Hem från Småland
Efter en lyckad vecka hemma på småländsk mark klev jag i söndags eftermiddag på tåget som tog mig tillbaka till Gävle via Linköping. Precis som resan hem till Kalmar så gick den här förvånansvärt snabbt och det annars sedvanliga tråkiga tågåkandet gjorde sig inte påmint.
Från Hultsfred upp till Linköping hade jag en pappa bredvid som hade med sig sin son. En störtskön kille i femårsåldern som levererade en del roliga citat. Var bara att sitta där, lyssna, småskratta åt hans roligheter och vara nöjd med livet.
- Pappa, jag är hungrig!
- Ja okej, vi ska äta när vi kommer fram.
- Men jag vill ha mat nu!
- Du får vänta ett litet tag till.
- Men man måste ju äta, annars dör man. Och jag vill inte dö...
Det här med, som var klockren:
De ropar ut i högtalarna att tåget är i tid (vilket det först inte var) och att de som skulle med ett anslutande tåg till Stockholm från Linköping skulle hinna med det. Något som pappan nöjt konstaterade var bra.
- Varför var det bra pappa?
- Jo, så vi kommer hem. Annars hade vi kanske fått tälta i Linköping eller nåt och det hade inte varit så bra.
Sonen såg lite fundersam ut för några sekunder, innan han svarade:
- Nej, för vi har ju inget tält...
Avslutade vistelsen hemma med en promenad i höstkylans solsken och passade då på att ta lite bilder.
Ett stort antal bilder från veckan utanför Kalmar finns här:
http://alfredsson86.bilddagboken.se/p/main.html - kika på 2:a november där om ni vill se
Efter sju timmars tågresa och en timmes väntan i Linköping, under vilken jag passade på att avnjuta en mycket välsmakande måltid (kycklingfilé, pommes, tzatziki, sallad och en lättöl) på Järnvägskrogen klev jag så "i land" på Gävlemark igen ett par minuter i nio på söndagskvällen.
Det blev ett överraskande positivt bemötande som jag fick, inte varje gång man blir mottagen på stationen när man kommer tillbaka :)
Kvällen fortsatte sen i mysigt sällskap (som jag var tvungen att dissa lite för Milan-Napoli :P) och lite annat tv-tittande i samma fina sällskap. Perfekt avslutning på veckan således och en strålande återkomst till stan. Synd att klaga om man säger så :)
Från Hultsfred upp till Linköping hade jag en pappa bredvid som hade med sig sin son. En störtskön kille i femårsåldern som levererade en del roliga citat. Var bara att sitta där, lyssna, småskratta åt hans roligheter och vara nöjd med livet.
- Pappa, jag är hungrig!
- Ja okej, vi ska äta när vi kommer fram.
- Men jag vill ha mat nu!
- Du får vänta ett litet tag till.
- Men man måste ju äta, annars dör man. Och jag vill inte dö...
Det här med, som var klockren:
De ropar ut i högtalarna att tåget är i tid (vilket det först inte var) och att de som skulle med ett anslutande tåg till Stockholm från Linköping skulle hinna med det. Något som pappan nöjt konstaterade var bra.
- Varför var det bra pappa?
- Jo, så vi kommer hem. Annars hade vi kanske fått tälta i Linköping eller nåt och det hade inte varit så bra.
Sonen såg lite fundersam ut för några sekunder, innan han svarade:
- Nej, för vi har ju inget tält...
Avslutade vistelsen hemma med en promenad i höstkylans solsken och passade då på att ta lite bilder.
Ett stort antal bilder från veckan utanför Kalmar finns här:
http://alfredsson86.bilddagboken.se/p/main.html - kika på 2:a november där om ni vill se
Efter sju timmars tågresa och en timmes väntan i Linköping, under vilken jag passade på att avnjuta en mycket välsmakande måltid (kycklingfilé, pommes, tzatziki, sallad och en lättöl) på Järnvägskrogen klev jag så "i land" på Gävlemark igen ett par minuter i nio på söndagskvällen.
Det blev ett överraskande positivt bemötande som jag fick, inte varje gång man blir mottagen på stationen när man kommer tillbaka :)
Kvällen fortsatte sen i mysigt sällskap (som jag var tvungen att dissa lite för Milan-Napoli :P) och lite annat tv-tittande i samma fina sällskap. Perfekt avslutning på veckan således och en strålande återkomst till stan. Synd att klaga om man säger så :)
Kommentarer
Trackback
