alfredssons vardag

Paris var verkligen vad man hade kunnat önska sig, föreställa sig och mer därtill. Vilken fantastisk stad! Nu har jag inte varit mer än i Milano av storstäder som kan jämföras med den franska huvudstaden, så jag har inte mycket att ställa i relation till Paris, men ingen kan väl säga annat än att den staden är magisk?

Från första till sista minut njöt Karin och jag av atmosfären, miljöerna, arkitekturen och av alla klassiska sevärdheter som finns där.



Första dagen, i onsdags, tog vi oss på kvällen till Montmartre där vi åt och tog trapporna upp till Sacré-Coeur där vi fick en vy över området. Glädjande nog lärde vi oss också snabbt metrosystemet vilket underlättade för resten av veckan, då hotellet inte låg i världens roligaste område (utan att för den skull vara allt för tokigt) och alla sevärdheter, trevliga restauranger och så vidare fanns i andra delar av staden.



Under de första dagarna hann vi även med att se Triumfbågen och gå upp i Eiffeltornet. Det sistnämnda var riktigt häftigt, särskilt för mig som är höjdrädd. Men väl där uppe kändes det inte så farligt, trots att det var skapligt högt minst sagt. Bara känslan av att stå högst upp i det världsberömda tornet var häftig och att få dela den med Karin gjorde det hela ännu bättre. Dessutom hade vi hyfsad utsikt över Paris om man säger så.







Även Triumfbågen var cool att se och för mig som bortsett fotbollen faktiskt, tro det eller ej, tycker att arkitektur och framför allt stora, mäktiga men samtidigt noggrant utformade byggnader är av stort intresse var hela Paristiden klockren i det hänseendet. Överallt dit man vände sig och tittade fanns det någon form av byggnadsverk som drog ögonen till sig. Att flera av dem dessutom fanns i anslutning till den vackra floden Seine, som ju rinner rakt igenom stan, gjorde inte upplevelsen sämre.  

I fredags blev det ett långt besök på Louvren där vi bland annat, förstås, spanade in Mona-Lisa och en mängd andra vackra tavlor. Därefter fortsatte vi dagen på en fin restaurang med utsikt över det mäktiga museet, precis intill Seine. Vackert värre och en riktigt mysig kväll blev det. 

På tal om Mona-Lisa så hon var egentligen väldigt blek i jämförelse. Själv tyckte jag att såväl de enorma tavlorna som vissa klart mindre, men vackrare och mer spännande tavlor var mer att se än Da Vincis enormt berömda skapelse. Men vem är jag att uttala mig om sånt som jag inte begriper?

Lördagen avslutade sedan Parisvistelsen för vår del. Ett besök vid Notre Dame, den berömda kyrkan, blev det och därmed fick man se ännu en fantastisk byggnad. Vi passade också på att gå in och den var inte mindre imponerande från insidan. Riktigt läckert och kul att ha besökt så klassisk mark.



Därefter strosade vi runt på några mysiga gator på andra sidan Seine och hittade en perfekt grekisk restaurang att äta på. En härlig middag och några foton med snygga hattar (?) fick sätta punkt för några strålande dagar i Frankrikes hjärta för vår del.

Då flyget skulle gå ganska tidigt på söndagsmorgonen valde vi att ta oss ut till Charles de Gaulle redan sent på lördagskvällen, för att slippa stressa och för att inte riskera att missa planet. Därmed kan jag nu checka av Landvetter, Sturup, Kastrup och Charles de Gaulle som flygplatser där jag har sovit, om någon undrade.





Summeringsvis kan jag inte säga annat än att Parisdagarna var fantastiska, underbara och allt annat i positiv bemärkelse. Superlativen räcker knappt till för att beskriva en av mina absolut bästa semestrar någonsin. Att sällskapet var bästa tänkbara skadade förstås inte heller :)







Så tack Paris och tack älskling för en oförglömlig minisemester!

