Totalt värdelös vecka fotbollsmässigt
Hade tänkt köra på med ytterligare några matchreferat här från våra senaste matcher med KBK, men det känns egentligen totalt meningslöst med tanke på hur det har gått. Räcker med att kort konstatera att det har varit en bedrövlig vecka för KBK:s del. Ändå så skriver jag om eländet, skrivandet fungerar väl som någon slags terapi...
* En poäng förvisso för b-laget i division 6 i onsdags kväll borta mot Skutskär, 1-1. Robin slog in en frispark tidigt, de kvitterade strax efter även det på frispark och jag spelade 90 minuter. 45 som vänsterback, 45 som högerback. Gick hyggligt i alla fall. Backlinjen funkade bra. Men spelmässigt sög vi. Borde ha vunnit med tanke på hur bra lag vi hade på pappret. Sågade av tränaren på träningen dagen efter.
* Förlust igår hemma med a-laget i division 4 mot Hille IF. Såg bra ut till en början, comebackande Sam Badru (som är tillbaka hos oss efter en kort sejour i division 1-laget Umeå FC) nätade och vi tog ledningen. Den ledningen hade dock vänts till ett 1-2-underläge före paus. I andra rasar vi helt när de gör 3-1 och efter 4-1 i Hillefavör kändes matchen avgjord. Avslutar dock bra, sista 20. Själv kom jag in som högerback med en kvart kvar och inhoppet kändes över lag bra. Vi gör också 4-3 (Robin) med drygt tio minuter kvar och skakar dem rejält. Tyvärr kommer 3-5 när vi tappar boll och de kontrar. Sånt som händer men tungt när vi hade poängchans. Bedrövligt dock att det ska krävas ett 1-4-underläge för att vi ska börja spela fotboll.
* Revansch hade man hoppats på i dagens b-lagsmatch mot Gävle GIK i division 6. Men så långt från revansch man kan komma blev det. Katastrofalt usla 3-9 (!) åkte vi på stryk med. Inledningsvis kändes det faktiskt bra, men ack så snabbt det gick åt helvete sen. Två snabba mål, en djupledsboll som en av våra mittbackar missbedömde och ett solklart offside senare så var det 0-2. Vi reducerade dock och det kändes som att vi var på gång. Men då klev jag, eller domaren om man så vill, in i handlingen. En GGIK-spelare springer rakt in i mig, utanför straffområdet enligt lagkamraterna, trillar och GGIK får straff. 3-1 där och sen var matchen tyvärr död. Bra gjort av mig också att säga "kuk" lite väl högt för mig själv vilket renderade i ett gult kort. Med andra ord mitt tredje hittills i serien, vilket gör att jag är avstängd i derbyt mot Huge nästa omgång. Förbannat klantigt. Så jävla less jag är på mig själv.
Skorna på hyllan, kanske? Eller inte. Men fan vad kass man är nu.
Perfekt helgavslutning
En riktigt trevlig lördag (med undantaget den tunga kubbförlusten då :P) följdes upp av en lika rolig och trevlig söndag (innehållandes bland annat en skön revansch i den ädla sporten kubb :P). Med andra ord fullbordades en lysande helg.
Efter att ha sovit ut ordentligt, vilket behövdes då jag inte avslutade lördagen i min ensamhet förrän runt fyratiden på morgonen med NHL-hockey och varma mackor, inleddes en söndag som skulle bli riktigt trevlig med några timmars slöande. Hade liksom inför lördagen inga större planer, men uppenbarligen behöver man inte ha planerat något för att det ska kunna bli bra :)
När jag hade vaknat till liv ordentligt efter några koppar kaffe (och fått vänta lite längre på sällskapet än vad vi hade avtalat...:P) blev det en promenad modell ganska lång tillsammans med Karin. Strålande solsken och bra sällskap, synd att klaga då :)
Klagade gjorde jag inte under resten av söndagen heller. Slöade lite till och tiden gick ganska snabbt när eftermiddagen var på väg att övergå i kväll. Nästintill samtidigt dök två erbjudanden upp: antingen spela lite fotboll med grabbgänget, eller följa med mitt promenadsällskap och hennes familj till havet och Engeltofta. Blev det sistnämnda för min del, ett bra val utan tvekan :)
Blev en söndagskväll med glassande i solen, picknick, bara njutande av det fina vädret och kubb. Det sistnämnda inte att förglömma. För det blev snabb revansch för mig när det gällde att möta damlag i kubbspel. Efter lördagens tunga förlust kom revanschen som ett brev på posten. Mor och dotter i form av Karin och Anna fick se sig besegrade två gånger om av mig, lillebrorsan Jonas och hans kompis Viktor. Inte för att vi spelade särskilt bra (snarare tvärtom ärligt talat...) men det är ju segrarna som räknas :P
Efter att vi hade visat var skåpet skulle stå, trots att framförallt Karin försökte fuska (tråkigt sånt där, men tur att rättvisa skipades :P), så var det dags att röra sig mot Sätra igen. Några riktigt sköna timmar ute vid havet var med andra ord över för den här gången. Hoppas verkligen att det blir fler såna tillfällen, för det var riktigt kul.
Blev en mysig avslutning på kvällen också och sedan ett skönt uppvaknande på måndagsmorgonen. Även om det blev en tidig morgon, var värt det :)
Så även söndagen och starten på måndagen blev alltså suveräna, inte mycket att gnälla över de senaste dagarna med andra ord :)
Kanonhelg
Hade egentligen inga som helst klara planer för helgen när jag strax efter lunchtid i lördags skickade iväg ett mess och grattade Robin på 21-årsdagen. Några minuter senare var jag helt plötsligt bjuden på födelsedagskalas till familjen Eriksson. Har aldrig tidigare haft nöjet att träffa fler än Robin ur den familjen på allvar så det blev en hel del nya bekantskaper.
Kalasandet drog igång runt tresnåret och det blev en strålande eftermiddag och kväll. Peter (tillsammans med sonen här nedanför) ledargestalten och pappan i familjen, dominerade totalt vid grillen (på kubbplanen också lite senare, om man frågar honom själv... :P) och såg till så att gästerna (som förutom mig och Bentzerbestod av en släkt fylld av, som det visade sig, trevliga människor) blev mätta och nöjda.
