alfredssons vardag

Att säga att säsongsinledningen för oss i den nordvästra Skånesexan har varit nattsvart är långt ifrån en underdrift. Efter den nesliga 1-2-förlusten på en feldömd straff i premiären mot Croatia följdes upp av 0-6 mot Ekeby och idag var det dags igen: 1-6 mot serieledande FK Bosna.

Alla ni som har spelat eller spelar fotboll vet hur illa man mår efter att ha förlorat så förnedrande stort, inte minst när det är mot en seriekollega. Det är inte direkt så att man sitter här riktigt munter och skriver nu om man säger så.

Men samtidigt ska man inte gömma sig för kritiken efteråt. Kan man inte stå upp nog på planen får man i alla fall vara stor nog för att inte ducka för den rättvisa kritik som sköljer över en efter en så bedrövlig match.

Undertecknad får utan minsta tvivel på sig det så tunga psykologiska 0-1-målet efter bara fyra minuters spel. En boll som såg ut att nickas undan av mittförsvaret, men som smet precis över en av våra mittbackar, förorsakade en sekunds tvekan från min sida var på bollen han studsa emellan oss, gå över mig och (förvisso riktigt snyggt) förpassas i mål på volley av "min" motståndare bakom mig som vände på en femöring och aldrig gav mig en chans att täcka avslutet. Den missen kostade oss ett jobbigt baklängesmål som helt får stå på mitt konto.

Tyvärr var det inte bara jag som gjorde misstag idag och varje gång vi begick något sådant straffades vi hänsynslöst. Bosna var väldigt skicliga på att ta vara på varje chans som de bjöds. Två frisparkar, en snabb omställning och en riktig drömträff från distans på halvvolley resulterade alla i mål. Som om det inte vore nog släppte vi i slutet även till 1-6 sedan flertalet Olympiaspelare agerat alldeles för passivt. Sista tio kändes det som att vi helt hade lagt ner verksamheten för dagen tyvärr.

Idag var vi trots det bedrövliga resultatet med spel- och resultatmässigt en bra bit in i första halvlek. Vi kvitterade nämligen efter undertecknads misslyckade ingripande och då var det hela nollställt igen. Rickard Wessberg höll sig framme och lyckades knorra in kvitteringen ur svår vinkel men det räckte inte långt. 2-1 på frispark, 3-1 via en kontring och 4-1 på en ny frispark som styrdes via muren och ställde vår nye målvakt Fredrik Tomicic förstörde den här dagen. Vi hade ett par riktigt heta chanser, bland annat ett jätteläge vid 2-1-underläge som vid ett mål säkerligen hade kunnat ge den här matchen ett annat ansikte.

Nu verkar det dock som att vi inte klarar av att spela i underläge, premiären borträknad. Vi stressar alltför mycket och hamnar fel i positionerna i ivern att gå framåt och prestera i offensiv väg. Något som hittills har resulterat i mål bakåt och att den stabilitet som det kändes som att vi hade inför seriespelet inte alls har varit närvarande så här långt.

19 matcher återstår dock och det finns många poäng att spela om. Men nu börjar det bli riktigt akut att ta poäng. Något som jag dock är övertygad om att vi snart kommer att fixa, trots de senaste veckornas resultat.

Det är flera viktiga saker som står på programmet de närmaste dagarna. Imorgon är det hemmapremiär på Filborna IP för oss när vi tar emot ett topptippat lag i form av Ekeby i Skånesexan. Sedan väntar flytt till vår nya lägenhet på lördag. Det ska bli så skönt när den flytten är över och vi har installerat oss på allvar i lyan.

Från och med nästa vecka blir det fullt fokus på mitt examensarbete när det gäller skolan. Idag har vi haft en sista examinationsuppgift i form av en slags grupptenta där vi skulle konstruera tre olika frågeställningar utifrån litteraturen och sedan skriva kring de frågorna. De tog sin tid, närmare bestämt hela förmiddagen och en bra stund under eftermiddagen med, men jag tycker att vi kan vara nöjda med resultatet. Det är kul att jobba i vår basgrupp, vi har allt som oftast roligt tillsammans och flera av gruppmedlemmarna är lika mig när det gäller humor och jargong så det är upplagt för smågnabb och många meningsutbyten. Precis som det ska vara.

