Fotbollsdebatter där jag inte kan hålla tyst
Jag har den senaste tiden haft mycket att engagera mig i när det gäller allsvenskan. MFF blandar och ger och berör samtidigt som en del mindre roliga debatter och diskussioner har blossat upp. Dels gällande bengalerna (ett problem ibland men debatten är sällan i proportion till problemet), dels klimatet som har existerat främst på sociala medier till följd av MFF:s svaga insatser.
Till att börja med kan vi ta upp diskussionen kring bengalerna. En debatt som är så galet uttjatad och aldrig leder till något konstruktivt. Själv slängde jag ändå in några rader på MFF:s forum, ett forum där åsikterna alltid går isär och leder till viss splittring fansen emellan (tråkigt nog) när det gäller just bengalfrågan. Mitt bidrag till diskussionerna såg hursomhelst ut så här:
När det gäller snacket efter Malmös senaste vecka som förde med sig två förluster har många lagt nivån åt helvete för lågt. Jag blir riktigt trött på att läsa om hur vissa seriöst ifrågasätter om Åge Hareide ens ska sitta kvar som tränare och som kommer med rena påhopp på spelarna. Vad är ni för supportrar? Det är ju nu laget behöver stöd, det är nu man ska visa att man är en riktig MFF:are. Det är väldigt lätt att gå med MFF-tröjor på sig och visa upp sitt stöd för klubben när det går bra, men det är ju nu när de väl är inne i en sämre period som det verkligen visar sig vilka som stöttar på riktigt. Själv gick jag lika stolt i min MFF-hoodie i måndags som jag gör efter segrar och även om det är en form av stöd som MFF-spelarna inte märker av är det en självklarhet för mig att visa det.
Att kraven på såväl spelare som ledare i MFF ska vara riktigt höga ser jag som en självklarhet. För en så stor klubb, med de framgångarna och resurserna i bagaget, ska kravnivån sättas högt. Men allt måste i grunden också vara i en konstruktiv anda. Visst, går Malmöspelarna ut och struntar i att göra sitt bästa har man rätt att klaga, men när spelarna försöker och sliter utan att få det att stämma och man ser hur besvikna de själva är ska man sitta ner i båten. Givetvis är jag frustrerad, jag var på uselt humör i söndags och även stora delar av måndagen efter förlusten mot Kalmar, men lite tålamod måste finnas där. MFF har för första gången sedan 2011 torskat två matcher i rad. Det säger en del om hur bortskämda vi himmelsblå fans varit de senaste åren. Då kan man också ha viss förståelse för att nyare supportrar som knappt vet att ekvationen MFF = dåliga säsonger har existerat visar prov på dåligt tålamod. Men om man ens har följt laget i 5-10 år så vet man ju att framgång inte kommer per automatik. Så återigen, sitt ner i båten! MFF har satt sig själva i en svår uppförsbacke i allsvenskan nu, men guldet är långt ifrån kört och supportrarnas stöd ska de känna i ryggen. Det är nu det behövs som mest.
Det som gör mig mest irriterad och förbannad, men även besviken, är när folk kommer med riktiga påhopp på enskilda individer. Det är stundtals bedrövligt att följa MFF via sociala medier nu när det går lite sämre och många så kallade supportrar helt förlorar såväl tålamod som förmåga att bete sig någorlunda okej. MFF-mittbacken Erik Johansson raderade exempelvis sitt Twitterkonto i måndags och utan att veta säkert så kan jag lätt lista ut (vilket många också har nämnt) att det berodde på en rad påhopp från folk på grund av hans svaga insatser i de senaste matcherna. När man hör sånt blir man bara less och besviken på hur vissa hanterar sin besvikelse.