Blev ätande, massa snack, lite gott öldrickande och njutande i solen på Erikssons altan i några timmar innan kubbspelandet drog igång. Peter hade stått för lagindelningen som innebar att jag, Bentzer, Klang och Patrik skulle möta mammornas/mormorns lag. Med andra ord en riktigt enkel lottning. Finaplatsen var redan bokad, men på något sätt stod vi till slut som förlorare. Många var våra förklaringar. Bland annat var gräsmattan felklippt. Synd att yttre omständigheter skulle avgöra i stället för spelskicklighet. I den andra semifinalen vann pappa Peter och hans "gubbgäng" till deras stora glädje (ingen annan jublade...) mot tjejgänget + Robin. Syskon Eriksson, Robin och Maria, plus några till ur Eriksson-släkten utgjorde dagens på pappret svagaste lag - synd att vi inte fick möta dem... ;) Gubbarna spelade sedan hem även finalen och Peter var inte sen att påpeka det under resten av kvällen :P
Sopor ;)
Efter den för vår del fiaskobetonade kubbtävlingen blev det mer snackande, drickande, skojande och firande i ett antal timmar till. Schlagern tog vid på tv och för min del blev det ömsom tv-tittande med damligan, ömsom tjatande med Jansson (en skön lirare som hade anslutit) och co. Hela killgänget började få i sig lagom med öl och dylikt framåt aftonen och vi drog vidare in mot stan vid halv ett-snåret. Det blev slutpunkten för min del (drog hem till Sätra på egen hand, en skön promenad i natten när delar av gänget drog på efterfest) för en mycket lyckad lördag. Bara att tacka Erikssons, en familj som det verkligen var trevligt att stifta bekantskap med :)
En massa bilder från festen finns förövrigt här:
http://alfredsson86.bilddagboken.se/p/main.html
Som vanligt har texten sprungit iväg här, så får bli ett eget inlägg om en lyckad söndag.
"Jag har inte gjort nåt!" :)
Nöjd för en gång skull
Ska försöka sammanfatta lite kort allt jag är nöjd med, för att inte låta överpositiv eller allt för självgod. Men lite beröm till mig själv tycker jag ändå att jag är värd ;)
Till att börja med stort beröm för att jag pluggade som en slav hela veckan för att bli klar med kursportföljen. Onödigt, kan man se det som då den egentligen inte behöver vara klar förrän i början av juni. Bara rapporten som skulle vara inne i torsdags. Vilket inte jag tänkte på från början, utan drog igång med de mindre uppgifterna först. Sen när jag väl var igång ville jag bli klar med allt först. Vilket innebar att jag fick en ynka dag över för rapportskrivandet. Men peace of cake som jag skrev här tidigare, var inte mycket att skrämma upp sig över.
Fotbollsmässigt var veckan också lyckad. Förvisso väldigt knappt med speltid mot SIF, men bättre än inget får jag väl resonera. Och därefter en riktigt bra onsdag. Spel i 90 minuter som vänsterback och kapten, en skön 2-0-seger och även en lyckosam insats för egen del. Följt av Uniteds CL-seger. Lysande :)
Saxat från Gefle Dagblad i torsdags (från Älvkarleby-KBK):
"Bäst i KBK: Robin Eriksson och Fredrik Alfredsson."
Vet inte om vi var det, men ska passa på att vara riktigt självgod för en gång skull :)
(Robin och jag på bowlingkvällen med laget tidigare i våras)
Ramlade dessutom in ett mail som höjde humöret ytterligare under veckan. Avsändaren var Italiensidans boss på Svenska Fans. Budskapet (som svar på mitt lite ursäktande mail angående en liten försening av min senaste krönika) var kort och koncist:
"Jag vet att du alltid levererar med klass. Så även nu."
http://www.svenskafans.com/italien/gliazzurri/artikel.asp?id=238176
(Riktigt skönt att vara nöjd känner jag faktiskt :P)
Torsdagen som följde efter den framgångsrika onsdagskvällen innebar slutspurten på pluggandet och rapportskrivande. 02.43 natten mot fredag packade jag ihop butiken och skickade in rapporten. Ganska nöjd med mig själv då måste jag erkänna.
När jag nu hade farten uppe ville jag inte lägga mig på latsidan under fredagen. Tvärtom blev det en minst sagt välbehövlig uppröjning här. Storstädning, tvättning och diskning modell effektivare tog jag mig för, något som alltså i allra högsta grad behövdes. Så skönt att kunna blicka ut över en ren och fin lägenhet, har inte kunnat göra det på ett par veckor. Avslutningsvis en lugn kväll framför tv:n och med lite Fifa som avrundning på "jobbveckan".
En värld full av fotboll 2
. . . . . . . .
B-lagsmatch i division 6 borta mot Älvkarleby. Ett litet lantligt samhälle, likt mitt gamla Nickebo där hemma, med sitt represenationslag i sexan. Såna sköna byar där folk brinner för fotbollen är ganska roliga att komma till faktiskt. Och det är roligare för oss förstås att möta a-lag än andra reservlag.
Ett ganska starkt lag hade vi på pappret och förhoppningarna om tre poäng var på förhand stora. De blev inte mindre när matchen väl kom igång och vi på tio minuter gick upp till en 2-0-ledning.
Dagen till ära ställde vi förövrigt upp med följande manskap:
Bentzer - Melin, Mirza, Hammar, Affe - Enes, Pär, Jim, Ismael - Rami, Robin.
Som sagt tog vi ledningen tidigt. Var faktiskt själv lite delaktig då jag klev fram och bröt ett uppspel, vände inåt, spelade vid till Hammar som hade klivit upp precis som jag från backlinjen, var på denne i sin tur fann Robin med en fin djupledsboll. Robin sprang sig fri och revanscherade sig för missen mot SIF i tisdags genom att göra sitt första mål i KBK-tröjan.
Ett kompakt grepp hade vi inledningsvis om spelet och rullade runt riktigt bra. Spelade ut hemmalaget helt gjort vi faktiskt och skapade också många chanser. Jim tog sig igenom på egen hand och gjorde 2-0, ett mål som redan då i princip stängde matchen.