Nu blir det dock inte fler grupparbeten den här terminen utan som sagt examensarbete. Något som passar mig bra då jag trivs med att disponera min tid helt på egen hand och kunna planera upp dagarna som jag vill ha dem.

Förutom flytten i helgen så kommer Karins mamma, tillika min kära svärmor hit. Det ska bli riktigt kul då det var längesen man fick träffa henne nu. Det är inte utan att man saknar Gävle ibland och människorna där, även om vi som väl är har det riktigt bra här.

Nu börjar det bli dags att knyta sig. Har varit uppe sen halv sex och det är allt annat än angenämt att behöva kliva ur sängen vid den tiden. Riktigt hemskt måste jag få sträcka mig till att säga att det är. Och med tanke på hur flitig jag faktiskt har varit (stabil insats i skolan följt av en bra fotbollsträning för hela lagets del) kan jag somna med gott samvete snart :)

Imorgon blir det till att packa klart, förbereda det sista inför flytten och sedan ladda inför matchen.
Återkommer med fler rapporter efter morgondagen.



. . . . . . . .


Fotbollsbloggen uppdaterad:
http://kylspray.com/blog/glidtackling.aspx

MÅLVAKTER
Förut kändes startelvan tämligen enkel att pricka in men i dagsläget är det svårare. Ewaldh kan vi med all säkerhet sätta som målvakt, då han förstås är given. Bakom finns Radhe den äldre, nämligen Tobias Radhe (pappa till nämnde Emil). Han har spelat stabilt när han har fått rycka in på försäsongen. Som kuriosa kan tilläggas att samma spelare även kan prestera som utespelare, något han bland annat visade med ett inhopp som vänsterback senast.




FÖRSVAR
Backlinjen kommer garanterat att innehålla kaptenen Christopher Eriksson men sedan är det öppet om platserna. Rutinerade Niclas Johansson har mestadels huserat som högerback under förra säsongen och i vår, men kamperade senast ihop med Eriksson då ett par tänkbara mittbacksnamn saknades. Johansson kan även spela centralt på mittfältet men ser ändå ut att ta en backplats i första hand. Förmodligen till höger, även om Magnus Berglunds glädjande och pigga comeback efter ett års skadefrånvaro nu ser ut att ge tränarduon ett till tänkbart ytterbacksalternativ (den tidigare mittfältsgiganten spelade högerback 2008 innan han tyvärr var tvungen att ta paus från fotbollen på grund av en krånglande ljumske).

Med Johansson till höger och Eriksson i mitten finns två platser till att fylla. Mikael Larsson var mycket duktig som mittback hela förra året men har testats på mittfältet i vår. Antingen blir han kvar högre upp i planen eller kamperar han återigen tillsammans med Eriksson. Alternativet om Larsson tar mittfältsplatsen är nickstarke, placeringssäkre Magnus Loman. Någon av de två spelar säkerligen bredvid Eriksson, mitt tips i dagsläget är Loman, och den andre tar innermittfältsplatsen.

Vänsterbacksplatsen är den mest öppna som jag ser det. Albin Aghamn, Henrik Bergerstam och i viss mån även Tommy Persson samt Niclas Johansson/Magnus Berglund (bilden nedan) kan komma att utgöra alternativen där. De två förstnämnda bör ligga närmast till hands men håller Berglunds ljumskar kan han bli ett utmärkt ytterbacksalternativ och antingen få Johansson att byta kant eller själv ta vänsterbacksplatsen. Alternativen är många och vi ska inte glömma att mittfältaren Dennis Svensson också kan ta steget ner.




