Vinst och muffins
Segerns sötma smakar allra bäst när man inte får uppleva den så ofta.
Åtminstone inbillar jag mig det och under säsonger som denna, då det mesta går emot resultatmässigt, är det extra skönt när man väl får vara med och vinna en match då och då.
Igår kvälll blev det så en efterlängtad framgång igen efter alla dessa motgångar. Detta när Gantofta IF, med sitt a-lag i division 4 och med en bilaga som slåss i toppen av reserv division 3, besegrades i b-lagsserien med klara 4-0 (1-0). Det var andra raka vinsten för bilagan, men i övrigt har säsongen sett ut i princip som a-lagets. Det vill säga nattsvart. När vi jobbar lika hårt för varandra som igår och när alla tar sitt ansvar, lägger stor vikt vid positionsspelet och går in med rätt attityd till uppgiften så är vi klart bättre än vad tabellen visar. Inte minst i reservserien. Vårt b-lag håller egentligen klart skaplig klass när alla presterar på den nivå de kan och, framförallt, när alla underordnar sig laget. Den här gången var det verkligen laget före jaget från samtliga Olympiaspelare och då gav det också resultat.
Ett hårt arbetande Olympia blev visserligen delvis tillbakatryckt inledningsvis. Men vi fredade oss och lät inte Gantofta skapa speciellt mycket mer än några hörnor och ströchanser. En riktigt het målchans hade de, med ett avslut tätt utanför, men sedan stack vi upp i flera fina och snabba anfall. Den sista passningen lyckades inte riktigt och vi borde nog ha utnyttjat våra attacker när bättre då vi flera gånger om kom runt på kanterna, men i boxen hade vi ingen större lycka med oss före paus.
Dock nickade en av mina backkollegor snyggt in en hörna och med 1-0 i ryggen kunde vi sedan gå ut med ett ganska starkt självförtroende till andra halvlek. Gästerna inledde piggt men allt eftersom halvleken led blev det mer och mer Olympia. Vi spelade aggressivt (domaren tillät ganska tufft spel också) och vann många bollar på mitten, något som ledde till fina kontringslägen. Vi gjorde 2-0 på ett friläge i misstänkt offsideläge, satte 3-0 efter en snabb och smart frispark på mittplan och rundade av med en kontring till 4-0.
Skönt att få vinna och att dessutom få göra det övertygande. Just att alla slet så hårt var extra roligt och vi ser ju att det ger utdelning. Plus för att vi äntligen höll nollan och för att vi tog viktiga poäng i kampen kring strecket i tabellen. Då även vårt b-lag slåss för sin existens i serien är varje inspelad pinne av värde.
För undertecknads del blev det 90 minuter som högerback och lagkapten. En godkänd insats utan tvivel om den ska bedömas av mig själv. Inga stora misstag direkt och ett par fina brytningar, med en precis glidtackling i straffområdet som höjdpunkt, gjorde att det kändes bra. Över lag kändes det stabilt i backlinjen och vi låg allt som oftast rätt, precis som de övriga lagdelarna, i positionerna. Välbehövligt var det också att få 90 minuter i kroppen då jag på grund av Greklandssemestern inte har rört en fotboll sedan matchen mot Stattena för två veckor sedan.
. . . . . . . . .
Med den här lyckade starten på veckan kan jag summera några riktigt fina dagar fotbollsmässigt. Bortsett från vår tunga a-lagsförlust i lördags har det varit idel medgång: NIK-vinst i fredags, Ibrahimovic klar för Milan i lördags och Rossoneri propagandaspelade mot Lecce igår. Dessutom fick som bekant Helsingborg stryk i lördags och Inter tappade poäng i gårdagskvällens Serie A-match.
Det är bara att tacka, ta emot och njuta av de ovan nämnda resultaten samtidigt som jag tar en tugga av muffinsen som sambon så passande hade slängt ihop medan undertecknad spelade. Det är synd att klaga, eller hur?
Lägenhetsfixande
Möblerna har kommit på plats, väggarna har sakteliga börjat dekoreras med bilder, tyger och annat, gardiner har köpts in liksom mattor och det börjar verkligen kännas som vårt riktiga hem nu. Riktigt kul att få skapa det helt på egen hand, nu när vi kan sätta vår egen prägel och stil på det.
Ska se till att ta lite bilder när det är klart och slänga in här. Men först utlovas ett antal bilder (och mängder av dem på Facebook senare) från Greklandsvistelsen samt en summering av den.