Visserligen tappade vi spelet delvis efter halva första halvlek och kom in mer i Älvkarlebys kämpande, långbollande sätt att spela. Men även om de kom upp högre i planen och fick mer att säga till om så var vi aldrig särskilt illa ute. Bentzer stod för en grymt snygg tv-räddning, säsongens mest bildsköna parad hittills, men i övrigt hade de inte mycket chanser. Backlinjen fungerade utmärkt hos oss den här kvällen och vi gick till pausvila i en 2-0-ledning.
Andra halvleks spel från vår sida kan sammanfattas med ett ord: Kontrollerat. Vi gjorde inte mer än vad vi behövde, först sista 20 höjde vi återigen tempot när de hade drabbats av en utvisning och sprang sönder dem totalt. Till och med jag var uppe på ett antal offensiva utflykter från vänsterbacksplatsen. Chanser fanns också att utöka. Vi hade flera farliga nickar, framförallt genom Robin, Pär tvingade Älvkarlebymålvakten till en fin räddning med ett distansskott och vi brände flera frilägen. Även jag var ganska nära på returen från en ribbnick av Robin. Blev dock en närkamp med målvakten som slutade med att Robin fick två nya chanser, varav han på den första träffade målvakten och den andra mig...
Spelade dock ingen roll, "Rooney" hade ju gjort sitt mål för dagen och jag var nöjd ändå. Vi tog ju tre nya poäng och dessutom kändes det bra för egen del.
Korta reflektioner från matchen i övrigt:
* Lagkapten igen, alltid kul. Höll mig dessutom klart lugnare än mot Sätra, inget snack med domaren den här gången
* Domaren var förövrigt en pajas utan dess like. Till slut gick båda lagens spelare bara och skrattade och sinsemellan konstaterade att "här är vi 22 spelare som vill spela fotboll och sen dra hem och se Champions League-finalen, men han verkar göra allt för att vi inte ska få spela"
* Det var en ganska snäll match, även om det small en del. Inga griniga miner spelarna emellan, men ändå nio gula och ett rött kort (!). Säger det mesta om domarinsatsen. Karln kunde konsten att blåsa sönder en match...
* Pär J fick sig en uppläxning av domaren men lyckades undvika ett gult kort :)
* Ny varning för min del, den här gången för en glidtackling. Enligt mig en klockren brytning utan dobbarna före. Men var ingen idé att ifrågasätta, det förklarade domaren för mig:
"Varför blev det varning?"
"Det ska du inte fråga mig! Har du aldrig spelat fotboll förr?!"
* Skön bedömningsnivå han hade. Släppte helt en situation lite senare där jag blev nersparkad på mittplan: Kvällens klaraste kort, förutom det som jag skulle ha haft i första för en något feltajmad glidtackling. Säsongens klaraste varning som inte blev varning alla kategorier måste det ha varit...
. . . . . . . .
Skön seger, trea fina poäng och efter stormötet i Älvkarleby väntade en ny stormatch: Champions League-finalen mellan Man Utd och Chelsea. Blev käk och CL-finalsittande hemma mot Bentzer för hans, min och Robins del. Något vi absolut hade gjort oss förtjänta av :) Jubel från vår sida när United tog hem det till slut också, riktigt skönt det med.
En värld full av fotboll
. . . . . . .
Fyra kvällar av fyra möjliga har gått åt till fotboll hittills den här veckan. Träning i måndags, match i tisdags med a-laget, match i onsdags med b-laget följt av CL.-finalen och träning igår. Skönt med vila idag faktiskt.
Bäst att börja från början då. Måndagsträningen var inte mycket att orda om, mest förberedande inför tisdagens a-lagsmatch bara. Då gästade vi nämligen Jernvallen och Sandvikens IF 2. En på förhand tuff match, men samtidigt hade vi höga förhoppningar om poäng. KBK ställde för dagen upp med Parre - Pär, Petta, Olovsson, Danne S - Mange, Admir, Jimmy, Basse - Robin, Mossberg. Bänken således återigen för egen del. Det blev som vi hade förutspått en svår och jämn match där båda lagen stod upp bra och ville spela fotboll. Vi lyckades tämligen väl med våra försök att rulla boll och skapade också en del chanser. Närmast var Robin "Rooney" Eriksson som i en duell med målvakten stötte bollen över från några meter. Ytterst nära där och sammanfattningsvis var vi närmast segern även om SIF också hade en del chanser. En poäng var godkänt men några poäng fler än de fem vi har efter fyra matcher borde vi ha kunnat skrapa ihop. Bäst i KBK för dagen var enligt uppgifterna i tidningen Södergren på vänsterbacksplatsen och Basse som ytter/anfallare. På hemsidan fick Mange också välförtjänt beröm samtidigt som Admirs hårda jobb ska påpekas. För egen del blev det en kort inhopp i slutminuterna. Hann varken göra bort mig eller utmärka mig positivt. Får väl säga att det var ett taktiskt byte, ut med offensive Jim och in med defensive Affe. Vi var ju tillbakatryckta och orken tröt, jag gick in och spelade 0-0 så får väl säga att det var lyckat ;)
"Vad har du för liv då?"
Men ärligt talat, var rapporten så mycket att oroa sig för? Tycker alla man har pratat med om den har varit så stressade och nervösa. Varför förstår jag inte riktigt. Måste säga att jag tycker att den var ganska enkel. Peace of cake. Bara för det får jag väl ett risigt betyg på den...
. . . . . .
Skönt att vara "fri" från skolarbetet just nu. Då sitter man här, allt är som vanligt igen och jag tjatar lite med Brännström på msn. Som det ska vara med andra ord. Tvätta, städa och handla står det på schemat för eftermiddagen. Allt sånt har försummats till förmån för skolan. Så ser inte för roligt ut här, men vad gör det?
. . . . . .
Har inte hänt mycket av värde att berätta under de senaste dagarna. Däremot var det en riktigt kul lördag för Sätragängets del. Det var nämligen sittning på kåren, det vill säga middag, lite dricka, underhållning följt av gardenparty. Själv var jag inte alls taggad från början men ack vad roligt det blev sen. Allt tack vare Sätragängets upptåg. Vi började med förfest hemma hos Andy under eftermiddagen och ställde upp med en grym line up i form av mig själv, Andy, tvillingbrorsan Rickard, Gson, Noa, Mirza, Raz och Mange. Väl på plats på kåren blev vi tydligen inte särskilt omtyckta. De övriga i församlingen verkade ganska stela och alldeles för lugna, något som vi vara raka motsatsen till. Är det fest så är det fest, resonerade vi och bjöd på sång, ramsor och ett allmänt glatt humör. Något som inte uppskattades i den grad vi hade trott. Det ryktas att Sätraligan inte är välkommen på nästa sittning... ;)
Hittade en gammal bild, tagen för drygt ett år sen, där ni ser Andy, Mirza, Noa och mig i Manges lägenhet under på den tiden då det begav sig och han fortfarande bodde på Pinnmovägen.
