Bitterhet och cyniskt agerande
Gårdagskvällen var långt ifrån rolig för oss Milansupportrar. Det var kvällen när cynismen segrade och det fula spelet tog överhanden.
Man hade ju så stora förväntningar, ett formstarkt Milan skulle ta revansch mot ärkerivalen och det absolut värsta laget i fotbolls-Europa (alltså Inter). Så blev dock inte fallet. I stället blev det säsongens andra tunga, prestigefyllda derbyförlust och så var den kvällen förstörd.
Jag själv är av den uppfattningen att det viktigaste är att vinna, inte hur det ser ut. Därför skulle jag förmodligen vara nöjd om Milan vann match efter match med 1-0, spelade tråkig fotboll och hade en hel del tur. Kanske skulle jag också vara nöjd om Rossoneri var lika cyniska och resultatinriktade som Inter är. Men som motståndarsupporter igår blev man bara förbannad.
Visst, det låter som bittra tongångar från en dålig förlorare och till viss del är det kanske också vad det är. Men Interspelarna och deras arroganta coach Mourinho var långa stunder bedrövliga att skåda igår. Det filmades konstant, gnälldes, klagades och man uppförde sig hånande mot både motståndare och domare. I mina ögon förstärkte Inter igår bilden av sig som ett riktigt vidrigt, äckligt lag utan klass och stil. Framgångsrikt, visst, men långt ifrån vackert eller sportsligt.
Maicon var den störste pajasen av alla. Snacka om filmningarnas okrönte konung.
Lucio var inte mycket bättre han.
Och många av de andra var likadana.
Ja, jag är bitter.
Men jag säger samtidigt bara vad såväl jag själv som många andra tycker.
Inter är ett ruskigt stabilt och starkt lag men omtyckta av andra än sina egna supportrar kommer de aldrig att bli. Åtminstone inte så länge de praktiserar samma attityd och spel som igår.
Man hade ju så stora förväntningar, ett formstarkt Milan skulle ta revansch mot ärkerivalen och det absolut värsta laget i fotbolls-Europa (alltså Inter). Så blev dock inte fallet. I stället blev det säsongens andra tunga, prestigefyllda derbyförlust och så var den kvällen förstörd.
Jag själv är av den uppfattningen att det viktigaste är att vinna, inte hur det ser ut. Därför skulle jag förmodligen vara nöjd om Milan vann match efter match med 1-0, spelade tråkig fotboll och hade en hel del tur. Kanske skulle jag också vara nöjd om Rossoneri var lika cyniska och resultatinriktade som Inter är. Men som motståndarsupporter igår blev man bara förbannad.
Visst, det låter som bittra tongångar från en dålig förlorare och till viss del är det kanske också vad det är. Men Interspelarna och deras arroganta coach Mourinho var långa stunder bedrövliga att skåda igår. Det filmades konstant, gnälldes, klagades och man uppförde sig hånande mot både motståndare och domare. I mina ögon förstärkte Inter igår bilden av sig som ett riktigt vidrigt, äckligt lag utan klass och stil. Framgångsrikt, visst, men långt ifrån vackert eller sportsligt.
Maicon var den störste pajasen av alla. Snacka om filmningarnas okrönte konung.
Lucio var inte mycket bättre han.
Och många av de andra var likadana.
Ja, jag är bitter.
Men jag säger samtidigt bara vad såväl jag själv som många andra tycker.
Inter är ett ruskigt stabilt och starkt lag men omtyckta av andra än sina egna supportrar kommer de aldrig att bli. Åtminstone inte så länge de praktiserar samma attityd och spel som igår.
Kommentarer
Trackback
