Känn ingen sorg
Innan vi drog ut till Lövgrund för några dagars extrem avkoppling inledde vi helgen med att se Känn ingen sorg. En film som växte efter en halvsvajig start och nådde ett högt betyg i mina ögon. Har sett en del lite halvkritiska recensioner, plus en del hyllningar också förvisso, men jag måste säga att den var klart godkänd i mitt tycke. Sen handlar det väl om att man gärna ska tycka om Håkan Hellströms musik, som ju filmen är uppbygd kring, för att uppskatta själva filmen till 100 %.
Nu är jag en person som gillar Hellström och länge har tyckt om hans musik och texter, så därför var det inte konstigt att även filmen uppskattades av undertecknad. Lite halvdan i början, lite för surrealistiska inslagning inledningsvis som gjorde att man tänkte att det här blir nog för flummigt och oseriöst, men sen tog den sig och runt Hellströms texter byggdes en riktigt bra historia upp som växte filmen igenom.
Så åtminstone klart godkänt blir betyget från mig :)
Nu är jag en person som gillar Hellström och länge har tyckt om hans musik och texter, så därför var det inte konstigt att även filmen uppskattades av undertecknad. Lite halvdan i början, lite för surrealistiska inslagning inledningsvis som gjorde att man tänkte att det här blir nog för flummigt och oseriöst, men sen tog den sig och runt Hellströms texter byggdes en riktigt bra historia upp som växte filmen igenom.
Så åtminstone klart godkänt blir betyget från mig :)
Kommentarer
Trackback