Kvällens ramsor:
"Pallet, Pallet ge oss en sång!"
"Andy Cole, Andy Cole, Andy Andy Cole, get's the ball and scores a goal..."
Kvällens sms:
"Säg till idioten till vänster om dig att hålla käften"
Kvällens konversation:
Tjurig brud vid vårt bord: "Ni brukar inte gå på sittningar så ofta va?"
Jag: "Eh, nej..."
Griniga bruden igen: "Nej, det märks"
Gson: "Brukar du gå ofta då?"
Tjuriga bruden: "Ja, det är klart. Jag har minsann varit på ALLA (med betoning på just alla) sittningar. Går några gånger i månaden"
Gson: "Jaså? Men vad har du för liv då?"
Må de hata oss, blott de frukta oss
Må de hata oss, blott vi har kul :)
Så var det över
Uefacupspel till hösten i stället för Champions League, snacka om kontrast gentemot de fotbollsfester som världens mest prestigefyllda klubblagsturnering bjuder på. Anar redan att det kommer bli en mörk, kall och seg höst... Bitter som man är. Men tacka fan för det.
Får trösta sig med två fina videor med två spelare som har gjort mycket för Milan genom åren. Framförallt har jag fastnat för Serginho-videon. Låten i den är grym förövrigt.
http://www.youtube.com/watch?v=xZLr2Z7j5Ps&eurl=http://milanosiamonoi.blogg.se/ - Serginho
http://www.youtube.com/watch?v=W_kV5KFPsC0&eurl=http://milanosiamonoi.blogg.se/ - Cafu
Dags att sammanfatta eländet, eller vad man ska kalla ligaavslutningen, nu. Svenska Fans-skrivandet står för dörren. På återhörande.
Prestigeseger
Korsnäs BK 2-IK Sätra 4-2, bäst den här veckan utan tvekan. Den känsla av enorm lesshet och besvikelse jag kände i tisdags kväll försvann som tur var ett dygn senare. Att vinna mot Sätra i division 6 är på många sätt som att vinna vilken fotbollsmatch som helst, men samtidigt ändå klart mer prestigefyllt för egen del. Dels bor jag som bekant i Sätra, dels är det deras a-lag och dessutom så spelar Noa där. Tyvärr blev det inga dueller mellan oss på Korsnäsvallen under onsdagskvällen då han satt på bänken, men samtidigt var det kanske tur det för då hade väl risken funnits att jag hade dragit på mig mitt andra gula för kvällen...
Dagens KBK-lag:
Bentzer - Melin, Lunken, Mirza, Affe - Enes, Welde, Dulle, Danne S - Rami, Jim
Som synes vänsterback igen för min del och kapten fick jag också äran att vara.
Vi inledde skapligt första tio och stod upp bra spelmässigt mot i alla fall på pappret starka Sätra. Efter hand började de dock ta över spelet mer och mer, något som kunde ha vållat oss problem men vi redde ut det på ett bra sätt. De hade boll, rullade runt och försökte komma till avslut men vi täppte till bra framför eget straffområde. Då de sällan tog avslut och hellre ville spela sig igenom stoppade vi allt som oftast deras anfallsförsök innan det blev allt för farligt.
Ologiskt sett till spelet kontrade vi dessutom in 1-0 via Rami. Just kontringarna skulle komma att vara ett vasst vapen och innan Sätra hade hunnit repa sig kontrade KBK på nytt bort gästerna. Samme Rami ökade på till 2-0 och vi hade kopplat ett visst grepp om matchen rent resultatmässigt.
Innan paus kom 2-1 men vi gick ändå in i paus med ett stärkt självförtroende. Måste erkänna att jag hela dagen känt av en viss oro inför matchen. Sätra kändes på förhand riktigt starka och en konstig, negativ känsla fanns hos mig före avspark. En känsla som försvann ju längre matchen led och vi märkte att vi verkligen kunde mäta oss med dem.
Andra halvlek inledde vi riktigt positivt. För första gången sedan början av matchen fick vi tag i bollen lite mer och kunde rulla runt en del. Skönt att få lite andrum och dessutom tvinga Sätraspelarna att jobba hårdare. Vår positiva start gav också utdelning i mitten av halvleken. Vi tog oss fram längs vänsterkanten, inbytte Ismael ryckte loss och fick till ett perfekt inlägg som Enes (mycket internationella namn nu :P) nickade in vid bortre stolpen. Oerhört skönt att få 3-1 och skaka om gästerna ytterligare.
Med dryga kvarten kvar kom dock 3-2 på straff. En straff som undertecknad själv orsakade. Hands blåste domaren för, något som vi inte var direkt överens om. Visst, bollen tog på armen när jag klev in från vänsterbacksplatsen och bröt ett friläge några meter in i staffområdet. Men armen var (enligt mig i alla fall) intill kroppen. Dessutom kunde domaren omöjligt se det från sin vinkel, med tanke på att såväl jag som Sätraspelaren var mellan bollen och domaren i situationen. Kul att signalen kommer en halv dag efter också, bra beslut... Har vissa problem med att hålla tyst när domsluten går emot, så kostade på mig att ta en varning för snack. Första gula i år faktiskt. Såg kanske inte så fint ut att som lagkapten snacka till sig ett gult, men ibland kan man inte hålla igen.
Var inte så långt ifrån att åka ut sen heller. Löjligt, även om det var onödigt av mig att klaga när jag redan hade ett gult. Men skrika "nej" när man får en frispark emot sig måste vara okej, annars är domarnivån pinsam.
"Du är inte i position att hålla på och tjafsa nu. Du är såååå nära, så nära, att åka nu. Okej?!"
