt i första halvlek var jag som högergack delaktig i en hel del uppspel på min kant. Bortsett från att jag får ta på mig första målet efter ett för passivt agerande på en långboll som ledde till ett friläge kändes det riktigt bra.
I andra var jag mer vaken defensivt och skötte försvarsspelet som jag skulle. Samtidigt böljade spelet mer fram och tillbaka och det blev då inte lika många uppspel från min sida, utan fick nöja mig med några stycken, ett lyckat inlägg och ett skottförsök som tyvärr gick högt över.
http://www5.idrottonline.se/HFOlympia-Fotboll/Nyheter/Egnanyheter/Kryssitoppmotet/ - mer om B-lagsmatchen
Shopping och fotboll
Dessutom resulterade den tyvärr i tre poäng för HIF, något som dock Karin var nöjd över. Riktigt lika glad var hon inte när hon fick reda på att jag köpt biljetter så långt ifrån HIF-klacken som det var möjligt, på motsatt kortsida. Av någon outgrundlig och konstig anledning vill min bättre hälft stötta Helsingborg i allsvenskan och därmed var hon inte helt nöjd med att stå närmare Kalmarsupportrarna än HIF-klacken... :)
Hursomhelst blev en spännande, rolig match och med tanke på att HIF pressade på mot målet som vi stod vid i första halvlek och KFF i andra så var det inte så tokiga platser i slutändan trots allt... :)
Kommande boll
Mer om oss i HF Olympia finns att läsa här för den som kan tänkas vara intresserad:
http://hfolympia.bloggplatsen.se/
En rejäl prövning avklarad
Det var efter en dag fylld av nervositet fram till att det var dags. Min största rädsla och fobi här i livet har alltid varit att göra bort mig, känslan av att inte räcka till och vara sämre än alla andra är inte rolig. Så visst fruktade jag det 60 minuter långa passet. Och det var nära att jag fegade ur, men till slut stod jag där ändå träningsklädd och redo när musiken satte igång.
Men fy för helvete så dålig jag var i början. Alla tog exempelvis tre snabba steg åt höger, jag tog tre åt vänster, typ... Det var så uselt inledningsvis så det går inte att med ord ge en trovärdig beskrivning av hur förvirrad och vilsen jag såg ut. Karin erkände efteråt att det var elakt att ta med mig på ett intensivpass (min lagkamrat Olander vågade visst bara försöka sig på medelpasset med sin sambo ryktas det om) men det var ju så dags då när jag stod mitt i förnedringens högborg.
Det ska dock sägas att det inte slutade så illa som det såg ut att göra i början. Min tävlingsinstinkt tog överhanden och jag kämpade mig igenom passet, blev lite bättre ju längre tiden gick och kände i alla fall att jag tog ut mig och fick bra träning.
Det ska erkännas, trots min skeptiska inställning till den här träningen från början, att det säkerligen är riktigt kul om man har ett visst mått av koordination (vilket jag tyvärr har saknat sedan födseln) och att det var riktigt givande träning som tog på kroppen. Så kanske fyra toast av fem trots allt, eller i alla fall tre... :)
Fullt upp sen sist
Under helgen som gick var mamma här och hälsade på oss. Det var riktigt kul att ha henne på besök några dagar och trots att tiden gick snabbt hann vi med en del. Bland annat åkte vi över till Helsingör där vi tittade på slottet, första gången jag såg det på nära håll faktiskt, och åt innan vi avslutade jag, mamma och Karin lördagen med matlagnign och schlager. Vi var kanske inte riktigt överens om hur bra Eric Saade är, men man kan ju inte tycka lika om allt... :)
Under söndagen gjorde vi sedan inte mycket. Vädret var, som alltid oturligt nog när mamma är här, inte det bästa och vi tog det bara lugnt fram till att tåget skulle ta henne hem till Småland igen.
Nästa gång när mamma och pappa kommer är vid min examen, 10 juni, och då kan man väl ändå hoppas på lite sol och värme?
