Fler Skånereflektioner
Det får bli en liten fortsättning på det föregående inlägget. I brist på annat att göra innan handbollen så plitar ner ner några saker till som har hänt idag.
Jag har pratat med min första riktiga skåning. Han hade inga tänder och en skånska som var bredare än Peter Harryssons bakdel, men han var i alla fall väldigt trevlig och förklarade att cykelreparatören (hos vilken jag tänkte fråga om begnade cyklar såldes) var och besiktade sin bil...
Dessutom har jag klippt mig med skräckblandad förtjusning. Helt nollställd när det gällde frisörer här i Helsingborg klev jag in på första bästa salong på väg ner mot stan och slog mig ner. Till min förskräckelse var det killen som såg ut att sitta och vänta på sin tur i en av stolarna som helt plötsligt reste sig upp, plockade fram en till synes helt vanlig papperssax och började klippa frenetiskt i mitt tjocka hår. Vad har jag gett mig in på, tänkte jag med svetten framträngande i pannan.
Men oron jag då drabbades av försvann efter hand när det visade sig att den här mannen kunde sin sak. Med en precision och en noggrannhet värdig en prickskytt i KGB filade han länge och väl på min kalufs innan han till slut verkade nöjd. Ganska nöjd blev även jag och nu väntar vi bara på Karins omdöme. Hon brukar förvisso alltid säga att det har blivit fint, snäll som hon är, men med tanke på min tjurighet tidigare idag kanske hon är sur nu...
. . . . . . . .
Utlovade bilder dyker upp så fort jag får igång vårt trådlösa internet på min stationära. Själva datorn är igång nu men nätet ska jag styra upp innan bilderna kan läggas in. Gör mitt bästa!
/ er vilsne men nyklippte sambobloggare
Jag har pratat med min första riktiga skåning. Han hade inga tänder och en skånska som var bredare än Peter Harryssons bakdel, men han var i alla fall väldigt trevlig och förklarade att cykelreparatören (hos vilken jag tänkte fråga om begnade cyklar såldes) var och besiktade sin bil...
Dessutom har jag klippt mig med skräckblandad förtjusning. Helt nollställd när det gällde frisörer här i Helsingborg klev jag in på första bästa salong på väg ner mot stan och slog mig ner. Till min förskräckelse var det killen som såg ut att sitta och vänta på sin tur i en av stolarna som helt plötsligt reste sig upp, plockade fram en till synes helt vanlig papperssax och började klippa frenetiskt i mitt tjocka hår. Vad har jag gett mig in på, tänkte jag med svetten framträngande i pannan.
Men oron jag då drabbades av försvann efter hand när det visade sig att den här mannen kunde sin sak. Med en precision och en noggrannhet värdig en prickskytt i KGB filade han länge och väl på min kalufs innan han till slut verkade nöjd. Ganska nöjd blev även jag och nu väntar vi bara på Karins omdöme. Hon brukar förvisso alltid säga att det har blivit fint, snäll som hon är, men med tanke på min tjurighet tidigare idag kanske hon är sur nu...
. . . . . . . .
Utlovade bilder dyker upp så fort jag får igång vårt trådlösa internet på min stationära. Själva datorn är igång nu men nätet ska jag styra upp innan bilderna kan läggas in. Gör mitt bästa!
/ er vilsne men nyklippte sambobloggare
Kommentarer
Trackback