Därefter var jag tyst, tro det eller ej :)
Jim drog dessutom in 4-2 med ett vänsterskott utifrån och de sista tio kontrollerade vi tillställningen. Kanske ingen rättvis seger om man ser till bollinnehav och spel, men samtidigt så var vi effektiva och bakåt stängde vi till ganska bra. Alla krigade på rejält och det var härligt att se vilket hjärta KBK visade den här kvällen, för att hålla med Bentzer. En riktig laginsats var det.
För egen del gick det också helt okej. Första halvlek var godkänd, andra till och med ganska bra. Framförallt defensivt, trots straffen. Så jag är nöjd.
Vem av de här två ville du helst se i EM-truppen? :)
Less
Tisdagskvällen för tre månader sen var den bästa tisdagskvällen någonsin i mitt liv.
Så är det verkligen inte den här tisdagen.
Ikväll har man suttit 90 minuter på bänken, återigen, i ett för dagen komplett uselt Korsnäs BK som med nöp och näppe nådde 3-3 mot ett lika dåligt Stensätra.
Nöta bänk, så jäkla drygt.
Dessutom blir det ju inte som man vill med annat heller.
Så less jag är just nu. Fy fan.
Grillpremiär
Efter lite välbehövlig sömn (praktiken förra veckan slet faktiskt på en) vaknade man till liv för en strålande lördag. Solen sken, termometern visade på en önskvärd temperatur och givetvis fanns det inget annat att göra än att bege sig upp till Noas balkong för lite solande.
Väl sittande där ringer telefonen. Ett par minuter senare är en grillkväll med en riktig stjärnduo (Robin och Bentzer förstås) uppstyrd. Riktigt lyckad kväll blev det sedan. Drog in till Bentzer framåt sextiden och väl där slog vi oss på grässlänten utanför. Suveränt väder, god mat och ett gott gäng - synd och klaga även under lördagskvällen med andra ord :) Även Christian anslöt sig till gänget och bjöd på några fina citat under kvällens gång.
"Affe kan man väl aldrig bli arg på heller. Goare person går inte att hitta" - tack Christian :)
"Nån idiot har ställt chipspåsen åt fel håll" - Christian igen när han tog tag i chipspåsen, i fel ände, och alla chips åkte ut. Men självklart var det inte hans fel...
Hanna och Johanna kom förbi en sväng de också. Hanna passade på att sno kaptensbindeln (som Bentzer förövrigt hade snott hem från mig efter senaste b-lagsmatchen) och utan att hon tänkte på det följde bindeln med ut på Slick senare under aftonen. Inte alla kaptensbindlar som varit med ute på krogen :)
För egen del avrundades kvällen med en öl nere på stan tillsammans med Christian innan det blev en nattlig promenad hemåt på egen hand till Sätra. Trivsam avslutning på en bra dag.
Stjärnan :)
Söndag sen då och ett givet samtal från Bentzer. Lunch förstås, Nian som alltid, med honom och Robin. Det är mer regel än undantag numera. Satt fint det innan eftermiddagens eländiga fotbollsresultat förstörde lite av helhetsintrycket från en i övrigt lysande helg.
Lite bilder från helgen finns här:
http://alfredsson86.bilddagboken.se/p/main.html
Nattsvart fotbollsvecka
Träningen i måndags gick faktiskt riktigt bra för min del, men sedan var det slut på det roliga. Onsdagen innebar match i sexan med b-laget mot Strömsbro. Ett lag vi slog med 7-0 på försäsongen. Förvisso med stora delar av vårt a-lag då, eller åtminstone delvis, samtidigt som de hade ett sämre lag än nu. Men ändå, förlora med 6-0 som vi gjorde den här gången var för jäkla pinsamt. Så totalt genomuselt. Spelade vänsterback i 90 minuter och hade äran att vara lagkapten, men inte blev det roligare för det. Synd om Bentzer med som var bra i målet och dessutom räddade en feldömd straff.
Träning igen sen i torsdags och nya tag inför fredagens möte med Sjötull i fyran. Såg riktigt bra ut (satt och nötte bänk som väntat, så hade god tid på mig att analysera spelet) under första halvlek då vi var det klart bättre laget. Borde ha tagit ledningen på de chanserna vi skapade, men Även i början av andra var det helt okej, fram till att de kontrade in 1-0 i 58:e. Därefter tappade vi och trots några chanser till kvittering kom vi aldrig ikapp. I stället gjorde Sjötull även 2-0 och 3-0 innan slutsignalen. Tung förlust i en match där vi borde ha tagit poäng sett till spelet.
I helgen har det varit spelledigt men det betyder inte att det inte har gått åt helvete för det. Ack nej, tvärtom. Såg fram emot en riktigt intressant fotbollssöndag idag, men som så många gånger förr när man har förhoppningar så slås de sönder och samman och gör en besviken. Är typiskt, verkar inte spela någon roll vad det gäller. Just idag gällde det Milans match mot Napoli och AIK-MFF. Två tunga förluster ytterligare att lägga till veckans "det gick åt helvete-lista". Framförallt Milans nederlag svider, ser ut att bli Uefacupen i stället för Champions League nästa säsong. Bedrövligt var ordet, sa Bull...
Bara att hoppas att nästa vecka blir bättre. Eller nej förresten, det kan jag ju inte göra. För om jag hoppas på något så blir det tvärtom, då går det allt annat än bra. Så jag hoppas ingenting utan konstaterar bara att allt är kasst just nu.
Däremot är jag ganska nöjd med min egen insats för Milans Svenska Fans-sida den här helgen. Ta gärna en titt.
http://www.svenskafans.com/italien/milan
SMS
IFK Påryd-Nickebo IK, match ute i Smålandsskogarna under måndagskvällen. 70:e minuten, NIK reducerar till 3-2 via ett självmål. Eller hur var det nu? Var det Bojan som gjorde målet? Nej? Alla som har yttrat sig har varit säkra: det var självmål. Eller förresten, inte riktigt alla... Att det stod "självmål" på hemsidan väckte upprördhet hos vissa... :)
Tisdag förmiddag, ett sms dimper ner i inkorgen.
"Nu får du skärpa dig. Kolla matchrapporten, det var inget självmål. Jag fick en fot på den."
Avsändare: Bojan.
"Haha, enligt vad jag har hört var det ett självmål"
Avsändare: Affe
"Jag fick målet, jag var närmast backen."
