Skrivprojekt just nu
När jag ändå har skakat lite liv i den här gamla bloggen igen ska jag passa på att marknadsföra mina andra skrivprojekt. Det är ständigt någon form av skrivande igång och det finns alltid idéer kring vad nästa uppslag kan vara.
Trots att det numera skiljer 70 mil mellan mig och Hagaströms IP har jag inte släppt engagemanget för HSK. Tanken var att lägga bloggandet på hyllan efter 2023, när vi flyttade och jag definitivt slutade (skorna lades egentligen på hyllan efter 2021 men det blev ett antal gästspel på träningarna fram till och med slutet av 2023). Det visade sig dock vara svårt, för att inte säga omöjligt. Efter ett besök på Gavlevallen när Haga tränade där en sen februarikväll, då jag var uppe i Gävle på sportlov, var det givet att skriva några rader och därefter fortsatte det på den sedan många år inslagna bloggvägen.
Inför 2025 års säsong övervägde jag återigen att avsluta HSK-bloggandet, men i slutändan var det ganska självklart att fortsätta skriva även i år. Nu kommer det förmodligen bli klart färre inlägg än tidigare, men några HSK-nedslag ska göras under säsongens gång. Redan nu finns ett par texter om truppläget uppe.
Inför 2025 års säsong övervägde jag återigen att avsluta HSK-bloggandet, men i slutändan var det ganska självklart att fortsätta skriva även i år. Nu kommer det förmodligen bli klart färre inlägg än tidigare, men några HSK-nedslag ska göras under säsongens gång. Redan nu finns ett par texter om truppläget uppe.
. . . . . . . .
Ett annat fotbollsrelaterat projekt som varit igång i olika former senaste tiden, eller snarare senaste åren, är att samla allt som jag skrivit om mina lokala lag i form av matchreferat och nyheter på hemsidor, blogginlägg och så vidare. Precis allt kommer någon gång i framtiden att hamna på en och samma webbplats samt eventuellt också i ett flöde, i bloggformat.
Några steg på vägen är att samla allt bloggmaterial på ett ställe, i en ny fotbollsblogg. Först ska det bloggmaterial som finns om Nickebo IK och Korsnäs BK, men som aldrig har publicerats i renodlade fotbollsbloggar kopplade till klubbarna, hamna i nyskapade bloggar.
Några steg på vägen är att samla allt bloggmaterial på ett ställe, i en ny fotbollsblogg. Först ska det bloggmaterial som finns om Nickebo IK och Korsnäs BK, men som aldrig har publicerats i renodlade fotbollsbloggar kopplade till klubbarna, hamna i nyskapade bloggar.
(Tillfällig) bloggcomeback
Att sammanfatta året som har gått brukar vara en tradition här i bloggen. Så även på senare år när den i övrigt i princip helt legat i träda. För att hålla på traditionen, och samtidigt passa på att marknadsföra några av mina pågående skrivprojekt, väcker vi liv i bloggen åtminstone tillfälligt.
Det har inte skrivits några inga romaner, varken här eller när det kommer till fotbollsskrivandet, senaste månaderna då tiden har varit knapp. När det kommer till att skriva om fotboll har jag dock ständigt olika projekt på gång. Närmast är tanken att publicera allt bloggmaterial som producerats för respektive klubb genom åren i en ny blogg. Först ska en hel del NIK-material göras om till bloggformat och hamna i egen blogg till att börja med.
. . . . . . .
Året 2024 finns det mycket att skriva om. Mer än vanligt när ett år ska summeras. För ett år sedan stängde vi dörren till vårt drömhus i Hillevik. Det för att inleda vår 70-milsflytt ner till Ängelholm. Egentligen allt var ovisst då. Att vi verkligen ville tillbaka till Skåne, efter våra 3.5 år i Helsingborg innan vi fick barn, var något vi kunde säga med säkerhet. I övrigt var allt ett oskrivet blad. Hur vi och barnen skulle komma att trivas med jobb, skola respektive förskola, hur vi skulle få allt att funka socialt, hur vi skulle komma in i en ny stad, om vi skulle känna oss hemma i vårt nya hus - ja, allt gick det att sätta frågetecken efter. Vi hade inga svar, bara förhoppningar och en längtan efter att bo söderöver igen.