Men först lite fotbollstittande och diskande innan sambon kommer hem för pizzabak och film.
Fotbollsblogg
. . . . .
ÖMSOM VIN, ÖMSOM VATTEN
Rubriken kunde relatera till mina dryckesvanor under Greklandsvistelsen, men i stället syftar den till helgens fotboll för egen del så här långt. En seger och en tung förlust är facit nu när lördagseftermiddagen är på väg mot kväll.
NIK vann programenligt borta mot nästjumbon Blomstermåla IK igår. Den spelmässiga insatsen var enligt rapporterna ganska långt ifrån att kunna jämföras med ett gott årgångsvin, men resultatet 4-0 går däremot inte att klaga på. Det smakade utan tvekan mer än okej och innebär att NIK fortfarande endast är en poäng bakom kvalplatsen upp till elitfyran, mellansteget mellan fyran och trean som de har hemma i Småland. Egentligen bör väl inte NIK, med en hög medelålder och många spelare som varvat ner från spel högre upp i truppen, gå upp men givetvis är det roligt att de har varit med och slagits i toppen (tvåa, fyra respektive fyra) sedan vi tog klivet upp (med undertecknad som inhoppande ytterback/mittfältare) 2006.
Om gårdagskvällen summeras med vin var dagens match på Olympiafältet inte vatten värd. Mitt eget HF Olympia dominerade derbyt mot ett åderlåtet Stattena IF, hade rättvist 1-0 i paus och såg ut att kontrollera det hela rakt igenom. Sedan åkte de vitröda på ett alldeles för billigt mål tidigt i andra och förlorade all trygghet som såg ut att finnas där före halvtidsvilan. Trots en mindre bra insats spelmässigt efter 1-1 borde det ha blivit poäng för vår del och före kvitteringen kunde det mycket väl ha blivit 2-0, utan att vi för den skull skapade mängder med chanser. Men i stället gick det som det brukar för bottenlag: 1-2 med mindre än tio minuter kvar och en såväl bitter som orättvis och onödig uddamålsförlust var ett faktum.
Om inte grekinspirerade Alexander Den Store vinner sin match i helgen är det fortfarande fem poäng upp till kval för vår del, med fem matcher kvar. Man behöver inte bara någon raketforskare för att förstå att det blir tufft, men vi har såväl Alexander som seriejumbon Bergandy kvar att möta och får hoppas på hjälp från de andra lagen utöver de resultat som vi själva kan påverka.
Utlovad tabellscreen kommer efter helgen, såväl från division 6 Nordvästra Skåne B som division 4 Sydöstra Småland.
Om ni är sugna på mer lokalboll rekommenderar jag de här bloggarna:
http://skanebollen.wordpress.com/
Min tidigare klubb, Nickebo IK, som jag skriver mycket om här har förstås en hemsida. Den står i mångt och mycket undertecknad för och den hittar ni här:
http://www.nickeboik.com/fotboll/
http://www.barometern.se/blogg/fotbollsbloggen/
På hemmaplan igen
Det har varit helt fantastiskt den senaste veckan och vi har verkligen ingenting att klaga på, tvärtom. En lång summering av vår semester med en hel del bilder (det togs nästan 300) kommer senare. Nu nöjer jag mig med att delge er att vi är hemma, välbehållna trots en mopedtur som verkligen bestod av skräckblandad förtjusning och riktigt nöjda med allt som vi har fått uppleva.
Dessutom bör undertecknad påpeka att fotbollsbloggen är uppdaterad:
http://kylspray.com/blog/Glidtackling.aspx
Grekland med älsklingen
Uppsats-finslipandet klart idag, imorgon kommer min älskade Karin hit och på torsdag beger oss vi två till grekiska Karpathos för en veckas underbar semester. Kan jag klaga? Nej! :)
Vardagen är här
Tillbaka i Helsingborg nu som ni förstår, mina kära föräldrar har åkt hem och Karin är kvar i Gävle till på onsdag. Med andra ord är det tämligen tomt här just nu och var passar då bättre än att inleda vardagen med att slappa framför tv:n, med laptopen i knäet? Lite tv-tittande, lite bloggande, lite FM-spelande. Allt är som det brukar med andra ord.