Avsändare: Bojan
Efter att ha försäkrat Bojan om att jag kunde vara snäll och ändra snackade jag med några andra som sett matchen. Bekräftelse på att det var ett självmål fick jag, men det ville Bojan ändå inte köpa. Under onsdagsmorgonen kom ett nytt mess.
"Det står fortfarande självmål på hemsidan. Ändra det!"
Avsändare: Bojan
"Haha men flera olika källor säger att det var självmål"
Avsändare: Affe
"Kolla matchprotokollet, där står det mitt namn. Jag gör inte en träning eller match förrän det är ändrat ;)"
Avsändare: Bojan
"Med tanke på skadeläget så känns det inte som att NIK kan avvara dig. Så jag ändrar väl då för att vara snäll."
Avsändare: Affe
"Det tackar vi för, skytteligan är viktig också :)"
Avsändare: Bojan
Jäkla kung han är :)
Helgsammanfattning
Tog mig trots allt ur sängen strax före sju i morse och sitter här nu under en rast på John Bauer och bloggar. Har faktiskt varit en bra start hittills här. I och för sig gör jag inget direkt vettigt än, men de verkar trevliga och har tagit emot mig på ett bra sätt. Att medieläraren som jag kommer att spendera mest tid med är ur-AIK;are, går runt i AIK-tröja och har en stor AIK-flagga på väggen i sitt rum gör inte så mycket ;) Men han verkar inte gilla MFF... :P
. . . . . . .
Har efter cirka 3,5 timmes sömn hittills under dagen kunnat konstatera att det där med att sova nog är överskattat. Men tröttheten lär väl komma över mig så det bara sjunger om det senare. Får hälla i mig kaffe och hoppas på att kunna förtränga verkligheten...
. . . . . . .
Sitter och lyssnar på Springsteen på Youtube. Så kung han är alltså, helt överlägsen.
http://www.youtube.com/watch?v=BEkyaoPdar8
. . . . . . .
Har varit ytterligare en helg som har passerat i en svindlande fart. Tiden går för fort just nu, man hinner ju knappt med sig själv och än mindre allt man borde göra. Vore skönt om man fick lite andrum för att stanna upp och andas lite. Själv skulle jag dessutom gärna vrida tillbaka tiden med tre månader och ändra på en del saker som inte har blivit som jag hade hoppats...
. . . . . . .
Helgen då, vad har hänt? Jo, den inleddes med seriepremiär i fyran mot Kungsgården i fredags kväll. Korsnäsvallen var spelplatsen och vi tog en stabil 4-2-seger. Skönt det, alltid kul med en bra start på säsongen. För egen del blev det tyvärr bänken i 90 minuter vilket drog ner mitt humör kraftigt trots vinsten. Men det är bara att bita ihop ju, säsongen är lång och det är trots allt viktigast att laget vinner.
Tankarna fanns på att hoppa över Bentzers och Robins festerbjudande och dra hem för att tjura lite i min ensamhet men lite tjat från de två och ett mess från en speciell person gjorde att jag ändrade mig. Och tur var väl det får man faktiskt säga. För förfest hos Bentzer blir aldrig fel, inte med KBK-grabbarna. Vi var ett bra gäng där och hade riktigt kul. Vi var ju dessutom värda att få fira lite efter två segrar på två dagar.
Tyvärr blev utekvällen inte lika rolig. I stället avslutades det med onödigt tjafs och meningslösa hårda ord. Man ska inte bråka med någon som betyder så mycket, men kanske är det just för att personen i fråga är så betydelsefull för mig som vi började bråka. Skönt att det hela redde upp sig under lördagen i alla fall, annars hade helgen lämnat en bitter eftersmak.
. . . . . . .
Lördagen blev bra, mycket tack vare att alla reddes ut. Efter det kändes hela dagen enklare och vad passade då bättre än att umgås med Bentzer och Robin igen? :) I sällskap med de två samt Noa begav jag mig till Måsberget för att kika på Brynäs-Frej i tvåan. Ingen höjdarmatch men hamburgaren smakade bra :) Därefter drog vi till Interpool, käkade gott (fläskfilén satt inte fel) och kollade lite hockey. Sen hem till Bentzers lägenhet, lite ölande och allmänt skitsnackande. En trevlig kväll som för Bentzer och Robin fortsatte på Slick medan Noa och jag tog bussen hem strax före ett.
. . . . . . .
Avslutningen på helgen kan jag inte klaga på. En riktig slöar- och fotbollssöndag som blev bättre än man hade vågat hoppas på. Äntligen en derbyseger för Milan, så skönt att skjuta upp Inters guldfest och ta lite revansch för en annars kass säsong. Den vinsten följdes upp av 3-0 för MFF mot Örebro och därmed var min söndag räddad. 
Omotiverad.com
Känns väldigt motiverande att läsa mailet angående praktiken:
"...du ska infinna dig på John Bauergymnasiet på måndag kl 8.15"
Man känner sig ju välkomnad med öppna armar... (obs, ironi för er som inte förstod det...).
Nej usch, omotiverad nåt så in i helvete är jag.
Noa sa nåt väldigt klokt igår kväll när vi satt hemma hos Bentzer och drack några öl. Jag påminde Noa om att det inte gick så bra för honom med pluggandet som han egentligen hade tänkt att syssla med under lördagskvällen, var på han förklarade att han helst inte ville bli påmind om det just då och konstaterade: "Ibland gäller det att kunna förtränga verkligheten." Behövs garanterat ibland. När misslyckandena drabbar en i rask takt och ingenting tycks gå ens väg. Då behöver man kunna tänka bort allt för en stund och tillåta sig att drömma sig bort i ett naivt försök att för några ögonblick intala sig att livet går som på räls.
Vore skönt att kunna förtränga verkligheten just nu. Men det går inte riktigt så enkelt som jag hade hoppats på. Morgonen närmar sig, väckarklockan ska ringa och en ny måndag ska (tyvärr) presentera sig.
Ytterligare en helg har gått och en sammanfattning är på sin plats. Men den får vänta tills imorgon. Hoppas motivationen är högre då.
Skön premiärseger med b-laget
KBK-elvan:
Bentzer - Melin, Mirza, Arash, Affe - Enes, Welde, Nordqvist, Jim - Hammar, Mossberg.
