alfredssons vardag

De senaste två veckorna har fotbollstränandet legat nere. Säsongen är slut, matcherna över, vi har träningsuppehåll. Jag har inte rört en boll sedan sista bolltouchen mot Valbo i årets sista divison 4-omgång.

 

Lättnad.

Ja, det känns faktiskt så. Som en lättnad. Det är skönt just nu att inte ha några träningar eller matcher inbokade, att inte behöva tänka på det egna fotbollsspelandet.

 

Det kan låta märkligt, fotboll är ju något av det som undertecknad brinner allra mest för. Dessutom har jag tidigare varit inne på att det har varit grymt kul att spela fotboll igen, efter flera års uppehåll för egen del. Trots det går det dock inte att komma ifrån att det känns väldigt bra att inte behöva lägga något som helst fokus på fotbollen för närvarande.

Självklart hänger det ihop med hur säsongen artade sig för vår del. Vi åkte på motgång efter motgång, förlorade 18 av 22 matcher i serien och det säger sig självt att glädjen över att spela igen får sig en törn. Mot slutet var det svårt att känna glädje, besvikelserna och förlusterna hade varit för många.

Samtidigt ångrar jag inte för en sekund att jag återupptog fotbollsspelandet igen i år. Det var ett mycket bra beslut. Trots de tunga resultaten har det allt som oftast funnits något positivt att plocka med sig tycker jag, bara att vara en del av ett lag igen och att få ladda inför matcher har varit betydelsefullt. Även om jag inte har fått så rikligt med speltid har det ändå blivit dryga tiotalet matcher i division 4 och en rad matcher under försäsongen. Det har varit en bonus, det viktigaste med att ta tag i "fotbollskarriären" igen har varit att få igång kroppen och träningen. På så sätt är jag ändå nöjd med mycket samtidigt som jag förstås är missnöjd med resultaten, känner att jag själv kunnat prestera bättre i vissa matcher och att saker runt omkring hela laget kunde ha gjorts bättre.

Å ena sidan kommer jag minnas den här säsongen som den sämsta någonsin i karriären sett till resultat och kanske även gällande speltid. Å andra sidan kommer 2017 alltid vara det fotbollsåret då jag äntligen började spela igen, något som i slutändan ändå gav mig mycket trots de usla resultaten och många sportsliga motgångarna.

Med det sagt mår jag ändå bra av att vi har uppehåll just nu, det är skönt att rensa tankarna för att senare fokusera på vad det blir fotbollsmässigt för min del i framtiden.