alfredssons vardag

Vistelserna norröver är över för den här sommaren om bara en dag. Nu har den sista (av två) perioden här uppe rundats av med några dagar i lugna Norberg, beläget i Västmanland strax söder om Dalgränsen, hos Karins morföräldrar. Anledningen till det är hennes körkortskurs, hon går intensivkurs nu och två veckor framöver och då passade jag på att hänga med hit några dagar innan Småland väntar igen.

 

I söndags hann vi inte med så mycket mer än att komma hit och kika runt lite i det lilla samhället. Igår däremot såg Karins morfar till att jag fick uppleva en hel del gammal historia genom att guida mig runt bland en mängd gamla, bevarade gruvor och ge mig en liten bild av hur det jobbades här förr när gruvindustrin var oerhört stor här.

 

Den turen var riktigt intressant och jag slogs av hur mycket det fanns att se på nära håll. Det är rätt fascinerande att försöka föreställa sig hur gruvarbetarna slet i de på vissa ställen flera hundra meter djupa gruvorna. Dessutom var det spännande att se miljöerna kring de många gruvhålen som vi var förbi och det hade utan tvekan gått att lägga mycket mer tid där än de timmarna som vi använde oss av.

 

Tyvärr dog mobilen och därmed försvann fotomöjligheterna för mig innan vi kom till de riktigt stora gamla gruvhålen. Det blev bara ett par på bilder för min del, men jag googlade fram en bild på Klackbergs gamla gruva, 326 meter djup, där vi var och tittade. Riktigt häftigt!

 

 

 

 

Jag: - Nu har jag snart haft dig i mitt liv i fem år älskling

(vi har snart känt varann så länge och varit tillsammans i fyra av dem)

Karin: Ja, jävlar!

Hur ska jag tolka det svaret...? ;)

 

 

I morgon drar jag hemåt igen, till Småland, innan Helsingborg väntar ytterligare en dryg vecka senare. Jag ska passa på att träffa mamma och pappa lite till nu och avsluta den här sommarens semester. Därefter ser jag fram att återigen vara på plats i Helsingborg.

 

Det har varit en riktigt lyckad sommar hittills men samtidigt som jag verkligen har uppskattat den så kan det bli riktigt skönt med höst också, när Karin och jag får fortsätta vårt samboliv där nere. Det har varit kul att hälsa på såväl i Kalmartrakterna som i Gävle men vardagslivet hemma i vår egen lägenhet är underskattat.