Lagom bittert att inleda fotbollsspelandet här nere med en storförlust i b-lagsderbyt idag, men i övrigt ska det inte klagas alltför mycket från min sida. Oerhört viktig seger för a-laget igår och dessutom känns det ganska skönt att vardagsrutinerna rullar igång igen från och med ikväll.
Nu är det bara min fina sambo som ska komma på plats, sedan är det nästintill garanti för att det blir en trevlig och bra höst :)
Motivation och klass slog obalans
Några klyschor behöver inte plockas fram när man ska summera dagens b-lagsderby på Olympiafältet mellan Stattena IF och oss i HF Olympia. I ställer räcker det med att konstatera att ett lag hade både motivation och klass medan det andra inte fick mycket att fungera.
Tyvärr var vi det icke-fungerande laget den här dagen...
De första minuterna såg inte så tokiga ut, men sedan rullade Stattena (för dagen med ett antal duktiga a-lagsspelare på planen) ut oss rejält under en period. Dels hade de såväl fysisk och ett passningsspel som var till deras fördel, dels fick de god hjälp av att vi inte alls fungerade som lag. Tvärtom lyckades vi inte hålla ihop lagdelarna utan hamnade fel i banan och bjöd på alldeles för stora ytor.
Nu är jag som spelare i laget egentligen inte den som ska analysera vårt spel och kritisera olika detaljer, då jag i allra högsta grad är delaktig i såväl eventuellt framgång som motgång (likt den idag) när jag befinner mig på planen (men även utanför den, alla som är med i matchtruppen bidrar vid varje enskild match i mina ögon). Men att säga att vi idag agerade alldeles för obalanserat är inte att dra en förhastad slutsats, det var uppenbart för alla vid Olympiafältets plan nummer sju.
0-1 blev snabbt 0-2 innan vi reducerade och faktiskt hade ett par riktigt fina kvitteringsmöjligheter. Men i stället släppte vi för enkelt till såväl 1-3 som 1-4 före paus och kostade dessutom på oss att bränna några ypperliga chanser till.
Andra halvlek blev sedan klart bättre för del, åtminstone första halvtimmen innan vi återigen föll in i de gamla hjulspåren med obalans och för få delaktiga spelare i försvarsspelet. Vi åt oss lite närmare via ett fint 2-4-mål och hade sedan ett gäng solklara målchanser, men marginalerna var inte med oss idag. Att vi sedan förlorade mot ett bättre lag råder det inget tvivel om, men 2-5 kom via ett solklart offsidemål och med alla målchanser kunde vi ha gjort tre-fyra mål till.
Det är dock bara att glömma stora delar av den här insatsen och jobba vidare. Vi såg inledningsvis i andra halvlek att vi kan spela riktigt fin fotboll när alla tar sitt ansvar och det får vi trots allt ta med oss från den här eftermiddagen. I övrigt drar vi ett streck över det här derbyt och blickar framåt.
För egen del blev det 90 minuter som högerback. Varken bra eller dåliga egentligen, mest nyttiga då jag behövde speltid för att komma igång efter uppehållet.
Helsingborg nästa
Förhoppningen om att få se NIK plocka tre nya poäng som avslutning på hemmavistelsen infriandes tyvärr inte. I stället stod mitt kära gamla lag för en bedrövlig insats och fick stryk hemma mot Pukebergs BK med 2-1. Men sommaren har ändå bjudit på ett par riktigt magiska fotbollskvällar nere på Ljungvallen så det finns en hel del positivt att minnas rent fotbollsmässigt i alla fall.
Dessutom har den inneburit en hel del roligt ÖB-jobb, ett par härliga besök i Gävle där älsklingen bland annat uppvaktade mig så fint på min födelsedag, ett antal stranddagar, möten med roliga och trevliga människor och många allmänt bra dagar. Sammanfattningsvis kan jag inte säga annat än att sommaren på hemmaplan 2010 har varit riktigt, riktigt bra.
Nu blir det fullt upp när jag väl kommer ner till Helsingborg. Imorgon ska jag se vårt a-lag mot Bosna, förhoppningsvis gör vi en bättre insats än i den bedrövliga 1-6-förlusten mot dem i våras. Sedan väntar b-lagsspel för mig när vi tar oss an Stattena IF i ett hett derby på söndag. Därefter rullar det på. Ny match för a-laget på tisdag och sedan kommer min kära sambo ner på onsdag. Blir kanon det!