Förhoppningsvis kan jag också inom kort slänga in några bilder från Helsingörstrippen. Får tills vidare nöja mig med att lägga in en "snodd" bild på Kronborgs slott.
Bilder från Göteborgshelgen
Paddan-tur i Göteborgs hamn
Karin njuter i solen
Fina färger i parken
Fler fina färger
Karin under Paddan-turen
Inlandstaipan, den giftigaste landormen i världen tydligen
Regnskogen på Universeum
Karin och solsken i parken
Jag fick en ny kompis
Seger
Den finfina helgen som gick inleddes för egen del redan i fredags kväll med match nere i Billeberga en bit utanför Landskrona. Ytterligare ett av de småställena som jag berikas med att besöka tack vare fotbollen :)
Väl där mötte vi hemmalaget Billeberga GIF och kunde som tur var åka hem med tre poäng. Alltid skönt att vinna, speciellt såna här matcher där vi tvingas kriga oss till segrarna i stället för att skönspela. 5-2 blev det till sist men ska man vara ärlig får man lov att säga att vi hade tur i första halvlek, de borde ha haft ledningen med ett par mål men i stället lyckades vi kvittera till 2-2 strax före paus och i andra var det vi som stod för målen.
Deras tränare tyckte att de borde ha lett med 4-0 efter en kvart såg jag i tidningen. Aningen kryddat det, utan tvekan, men å andra sidan hade vi som sagt en del flyt. Det ska man dock ha det med ibland och tack vare en rejäl krigarinsats efter paus kunde vi ta en trepoängare.
För min del blev det 55 minuters spel som högerback. Får vara nöjd då jag gjorde min första match efter ett par veckors skadefrånvaro och dessutom fick vara med och vända. Jag byttes in i slutet av första vid 1-2 och fick därmed vara på planen under hela vändningen.
Mer om matchen här:
http://www5.idrottonline.se/HFOlympia-Fotboll/Nyheter/Egnanyheter/Olympiakrigadetillsigtrepoang/
http://hfolympia.bloggplatsen.se/
Nu väntar träning ikväll och torsdag, b-lagsmatch på söndag men spelledigt för a-laget så en lite lugnare vecka än normalt. Lägligt det för mig åtminstone då jag dels har mycket med uppsatsen och dels får besök hemifrån i helgen.
Paddor, skräckturer och sol i Göteborg
Göteborgsvistelsen inleddes i lördags förmiddags och dag ett av två innehöll en sväng på stan i det strålande försommarvädret och en tur med Paddan. Det sistnämnda är ju en klassiker och givetvis passade vi på att få se stan från vattnet. Perfekt väder för det och riktigt skönt att glida runt i kanalerna och i hamnen en stund.
Efter det spenderade vi kvällen ute på vårt hotell. Ett hotell som såg mer ut för världen på bilderna på nätet än vad som var fallet i verkligheten, den saken är säker. Nu ska jag dock inte gnälla, både en helt okej kvällsmat och en riktigt fin frukostbuffé ingick i priset. Så då fick man ta att poolutsikten, som man kan njuta av sommartid (enligt hemsidan) såg ut som på bilden här och att merparten av gästerna såg ut att bestå av slitna, öldrickande och konstant rökande danska och baltiska arbetare... :)
Söndagen blev ganska hektisk men på samma gång avkopplande. Vi hade en enorm tur med vädret och kunde verkligen passa på att njuta av tiden. Trots solskenet spenderade vi ändå ett par timmar inomhus igår, Universeum var ju värt ett besök. Själv har jag ett barns fascination för vilda djur, speciellt farliga sådana som exempelvis ormar, så att gå runt bland kobror, hajar och andra skräckinjagande varelser passade mig perfekt.