Särskilt rolig start blev det dock inte, inte under de första 45 minuterna. För så bedrövligt dåliga vi var, ingenting fungerade egentligen i första halvlek. Enkla passningar slogs bort, själv var jag en av alla syndare som drällde en del. Vi slarvade gång på gång med den avgörande passningen och trots att vi skapa en del chanser så fungerade det inte alls spelmässigt. Vi fick inte tag i bollen på mitten och försvarsmässigt var vi långt ifrån bra. Deras långbollar fick gå över vår backlinje gång på gång. Tur att de antingen gick för långt eller att Bentzer räddade oss genom att spela långt ut och rensa bort bollarna. Annars hade underläget varit större än 0-1 i paus.
För i underläge var vi, även det på grund av för dåligt försvarsspel av oss. Lite oturligt också får man väl säga och får skylla målet en del på att vi ställde upp med en för säsongen helt nykomponerad backlinje. Kortfattat kan man säga att målet tillkom efter att Mirza och jag själv sprungit ihop en liten bit in på egen planhalva när NorrHam kontrade. Med lite bättre kommunikation hade det inte hänt, och med en mer samspelt backlinje hade någon av de andra två backarna hunnit täcka upp. Vi hade egentligen rätt bra koll på situationen trots misstaget, så kändes snöpligt att det skulle leda till ett mål.
Avslutade första halvlek med att få säsongens utskällning så här långt av Bentzer. Berättigad var den också då min för löst slagna bakåtpassning till honom så när snappades upp av en NorrHam-spelare. Tur att Bentza var alert och hann först.
Jag precis efter att jag slagit passningen: "Det är lugnt Bentzer"
Bentzer sekunden efter att han sparkat bort bollen (så att det hördes till andra sidan stan typ): "Det är fan inte lugnt!"
Jag: "Nej, men lugn Bentzer, lugn"
Bentzer: "Det var fan inte alls lugnt!"
Jag: "Lugn, lugn..."
Bentzer: "Men skrik inte att det är lugnt då. Det var inte lugnt"
Vi gillar varann ändå, Bentzer och jag :)
I paus snackade vi om att vi var tvungna att ändra försvarsspelet, falla tidigare när vi såg att de skulle slå sina långbollar (deras högerback slog dem gång efter gång...) och att vi skulle börja snacka och fokusera positivt. Saker som sedan fungerade helt perfekt efter paus.
Underbart att se hur vi höjde oss, hur alla krigade för varann och hur spelet började att fungera. När vi började ligga rätt med backlinjen fick vi stopp på deras långbollar, tog bort deras anfallsspel helt och fick i takt med det även igång vår egen offensiv. Jims och mitt samarbete på vänsterkanten funkade perfekt, vet inte hur många gånger vi kom runt där. Riktigt kul var det helt plötsligt att spela.
Jim kvitterade till 1-1 på ett placerat skott intill stolpen innan han också satte 2-1 på straff sedan Mossberg fällts. Efter 2-1 väntade man sig en NorrHam-anstormning mot slutet men jag tycker att vi hade bra koll på det hela. De tilläts inte skapa några riktigt heta chanser samtidigt som vi hade en del lägen. När inhoppande junisen Twana nickade in 3-1 på ett inlägg var sedan saken klar.
Slutminuterna gick åt att bara bevaka ledningen och njuta av att tre poäng var på väg att inkasseras. Själv bjöds jag också på en mindre trevlig tur ner i marken när en NorrHam-spelare i en duell sprang ner mig totalt, landade över mig och såg till så att jag gled ett par meter framlänges på vår usla plan. Mer grus än konstgräs består den av, vilket gjorde att jag skrapade sönder halva högerbenet typ...
Fick dock frispark och vi tog ju tre poäng, så får väl vara värt det. "Det får man ta", som Jimmy "Mannen utan smärtgräns" Brännström sa :) Men han skulle väl iofs spela med brutet ben...
Tre poäng och säsongens första seger i en tävlingsmatch gjorde att mitt trasiga ben inte bekom mig under resten av kvällen. I stället fullkomligt njöt jag av segerns sötma.
Plus för övrigt till hela laget för vår andra halvlek. Riktigt nöjd även med min egen insats efter paus. Funkade kanon på vänsterbacksplatsen då. Bäst i KBK för dagen får nog sägas vara Håkan Hammar som klev ner och styrde på mitten i andra halvlek. Bentzer stabil även han, precis som Mirza när han tog tag i defensiven i andra halvlek.
Reflektioner från torsdagskvällen:
- Att glida flera meter framlänges på vår så kallade konstgräsplan är inte att rekommendera
- Bentzer kan låta ganska arg :)
- Premiärsegrar är för jäkla sköna
- Segrar som kommer efter att man har vänt underläge är de bästa
- Lasse Wall får gärna spela Just idag är jag stark många gånger på Korsnäsvallen den här säsongen, för det innebär att KBK har tagit tre poäng :)
- Det är kul att spela vänsterback
- Fick en assist på Jims 1-1-mål, första poängen för mig i år (snart börjar nog varningarna att trilla in också...)
- Apotekarnes passionsfrukt/apelsin-läsk är riktigt god, passade bra att "fira" med :)
Valborgsfirandet uteblev
Hursomhelst, för egen del har kvällen blivit hellugn. Är b-lagspremiär imorgon och därefter match på fredag med a-laget som sagt, så kändes bäst att låta alkoholen vara ikväll. Lagfesten i fredags räcker för ett tag.
Dessutom var det ju Champions League-semifinal mellan Chelsea och Liverpool ikväll, en match som varken jag eller de övriga i kompisgänget här ville missa. Så efter en kort runda förbi majelden här i Sätra (svängde förbi när kvällens tilltugg var inhandlat) bänkade vi oss i Andys soffa (eller ja, kanske inte är hans när allt kommer omkring...) framför platt-tv:n och njöt av suverän fotbollsunderhållning. Vad är eldar, vårtal, grillning och alkohol jämfört riktigt bra CL-fotboll? :)
. . . . . . .
Inte mycket att berätta i övrigt från veckan. Hade skola i tisdags men intet nytt på den fronten. Mer än att nästa veckas praktik har strulat till sig utav bara helvete för min del. Kunde man ju räknat ut att det skulle göra förstås, för ingenting ska ju gå bra egentligen... Åh, typiskt - för att citera Nalle Puh. Upplägget på lärarutbildningen är förövrigt värdelöst, det är vi flera som är överens om. På 1,5 år, om vi räknar från januari 2008 och framåt, har vi som läser andra året nu två veckors praktik. Två ynka veckor?! Bedrövligt. Men vad gör man, när de på högskolan vägrar inse att utbildningen är kass.