Jobb: skrev om en show med Lasse Brandeby, Thomas Ravelli o co
Födelsedagstårta i Gävle :)
Jag och älsklingen under mitt första Gävlebesök i somras :)
Grattis älskling
Världens bästa flickvän och sambo fyller 21 idag.
Grattis älskling!
<3
Ge oss fler såna som Idol-Tove
Jag läste i Aftonbladet häromdagen om Tove Styrke, ni vet hon Idol-Tove som slog igenom i förra omgången av Idol med en lite egen och personlig stil. Inte för att jag lusläser Aftonbladets nöjessidor, så är faktiskt inte fallet. Men jag fastnade för ett citat i artikeln och kände att den var värd att läsas. Citatet som fick mig att fastna var följande: "hela kändisgrejen är äcklig". Ett resonemang och en åsikt som den unga sångerskan utvecklade med följande ord: "...folk utnyttjar media för att ta sig fram och egentligen har de inte gjort någonting."
Är det inte helt underbart att höra hur en ung och lovande artist, som mycket väl skulle kunna använda sig av medierna på många sätt för att öka uppmärksamheten kring sig, och därmed få mer publicitet och tjäna mer pengar, totalt förkastar den kultur som hon själv skulle kunna vara en del av? Jag tycker det i alla fall.
Nu låter jag förmodligen gammalmodig och tråkig, men låt mig göra det då. I sommar har man kunnat läsa i kvällstidningarna (ja, jag läser dem, jag erkänner) om snorungar som sparar hela årets studiebidrag för att kunna leka rika i Båstad under en vecka, om studenter vilka normalt sett sitter i sina studentrum, käkar billig mat och lever alldagliga liv men som under några heta sommardagar tydligen verkar tro att de är något, eller åtminstone att andra tycker att de är det.
Ett av sommarens nya begrepp är vaskning. Ni har läst om det? När man, främst ungdomar, beställer in två flaskor champagne bara för att sedan be kyparen hälla ut en inför övriga krogbesökare. Seriöst, är det status? I så fall kan man undra vart vi är på väg.
I ett samhälle där ovan nämnda pinsamheter tydligen av många ses som en statusstämpel är det befriande att höra hur Idol-Tove resonerar:
"Jag är kanske den enda 17-åringen som inte är sugen på krogen. Jag känner mig som en gammal gubbe. Jag sitter hemma och lyssnar på Hoola Bandoola band och skriver låtar."
Jo, jag har också hängt på krogen och tyckt att det har varit en väldigt vettig och rolig sysselsättning. Något som det fortfarande kan vara och givetvis också ska vara för många. Men hur löjligt blir det inte när man matas med dessa wannabe-ungar som söker uppmärksamhet och lyfter sig själva till skyarna enbart för att de bränner pengar (inte sällan pengar som de tvingas ta SMS-lån för att täcka upp för) under en hel sommar?
Något av det löjligaste jag har hört i sommar är förresten följande textrad från ett reportage i Aftonbladet om festkulturen i Båstad: "Jens, som har antagit festnamnet von Mögen...".
Herre min skapare. Hur patetisk får man bli?
Hej, jag heter Jens von Mögen, jag festar och är coolast i stan, verkligen, jag kan beställa in champagne åt dig snygging, vi tar två flaskor så ber vi kyparen hälla ut en, vaskning, asballt, coolast i stan som sagt, är man rik så är man vet du, vad jag jobbar med? eh...jag, eh, hehe, jag pluggar, hehe, men du vet, man sparar ju studiebidraget så att man kan festa järnet och vara ascool i Båstad, det gör ju alla, vi är coola liksom...
Det är inte konstigt om folk bävar för vad som komma skall, oavsett hur valet går i höst och vilka som leder oss vidare framöver. Inte när sådana pajaser som ovan ska ha en roll på arbetsmarknaden i framtiden.
Nej, nån jävla ordning får det väl ändå vara. Ge mig fler såna som Tove Styrke, fler unga människor med fötterna på jorden och sunda värderingar. Mer Idol-Tove åt folket! Eller mer Romelo Lukaku för den delen. Han har inte antagit namnet von Mögen, men däremot nobbar han för tillfället chansen att bli extremt förmögen på väldigt kort tid. Lukaku är nämligen en av fotbolls-Europas största talanger just nu. Född 1993, redan meriterad i form av ordinarie spel för Anderlecht och en talang utöver det vanliga. Den unge belgaren uppvaktas flitigt av Europas storklubbar i form av Real Madrid, Chelsea och Manchester City. Lätt att se hur pengarna svävar i luften över en och skriva på första bästa penningstinna kontrakt i den ålder kan man tänka (undrar vad von Mögen hade gjort?), men inte Lukaku. Man blir skapligt imponerad av vilken jordnära inställning den killen verkar ha, när han fäller den här kommentaren:
"Jag stannar. Mitt mål är att spela i Champions League med den här klubben och fortsätta mina studier i Bryssel".
