Återigen en SD-gynnande sandlådenivå
Att artisten Christer Sandelin skriver på Facebook att Jimmie Åkesson borde bli statsminister och tror att det vore en bra lösning för Sveriges utveckling är inte konstigt att många vänder sig emot och kritiserar.
Samtidigt är det så oerhört korkat att kritisera Sandelin genom att håna hans stavning och raljera kring kombinationen dålig stavning - SD-sympatier. Något flera, både kändisar och "vanligt" folk, har roat sig med att göra de senaste dagarna.
Vad har Sandelins stavning med hans åsikter att göra? Jag tycker att man kan såga hans åsikter och argumentera emot dem men gör det inte på en sandlådenivå. Sandelin må "misshandla det svenska språket", som flera kritiker har gjort sig lustiga över då det samtidigt går att tolka det som att han vill värna om det svenska, men det har ju absolut ingenting med själva kärnfrågan och debatten i sig att göra. Att Sandelin dessutom, i alla fall enligt egen utsago, är dyslektiker gör det bara än mer pinsamt att angripa hans sätt att skriva. Debattera och kritisera VAD han skriver, inte hur.
Varför är det här viktigt då? Är det inte en liten skitsak bara? Nej, jag tycker inte det. För det enda den hånfullhet och raljerande ton som ofta råder i debatten gör är att spela just SD i händerna.
Alla som redan är missnöjda, uppretade och väldigt nära att lägga en SD-röst i valurnan nästa val i händerna blir knappast mindre sugna på att ansluta sig till ett missnöjespartis supporterskara när debatten allt för ofta genomsyras av hånfullhet, raljerande och påhopp på sandlåde- och mobbingnivå.
Att folk inte inser det är skrämmande. Det vore intressant om man kunde göra mätningar på hur många tusen väljare SD har tjänat sen de gjorde debut i riksdagen bara på att deras kritiker inte har kunnat föra debatten på en vettig nivå. Allt hånande, alla raljerande kommentarer - har det någonsin lett till något konstruktivt? Svaret är kort och enkelt: nej!
Jag har skrivit det tidigare, bloggat om det, suckat tungt åt det hemma på kammaren. Åt det faktum att så många misslyckas med att föra en konstruktiv och vettig debatt som skulle missgynna SD. Hur är det möjligt att vi så kapitalt har kunnat misslyckas med detta i över fem års tid nu? Deras valsiffror säger mycket om hur debatten har förts och hur mycket (lite) konstruktivt den har fört mig sig.
Jag tycker inte det är ens i närheten av ett vettigt att rösta på ett parti som SD bara för att man är missnöjd eller irriterad över den usla debattnivån. Men det är väl ganska uppenbart att ett stort antal tycker det? Eller åtminstone anser att det är ett av flera argument för att rösta på partiet.
Är det då vettigt att bara lägga mer eld på den brasa som driver deras missnöje? För mig är svaret ett rungande nej. Men så länge många som går i fronten för kritiken mot SD och deras politik lägger debattnivån och nivån för kritiken så galet lågt som nu är fallet kommer den där brasan bara att fortsätta brinna med ökad styrka. Och alla med någorlunda tankeförmåga inser väl vad det kan komma att betyda för den politiska utvecklingen och SD:s framgångar?