MITTFÄLT
På mitten kommer vi som sagt förmodligen att hitta Larsson alternativt Loman centralt. Där får den utav de två som spelar på innermittfältet sällskap av Joakim Jonsson. Jonsson vinner och fördelar boll precis som ifjol, förmodligen flankerad av kantspelarna Jimmy Wiberg och nämnde Svensson. Wiberg kan även spela centralt men får i första hand ses som högermittfältare. Alternativ på kanterna finns främst i ynglingarna Robin Eriksson och nyförvärvet Emil Rahde samt nämnde Tommy Persson.

Peter Svensson kan även gå in på mitten, såväl på kanten som centralt, och dessutom agera ytterback om så krävs. Ett annat nyförvärv som inte funnits med så mycket än men som kan tillföra en hel del speed på vänsterkanten är Christopher Rosenquist. Ett av fjolårets utropstecken, Roger Karlsson, finns också med i bakvattnet även om hans försäsong har innehållit innebandy och det i skrivande stund är oklart hur mycket (eller om) han kommer att spela för NIK i år.




ANFALL
Framåt återfinns Sonny Ståhlbalck i en roll mellan mittfältet och anfallet tillsammans med skyttekungen Bojan Dinic. De två backas främst upp av Rahde och i viss mån även Eriksson (Robin), samtidigt som tränaren Anders Madsen kan snöra på sig skorna och göra bra insatser som offensiv mittfältare/anfallare. Som ytterligare alternativ hittar vi Loman som stundtals spelade anfallare med gott resultat ifjol, även om han främst lär husera längre ner i banan.




Sammanfattningsvis går det utan tvivel att konstatera att NIK-truppen, som i början av året såg lite tunn ut, nu innehåller ett antal goda alternativ på i stort sett varje plats. Givetvis får man som alltid på den här nivån räkna med att det alltid kommer att saknas några spelare till varje match, ytterst sällan kan ju lagen från fyran och neråt ställa upp med den optimala förstaelvan varje omgång. Men kommer NIK till spel med en skadefri trupp och kan ha de flesta tillgängliga från match till match så ser förutsättningarna riktigt lovande ut.

Det är verkligen fullt upp för paret Alfredsson/Nilsson just nu. Hundinförskaffandet har förstås fört med sig en klart mer innehållsrik och samtidigt även jobbig vardag. Men på det stora hela är det förstås positivt. I början lär det vara en tuff period innan han har blivit rumsren, men bortsett från allt golvtorkande och springande ut och in med honom så är det bara positiva intryck hittills. Det verkar (ta i trä) vara en väldigt lugn och snäll hund som vi har fått tag i. Förutom att vi har blivit med hund väntar som bekant en flytt om mindre än två veckor och dessutom har vi lite fler planer framöver. Mer om det dyker garanterat upp senare dock.


Nu är det fullt fokus på vår lilla hund, Casper, de närmaste dagarna och för egen del är det dessutom redan dags att börja förbereda sig för helgens efterlängtade seriepremiär. Croatia står för motståndet när det nordvästskånska division 6-serien sparkar igång på lördag. Nu återstår det att se om det blir en startplats för mig då jag missade annandagens genrep (vinst med 3-1 mot Billesholm), men annars är det bara att bita i och göra allt för att ta tillbaka platsen. Hursomhelst är jag inte överdiplomatisk eller osjälvisk när jag från hjärtat konstaterar att det allra viktigaste på lördag är tre poäng, oavsett vilka som får starta.


Förutom hund och fotboll rundar jag den här veckan av min 25 dagar långa praktikperiod på Klippans gymnasieskolas idrottsprogram ute i Ljungbyhed. Efter hand har det blivit alltmer givande och lärorikt. Med facit i hand kan jag inte annat än att konstatera att jag har tagit flera kliv framåt i min roll som lärare och att jag känner mig mycket tryggare i rollen nu. Att det dessutom blev rejält positiva omdömen från såväl min handledare som min lärare på högskolan skadar förstås inte heller.

Nu väntar lite hundlek innan det är dags för mat och träning. Sista passet före lördagens viktiga match och allt känns just nu väldigt inspirerande, såväl på fotbollsplanen som i övrigt.