Kanske finns det ett visst hopp i alla fall, tack vare Idol-Tove och Romeo Lukaku.
Stackars människa
Det verkar ju vara viktigare att varje nytt stycke börjar med ett indrag, att varje mellanrubrik av alla de tusen man har är prydlig och korrekt, att spalterna har raka kanter och att det före innehållsförteckningen kommer en helt tom sida (det ni, alla miljöaktivister, snacka om slöseri med papper) än att själva innhållet (vad skrev jag om nu igen? har glömt bort det efter allt formalia-petande) faktiskt är bra.
Det är pinsamt egentligen, inte konstigt att högskoleutbildningar får kritik på löpande band när fokus mer verkar ligga på att eleverna ska göra estetiskt prydliga och stiliga arbeten än på att de faktiska ska lära sig något och skriva om intressanta ämnen på ett bra sätt.
Det är inte det att det här är någon nyhet för mig eller att jag tror att jag är den ende i världen som måste genomlida den här frustrationen, men det slog mig än tydligare nu hur in i helvetes meningslöst det här är.
Samtidigt leder det till en del funderingar som aldrig hade dykt upp annars. För jag spekulerar vilt i vad det är för stackars människa som har suttit och kommit på de här förhållningsreglerna för uppsatsskrivande från början. Det måste ju ändå ha varit någon, eller möjligen ett par stycken, som från början kom på den briljanta idén att göra ett helt häfte fyllt med massa meningslösa regler och riktlinjer för uppsatsskrivande.
Fick den människan aldrig ligga? Hade den människan ett oerhört innehållslöst liv? Eller var den bara bitter över sin egen skolgång?
Just nu tycker jag synd om den människan.
Nästan lika mycket som jag tycker synd om mig själv som måste följa dessa riktlinjer till förbannelse.
Ja, jag är bitter.
Avgå alla.
Gammal gubbe
Mindre imponerande är dock att jag själv känner mig som en gammal gubbe, en som dock aldrig ens skulle få för sig tanken att anstränga sig mer än nödvändigt, efter kvällens fotbollspass. Bra tränad är jag, det visade jag för mig själv inte minst när vi körde en 70-20-löpövning som verkligen sög i benen men som ändå gick förvånansvärt lätt. Så konditionen är det inget fel på - men kroppen var tydligen inte beredd på annat än löpning utan närkamper efter en sommar med ytterst få fotbollspass på agendan.
Därför sitter jag nu här och konstaterar att kroppen gör mer ont än på länge, länge. Men det är trots allt en skön känsla, det ska märkas när man har tränat. Och kvällens fotbollsträning var dessutom riktigt rolig och givande. Många spelare var på plats på Ljungvallen, vi fick slita hårt och det gick tämligen bra för egen del dessutom. Så det går verkligen inte att vara missnöjd eller gnällig, även om man känner sig som en sliten åldring vid det här laget :)
I övrigt idag har det jobbats på Ölandsbladet. Jobbar bara som frilans nu efter en månads fast men blev en hel del att göra idag ändå. Lite mer jobb blir det imorgon kväll innan lugnet snart infinner sig då Helsingborg väntar på lördag. Sedan är vardagen igång igen med fotboll, samboliv (älsklingen kommer ner nästa onsdag, längtar!) och sedermera även skola. Ska bli ganska skönt det faktiskt.
Slänger in en bild från sommaren 08, då jag (i svart) var utlånad från
Korsnäs BK till NIK och här spelade en träningsmatch mot Bergkvara
Finsmakande målvakt
Hursomhelst fick vi åskådare se en blek, ganska tråkig första halvlek för att sedan uppleva hur matchen fullständigt exploderade i andra. Att Läckeby inte lyckades göra något mål på alla chanser som de skapade får ses som en gåta. Att ölänningarna å sin sida gjorde två var överraskande det med.
En strålande sommarkväll, fotboll och en del kära återseenden bjöds det i alla fall på så det gick inte att klaga på fredagsunderhållningen.