Vill passa på att skicka ett stort grattis till en av de absolut bästa fotbollstränare som jag någonsin har haft. Mikael Bergendahl, vår Olympiacoach 2010, gifte sig nämligen i lördags med sin Hanna. Grattis till er båda och många lyckönskningar från din gamle högerback :)

Fredagskvällen blev rakt igenom lysande! Den inleddes med en tur till östra Öland, där NIK spelade mot RM IF. En på förhand riktigt tuff match i vilken NIK stod för en lysande insats. Spel mot ett mål första 30, ledning, men sen åkte NIK på en straff och en helt horribel utvisning på målvakten. 1-1 där och numerärt underläge, men NIK-spelarna såg ut att ha bestämt sig för att åka hem med tre poäng för med en fantastisk inställning och offervilja, kombinerat med fortsatt bra spel, såg de till att det trots spel med tio man i en timme blev en finfin 5-1-seger till slut.

Riktigt underbart det - för NIK är verkligen laget i hjärtat alla kategorier. Det är riktigt gott när Milan och MFF vinner, men frågan är om de minnesvärda NIK-segrarna som man har upplevt genom åren är de allra skönaste, bortsett från MFF:s säkrande av SM-guldet ifjol :)

Den lyckade fotbollsmatchen sparkade igång en fredagskväll som sen skulle fortsätta i positiva tecken. Väl tillbaka i Kalmar var det förstås givet att bege sig till Stortorget, dit ett antal tusen till vallfärdat, för att se Veronica Maggio uppträda. En grym artist som jag har fastnat helt för de senaste månaderna och även om jag stod för långt bak stora delar av konserten för att känna något riktigt tryck var det bra, utan minsta tvekan.


Efter Maggio-konserten blev det sedan en lagom lugn utekväll med ett gäng nöjda NIK-spelare: Tasso, Tin, Jimmy, Dennis, Nicke och Bojan blev mitt sällskap för kvällen och det var riktigt roligt att vara ute för en gång skull. Blir sällan av numera, vilket inte gör det minsta men den här gången var det klockrent att gå ut med ett så gott gäng, inte minst en kväll som denna efter såväl en imponerande seger som efter en bra konsert.

Var egentligen bunden till att vara nykter då bilen skulle ta mig hem till föräldrarhemmet, ut i skogarna, för lite nattsömn innan en ny jobbardag väntade. Men det löste sig när Tasso slog upp portarna till det grekiska residenset och stod för sovplatsen. Så det är bara att lyfta på hatten och tacka alla inblandade för en suverän fredag :)

25-årsdagen inleddes med uppvaktning på sängen. Inte direkt överraskande, särskilt inte som min kära sambo väcktes först för att få chansen att även hon komma in i rummet sjungandes för mig. Hursomhelst blev det en trevlig start på dagen :)

Lagom nyvaken och i färd med att öppna de första presenterna :)
 

Föreberedelser inför kalaset. Jag ser till att höja arbetsmoralen genom att visa min uppskattning över medarbetarnas insatser ;)

Paketöppningen fick ske offentligt inför släkt och vänner. Glädjande nog kan jag ärligt säga att jag överöstes med saker som kommer att bli bra att ha. Bland annat presentkort på Expert, Cervera och MQ, samt en ny skjorta. Kunde verkligen inte klaga :)

Hanna ser nöjd och segerviss ut redan under tipsrundan...




...och visst var det min gamla barndomskamrat som visade sig veta mest om mig. 10 rätt och ytterst nära rätt svar på utslagsfrågan (114 matcher har jag spelat i NIK, 112 gissade hon på) räckte till seger och ett presentkort på Kullzéns fik. Grattis Hanna! :)

Åkesson, Alf-Gunnar, Johan, Karin och "min" Karin :)

Familjebild, med pojkrummet i bakgrunden :)




Två fantastiska kvinnor: Karin och mamma.
Mycket tack vare de två blev kalaset och födelsedagen blev perfekt.
Nog syns det att de har slitit hårt, de ser lite trötta ut... :)