Tunga ben och sockerkaka
Två matcher med 90 minuters speltid i båda och en träning med ganska högt tempo på det - allt inom loppet av mindre än fyra dygn - satte sina spår. Man börjar väl bli gammal antar jag. Åtminstone var känslan sådan i måndags kväll när kroppen sa ifrån ganska högljutt och stelheten gjorde sig påmind. Men jag klagar inte, det är en skön känsla att känna av att man verkligen har tagit ut sig och då det dessutom har gått bra går den verkligen att leva med.
Den tunga, smärtande kroppen kändes dessutom en aning lättare när jag kom hem efter måndagsträningen. Jag var säker på att en date med diskberget väntade, men glädjande nog möttes jag av ett diskställ fyllt av diskat porslin och inte nog med det: strax intill på bänken stod en nybakad sockerkaka. Har jag sagt tidigare att jag har världens bästa sambo? I så fall är det på sin plats att understryka det nu och skriva det med fetstil också :)
Vi har problem med internet hemma som sagt så det får i dagsläget bli lite bloggande från Wessbergs kontor. Nu går jag förstås inte bara hit för att blogga men när dörren ändå står på glänt och kaffet är nybryggt så är det bara att ta vara på chansen att skriva några rader också i samband med mailkollande, strösnackande och kaffedrickande.
Träning ikväll igen, ytterligare en ledig dag imorgon och därefter hem till Kalmar för påskfirande i sällskap med Karin på fredag. Sedan tillbaka hit på måndag med en vovve i släptåg :)
