Glasögon
Gårdagskvällen spenderades utanför Ängelholm i Strövelstorp, en plats jag besökte för första gången i mitt liv. Fotboll var förstås anledningen då vi hade seriepremiär med b-laget mot Strövelstorps GIF igår.
Trippen till landsbygden (det var som att komma hem) slutade glädjande nog med en klart rättvis 4-2-seger för oss, 90 minuter som högerback för mig och en riktigt lyckad insats.
Det är alltid charmigt att komma till såna småställen, jag känner ju igen mig hemifrån Nickebo och Ljungvallen. Skillnaden mot att spela inne i stan är att folket alltid är så engagerat och brinner för sitt lag. Så även igår då det hettade till en del när Strövelstorpspubliken, innehållandes ett gäng sådana klassiska fotbollsgubbar som skriker på allt och alla och inte sällan är ganska enögda, gjorde sin röst hörd.
Själv brukar jag numera hålla mig rätt lugn och inte lägga fokus på saker utanför spelet, jag börjar väl bli gammal och rutinerad. Men igår kunde jag inte låta bli att svara när en glasögonprydd herre med rejäla röstresurser som stod utanför sidlinjen opponerade sig mot en utebliven frispark:
- Men nu får du väl fan ta och skaffa glasögon domaren! Ser du ingenting?!
- Men han tar ju bollen först, vad klagar ni för?
- Va?! Du borde också skaffa glasögon!
- Du har ju redan glasögon, men du ser ju tydligen inte i alla fall...
Frågan är om Gud var på Strövelstorpsgubbens sida. Känns som att någon har straffat mig då en smäll jag fick på vaden efter cirka en kvart igår nu har orsakat en svullen vad som är öm till förbannelse...
Nu uppsatsjobb och vadkurerande, ska försöka träna ikväll. Perfekt väder, gräs och match på torsdag igen. Klart att man inte vill sitta här och gnälla utan ut och träna då.
Trippen till landsbygden (det var som att komma hem) slutade glädjande nog med en klart rättvis 4-2-seger för oss, 90 minuter som högerback för mig och en riktigt lyckad insats.
Det är alltid charmigt att komma till såna småställen, jag känner ju igen mig hemifrån Nickebo och Ljungvallen. Skillnaden mot att spela inne i stan är att folket alltid är så engagerat och brinner för sitt lag. Så även igår då det hettade till en del när Strövelstorpspubliken, innehållandes ett gäng sådana klassiska fotbollsgubbar som skriker på allt och alla och inte sällan är ganska enögda, gjorde sin röst hörd.
Själv brukar jag numera hålla mig rätt lugn och inte lägga fokus på saker utanför spelet, jag börjar väl bli gammal och rutinerad. Men igår kunde jag inte låta bli att svara när en glasögonprydd herre med rejäla röstresurser som stod utanför sidlinjen opponerade sig mot en utebliven frispark:
- Men nu får du väl fan ta och skaffa glasögon domaren! Ser du ingenting?!
- Men han tar ju bollen först, vad klagar ni för?
- Va?! Du borde också skaffa glasögon!
- Du har ju redan glasögon, men du ser ju tydligen inte i alla fall...
Frågan är om Gud var på Strövelstorpsgubbens sida. Känns som att någon har straffat mig då en smäll jag fick på vaden efter cirka en kvart igår nu har orsakat en svullen vad som är öm till förbannelse...
Nu uppsatsjobb och vadkurerande, ska försöka träna ikväll. Perfekt väder, gräs och match på torsdag igen. Klart att man inte vill sitta här och gnälla utan ut och träna då.
Kommentarer
Postat av: Mikael B
De är rätt Affe! på honom bara!! Stor del av charmen men samtidigt oerhört irriterande människor...
Postat av: Fredde
Ja håller med Mikael. Vet inte om jag skulle ha samm tålamod själv dock. Självdisciplin är inte min starka sida.
Postat av: Affe
Haha gott att ni är på min linje grabbar. Som du säger Micke, det är en del av charmen men det finns också gränser. Vissa övergår till att bara bli dryga när de står och skriker och verkar sakna allt vad fotbollskunnande heter.
Trackback