. . . . . . .
Fick kritik i tisdags av några gruppkamrater i Vi fem för att jag nämner vår klass och kanske framförallt vår grupp för lite här. Men vad finns det att skriva då? Inget nytt händer ju. Allt rullar på, lektionerna ser ut på samma sätt varje gång i princip (de är faktiskt ganska givande, men inte mycket att skriva hem om) och skandalerna lyser med sin frånvaro.
Den osynlige imponerade i och för sig senast, det var en skräll. Hade räknat med en genomklappning i klass med Milans 3-0-tapp i CL-finalen 2005 mot Liverpool men den uteblev. Höga odds på att det hela skulle fixa sig så bra.
Klassfest snackade vi om i början av terminen. Blir intressant att se om och när det i så fall blir av. Ser fram emot den i så fall, kanske läge för några skandaler och liknande då. För i de lugnaste vatten simmar som bekant de farligaste fiskarna, eller vad det nu är man säger. Och med lite alkohol i kroppen kanske vissa personers rätta jag kommer fram. Vem vet inte du, vem vet inte jag - för att citera Idde Schultz, höll jag på att skriva. Eller gjorde jag, men får ändra för det var ju Lisa Ekdahl som sjöng så. På tal om fiskar (i lugna vatten) och Idde Schultz, visst var det hon som sjöng om "fiskarna i havet, och fåglarna på taken, människor i husen..."?
. . . . . . .
Känner att jag håller på att spåra ur rejält här. Börjar bli sent, kanske dags att sova. Ledigt imorn förvisso men kan ju vara skönt att få lite sömn. Blev en ganska tidig morgon idag, självvald dock för en promenad med sällskap, och jag känner att tröttheten börjar ta över.
. . . . . . .
Gick förbi dagiset här intill i förmiddags på hemvägen under promenaden och såg en dagisgrupp som satt utanför och sjöng Imse vimse spindel. Kom att tänka på hur det var när man själv var sådär liten och kämpade på för att lära sig rörelserna till den där sången. Allt var så bekymmerslöst då. Känslor, kärlek, bittra tårar, bortslagna passningar och derbyförluster existerade inte då. Allt var så mycket enklare. Lärde man sig Imse vimse spindel-sången och rörelserna så hade man fixat biffen liksom, det var inget krångel.
. . . . . . .
Nej, dags att runda av. Men snackar med Hallman som befinner sig långt, långt bort just nu. I Boston närmare bestämt, vad grabben nu skulle där och göra :) Au pair kallar han sig visst. Och trivs verkar han göra också. Det är ju skönt att höra, men det är inte utan man saknar honom en del :) Bra kille det där, något som inte minst följande kommentar från hans sida ikväll tyder på: "fan, man saknar dig ju mannen". Tack detsamma :)
. . . . . . .
Har slängt in massa bilder från lagfesten här förresten: (den den 25:e)
http://alfredsson86.bilddagboken.se/p/main.html
. . . . . . .
Läggdags nu. Gonatt.
Genrep
Efter en strålande lagfest och en lugn lördag var det i söndags dags för genrepet inför seriepremiären. Vi begav oss til Skutskär för att spela på gräs där och motståndet var Hagaströms SK. Ett lag vi förövrigt skickade ner i femman i den allra sista omgången förra säsongen.
Nu har HSK värvat friskt, bland annat från vår KBK-trupp, och kan nog gå en bra säsong tillmötes. En värdemätare för oss måste man säga, trots divisionsskillnaden. Spel på gräs i stället för på vår förvisso usla men ändå jämna konstgräsplan var också en nyttig erfarenhet då flera ojämna gräsplaner väntar i bortamatcherna under våren.
KBK:s startelva:
Bentzer (Parre) - Pär J, Petta Norell (Mirza), Olovsson, Wirtz (Affe) - Mange, Admir, Brännström, Jim - Basse, Robin.
Det blev en ganska jämn historia där vi dock var något bättre spelmässigt i stort sett hela matchen igenom. Haga var tunga att möta, de skickade fram många långbollar och var fysiskt starka. Men när det gällde passningsspelet och att rulla boll var det vi som var det bättre laget.
Vår vana trogen skapade vi en hel del lägen och brände dem också, som vanligt alltså... Men positivt var i alla fall att vi i den här matchen kom till mer avslut än tidigare då vi har haft en tendens att krångla till det allt för mycket när bollen varit i motståndarnas straffområde.
0-0 stod sig i paus och var väl ganska rättvist. I andra halvlek var det vi som skapade, återigen, de hetaste chanserna och efter att de hade blivit allt farligare fick vi äntligen utdelning. Basse höll sig framme på en retur på ett skott från Jim och slog in 1-0.
Över lag hade vi god koll på händelserna. En del skadeproblem tvingade oss visserligen att ändra om en del ganska tidigt i halvkeken, vilket orsakade några minuters oro i laget. Men därefter spelade vi disciplinerat, visade prov på en stark defensiv och höll emot trots att Haga stod för en ganska bra slutforcering.
Plus den här dagen i KBK för en stark defensiv, stabilt målvaktsspel från såväl Bentzer som från Parre samt för en bra inställning matchen igenom. "Petta "Norell (bilden) förtjänar också lite enskilt beröm för sin insats som mittback.
Skönt att avsluta försäsongen med en seger och få en riktigt nyttig genomkörare inför seriepremiären. Match imorgon torsdag mot NorrHam 2 med b-laget och division 4-premiär med a-laget mot Kungsgården på fredag. Nu börjar allvaret :)
. . . . .
Träning sen i måndags, sista inför seriepremiärerna. Gick åt helvete totalt för undertecknads del. Så katastrofalt usel kände jag mig. Men med lite mer eftertanke har jag insett att jag inte var så klappkass trots allt, även om det kändes så när uppspelen spreds som löv i vinden och passningarna gick fel.
Kass måndagskväll hursomhelst. Derbytorsk för MFF ju, 2-4 mot Helsingborg svider... Tur att det kommer såväl nya träningar som nya matcher.