Tiden i Göteborg avslutade vi därefter med några timmar på Liseberg. Det kunde knappast ha blivit bättre i det vädret. Helt underbart att strosa runt där, åtminstone efter åkturen i Balder. Jag hade, i ett försök att dels vara kärleksfull och dels visa att jag inte är feg (vilket jag dock är), lovat min kära sambo att åka just den berg-och-dalbanan. Ett beslut som jag sedan hann ångra många gånger om innan det var dags. På darriga ben gick jag sida vid sida med Karin upp till entrén och väl på plats i vagnen blev det en jäkla upplevelse, mest i positiv bemärkelse trots allt. Skräckblandad förtjusning, minst sagt! :)
Om Karin nu hävdar att jag blundade under HELA Balderturen ljuger hon. Det var bara stundtals, ganska långa stunder i och för sig men ändå...
När det sen var dags att bänka sig på bussen och åka hem igen kunde vi blicka tillbaka på en perfekt helg, under vilken vi hann med mycket utan att stressa oss sönder och samman.
Campioni d' Italia
AC MILAN ITALIENSKA LIGAMÄSTARE 2010/2011
i lördags när titeln säkrades via 0-0 mot Roma. Underbart! :)
Ettårsjubileum
Därefter var det bara att bege sig ut till Swedbank Stadion med förhoppningen om att ge Karin en bra fotbollsupplevelse. Något som det också blev, åtminstone enligt henne själv. Trots förlusten var det ganska bra drag, det tyckte även jag som har upplevt riktigt magiska matcher där nere, och fansen höll igång bra. Det gjorde att min kära sambo faktiskt fick uppleva den härliga stämningen, atmosfären och trycket som ofta är på MFF:s hemmamatcher. Något som hon också tyckte var kul.
Så när vi kunde summera ettårsdagen (2.5 år som par nu, det vågade jag inte hoppas på när vi träffades hösten 2007) var vi nog båda nöjda. Speciellt jag kanske, över att ha fått på min älskling en vacker MFF-halsduk och kunnat njuta av att se henne sjunga och klappa med lite i MFF-ramsorna. Det är kärlek det! :)
Karin i MFF-klacken
Mycket folk, drygt 17 000, och bra tryck
Tifot
En speciell dag - ovanligt firande
En speciell dag som firas på ett annorlunda, jämfört med tidigare årsdagar som Karin och jag har firat tillsammans.
Imorgon, på vår förlovningsdag som sagt, får hon den möjligheten:
MFF-IFK Göteborg, 20.00, Swedbank Stadion
Ska se till så att min redan magiskt vackra sambo blir om möjigt ännu lite snyggare genom att låna ut en MFF-halsduk till henne för att göra upplevelsen maximal... ;)
Som jag älskar dig hjärtat <3
2.5 underbara år nu (eller väldigt snart), varav ett som förlovade
Kolugn valborg
. . . . . . . . .
I övrigt har den gångna veckan handlat ganska mycket om uppsatsarbete. För en gång skull har det inte heller blivit så mycket fotboll, i alla fall inte när det gäller att spela själv. Blödningen i vaden har fortsatt att göra sig påmind så endast lätt träning och gym har varit aktuellt under veckan. Därmed missade jag också dagens storförlust (2-7) mot Makedoniska IF. Trist att inte kunna spela men å andra sidan kanske skönt med tanke på siffrorna...
. . . . . . . . .
Vågar man säga att det är klart nu? Ja, en poäng på tre matcher grejar
de rödsvarta. Milans 18:e Lo Scudetto är snart i hamn!
. . . . . . . . .
Underbart försommarväder nere i Helsingborg de sista dagarna av april. Njutbart, men kan ändå störa mig lite på hur så många överskattar värmen. Så fort det blir lite soligt och varmt så ska alla ut och sola, glida runt i shorts och t-shirt och bara måste trängas på uteserveringarna. Visst, det är härligt med värme men sitt ner i båten, det var fortfarande april när värmeböljan anlände och förhoppningsvis väntar tre-fyra varma månader i rad framöver.
Lite typiskt att det idag har varit kyligt, blåsigt och långt ifrån de där behagliga temperaturerna som lockade ut folk likt kossor på grönbete för några dagar sedan...
. . . . . . . . .
Ska bli ett blogginlägg i Olympiabloggen innan kvällen är över också. Här kommer det dessutom mer i nästa vecka, bland annat givetvis en del om morgondagen som är extra speciell... :)