Bland annat levererade alltid leveranssäkre Lewton en klockren analys av en av målvakterna på planen:
"Med tanke på kroppshyddan är han nog inte så lysande. Möjligtvis i köket..."
. . . . . . . .
Uppdaterad:
http://glidtackling.blogg.se/
Smörgåstårta
Viktor har jag jobbat med varje sommar sedan flytten till Gävle 2006, samt året som gick efter studenten 2005 till sensommaren 06. Ölandsbladet blir nu en duktig och kreativ sportjournalist fattigare, men den nya unga redaktionen (som består av en 88:a och en 85:a) kan säkerligen tillföra en del nya idéer.
Hursomhelst är det bara att lyfta på hatten, tacka Viktor och dessutom med spänning se fram emot vad den delvis nya redaktionen kan bidra med.
(ett gammalt urklipp som jag hittade, en reklambild för sportredaktionen från 2005 med mig, dåvarande sportchefen David Winberg och smörgåstårte-bjudande Lovén)
Gävlebilder - strålande dagar med den bästa <3
Glada fotbollsdagar
Har passat på att uppdatera mina fotbollsbloggar. Ta gärna en titt här:
http://glidtackling.blogg.se/
Födelsedag nr 24
Under Gävlevisteln hann jag även med att fylla år. 24 närmare bestämt. En egentligen helt meningslös ålder och en födelsedag som jag inte värderar så högt. Men det gick verkligen inte att vara missnöjd med dagen - tvärtom.
Älsklingen serverade mig nämligen frukost på sängen som inledning på dagen. Och inte vilken frukost som helst. Det är sällan man får jordgubbar, wienerbröd och baguetter så dags på dagen :)
Dessutom fick jag tio vackra rosor och dagen efter - när svärmor hade återvänt hem och stod för matlagningen - bjöds det på riktigt god mat och en ännu godare födelsedagstårta. Så mitt första födelsedagsfirande någonsin som inte sker hemma blev inte alls så tokigt det heller :)
Strålande Gävlevecka
Jag på tåget (eller var, när det här skrevs) som precis rullat ut från Gävle och bloggar på väg hem mot de småländska skogarna. Sen i tisdags kväll har jag spenderat tiden i min förra hemstad och det har utom alla tvivel varit helt perfekta dagar.
Mycket har hunnits med, tiden har utnyttjats väl och de allra bästa har man hunnit med att träffa. Framförallt Karin förstås, men även Bentzer, Koller, IK Sätra-gänget och en del trevligt folk med anknytning till Karin.
Förra gången jag var på besök i stan fanns inte lika mycket tid att jobba med och därmed blev det heller inte tillfälle att träffa så många kompisar. Den här gången blev det däremot lunchande och fikande med profiler som Bentzer och Koller. Alltid lika trevligt att träffa dem och det blev kära återseenden.
En av höjdpunkterna var att vara tillbaka på Träffens konstgräs igen - något som jag var i torsdags då det för första gången sedan i januari blev ett fotbollspass med IK Sätra. Det var helt suveränt att vara tillbaka i gänget igen, om än för en kväll. Samma härliga atmosfär, samma sköna sammanhållning och precis som förra säsongen hög kvalité på träningen. Passade bra med mycket spel också, vilket stod på schemat, för mig som inte har rört en boll sedan slutet av vårsäsongen med Olympia.
Igår var det dessutom dags för att se mina gamla lagkamrater spela match när Högbo AIK gästade Träffen. Tacksamt nog vände de grönvita matchen efter 0-1 i paus och vann till slut full rättvist med 2-1.
Karin och jag har sett till att variera och socialisera oss genom att gå ut och ta en öl med några av hennes kompisar, besöka Länsmuséet för att bland annat kika på en graffitiutställning, gå på bio (Inception - bra och oerhört välskapad, men lite väl invecklad och för genomtänkt nästan), cyklat till Hemlingbysjön för att bada under söndagen och dessutom blivit bortskämda med svärmors goda mat och service. Med andra ord kan jag inte klaga alls :)
Nu väntar knappt två veckor hemma i Kalmar innan det blir Helsingborg igen lördagen den 14:e augusti. Lite jobb, uppsatsputsande och förhoppningsvis lite sol och bad kommer jag att ägna mig åt innan det ljuvliga sambolivet tar vid igen och hösten närmar sig.