alfredssons vardag

Sprutan alltså, den så omtalade vaccinsprutan. Det är vad som står närmast på schemat ikväll. Försöker intala mig själv att jag är mer orolig för att behöva stå i en frustrationsframkallande kö än över att bli stucken av en läskig spruta, men börjar famla i ett mörker av oro kring hur jag egentligen ska klara mig ur det här någorlunda välbehållen. Karin ska dock också ta den ikväll och kan hon så kan jag, så måste jag resonera som mannen i förhållandet... ;)

I övrigt intet nytt på den Alfredssonska fronten. Har haft praktik i sedvanlig ordning de senaste dagarna, tränade fotboll igår, spenderade resten av kvällen i sällskap med älsklingen och idag har jag tillsammans med #17 genomfört ett slitsamt gympass. Känns i kroppen nu vill jag lova och med en otäck spruta som lök på laxen är jag nog helt förstörd imorgon. Men fick i alla fall fika hos #17 med sambo efteråt, något som jag tackar och bockar för.

Nu är det dags att ta tjuren vid hornen och inom kort bege sig bort till hälsocentralen. Må de högre makterna vara med mig, så ska nog det här gå fint trots allt och då kan jag se fram emot en Champions League-kväll hemma hos Marcos. Milan-Marseille, avancemanget ska säkras och skadeglädjen över att Inter blev utspelade igår samtidigt som Liverpool glädjande nog fick lämna Champions League för den här gången kommer då att vara än större :)


. . . . . . . .





Tänk att en människa kan betyda så mycket,
och göra ens liv så underbart <3