Nu, ett år senare, är det så oerhört skönt att sitta här och, ärlig inför sig själv, kunna säga att vi har fått positiva svar när det gäller allt som nyss nämndes. Väldigt kort sammanfattat går det att summera med att vi trivs i vår nya hemstad. Det går att lägga ut texten rejält, men för att inte trötta ut eventuella bloggläsare ska vi försöka hålla det någorlunda kort.
. . . . . . . .
När det gäller fotbollsskrivandet har det inte skrivits så mycket de senaste veckorna, men under 2024 blev det totalt sett ganska många ord nedplitade. Inte minst om HSK, trots att det numera skiljer 70 mil mellan mig och Haga IP.
. . . . . . . .
Ängelholm är en underskattad stad. Inget för de som vill ha storstäder med mycket puls i förstås, men perfekt för en barnfamilj som vår. Liten, lugn, trygg och samtidigt fin. Städer som genomskärs av en å rankar jag dessutom högt så där har den här staden en konkurrensfördel. Vi ska heller inte glömma stränderna. Har man inte besökt stränderna i utkanten av Ängelholm ska man definitivt göra det.
Själv hade jag ärligt talat ingen koll alls på att det ens fanns några stränder att tala om i närheten. Väl på plats här nere tog det dock inte lång tid innan undertecknad hade insett vilka fantastiska stränder som man erbjuds här. Förutom det finns det många fina löparslingor genom vacker skogsmark på väg ut mot havet.
. . . . . . . .
Vårt gamla hus kan jag sakna. Det tror jag att vi alla gör. Finare hus sett till kombinationen hus i sig och omgivning kommer vi aldrig få tag i.
Jag kan också sakna sammanhållningen och stämningen på mitt gamla jobb. Den gemenskap som vi hade, särskilt inom vårt arbetslag på mellanstadiet, är svårslagen. Då trivs jag ändå riktigt bra på Fridaskolan i Helsingborg. Där har jag fått en rad kollegor som jag funkar suveränt med och det har på många sätt varit positivt att ta klivet upp på högstadiet. Men, som sagt, gemenskapen på Strömsbro skola, där jag var i åtta år, är det naturligt att sakna.
Trots detta har det inte en enda dag känts som ett felaktigt beslut att flytta tillbaka till Skåne. Vi skulle hit, vi ville hit och vi ska verkligen bo här. Det verkar hela familjen enig om.
. . . . . . . .
Jag kan också sakna sammanhållningen och stämningen på mitt gamla jobb. Den gemenskap som vi hade, särskilt inom vårt arbetslag på mellanstadiet, är svårslagen. Då trivs jag ändå riktigt bra på Fridaskolan i Helsingborg. Där har jag fått en rad kollegor som jag funkar suveränt med och det har på många sätt varit positivt att ta klivet upp på högstadiet. Men, som sagt, gemenskapen på Strömsbro skola, där jag var i åtta år, är det naturligt att sakna.
Trots detta har det inte en enda dag känts som ett felaktigt beslut att flytta tillbaka till Skåne. Vi skulle hit, vi ville hit och vi ska verkligen bo här. Det verkar hela familjen enig om.
. . . . . . . .
2024 gav oss väldigt mycket och innebar ett antal förändringar. Förutom flytten i sig med allt vad den innebar var 2024 också året då vi fick en ny familjemedlem. Nej, inget barn den här gången, där är det stopp, men familjen utökades med en fyrbent vän. Min inställning till att skaffa hund har varit skeptisk, minst sagt, genom åren. Såväl fru som barn, främst dottern, har jobbat hårt för det men fram till i somras var mitt besked till övriga familjen att det tidigast skulle vara aktuellt sommaren 2025. Men nu sitter vi här, hundägare sedan ett halvår tillbaka. Karin la taktiskt nog ut några krokar, vi gjorde ett besök på en kennel på väg mot Gävle i somras och när vi en vecka senare var på väg söderut igen hämtade vi den valp som sedan dess är vår senaste familjemedlem.
. . . . . . . .
Inför 2025 då, vad kan vi vänta oss? Förhoppningsvis en vardag som fortsätter att fungera och en känsla av att Skåne är helt rätt som bara stärks. Samtidigt har framför allt hösten varit väldigt hektisk, såväl jobbmässigt och när det kommer till allt som livspusslet i sig handlar om. Förhoppningsvis lyckas vi få till mer kravlös tid under det precis inledda året. Dessutom ska jag se till att ta mig lite mer tid för mina egna skrivprojekt. Kanske även dra i lite trådar igen för försöka få in en fot på journalistspåret igen.
